Läkemedel vid långvarig smärta

Skriv ut (ca 11 sidor)

Smärta brukar betraktas som långvarig eller kronisk om du har haft ont i minst tre månader. Du behöver inte ha ont hela tiden, det kan också vara smärta som kommer tillbaka gång på gång. Långvarig smärta kan lindras med olika typer av läkemedel beroende på vad som är orsaken till din smärta. Ibland kan du få kombinera flera olika läkemedel.

Skriv ut

Exempel på långvarig smärta är fibromyalgi, ryggvärk, nacksmärta, migrän, muskelvärk och artros. Det kan också vara så kallad nervsmärta som kan bero på exempelvis bältros, diabetes, stroke och multipel skleros, MS.

Smärta vid cancer och reumatiska sjukdomar behandlas delvis annorlunda än andra typer av långvarig smärta och beskrivs inte närmare i denna text.

En del smärttillstånd är svårbehandlade med läkemedel och kräver andra insatser. 

Här kan du läsa om smärta och andra behandlingsmetoder än läkemedel. 

Olika smärtstillande läkemedel hjälper vid olika typer av smärta

Olika smärtstillande läkemedel hjälper vid olika typer av smärta

Vilket eller vilka läkemedel du får beror i första hand på vilken typ av smärta du har, hur svår du upplever att den är samt vilka följder den ger, till exempel sömnsvårigheter. Andra faktorer som spelar in när läkaren väljer läkemedel är till exempel hur gammal du är, om du har andra sjukdomar och om du tar andra läkemedel.

Den smärtlindrande effekten och biverkningarna av ett läkemedel kan skilja sig från person till person. Du kan därför behöva prova flera läkemedel tills du hittar ett som passar dig.

Vanliga läkemedel vid långvarig smärta är följande:

  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol.
  • Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel såsom NSAID, eller cox-hämmare. 
  • Opioider.
  • Vissa antidepressiva läkemedel.
  • Vissa epilepsiläkemedel.
  • Muskelavslappnande medel.

Ibland ordinerar läkaren flera olika smärtstillande läkemedel samtidigt. Genom att kombinera läkemedel som verkar på olika sätt kan smärtan lindras bättre. Då kanske doserna av varje läkemedel kan sänkas, vilket kan minska risken för biverkningar.

Det är viktigt att du tillsammans med din läkare utvärderar effekten av ett nytt läkemedel. Din smärta bör minska och behandlingen bör innebära att du kan vara mer aktiv.

Det är vanligt att först få prova paracetamol

Paracetamol är ett vanligt smärtstillande läkemedel som du kan använda vid olika typer av smärta. Det har få biverkningar och kan användas av de flesta. Paracetamol finns i till exempel Alvedon och Panodil.

Du kan köpa paracetamol receptfritt för behandling av tillfällig smärta som huvudvärk eller tandvärk. Du kan få paracetamol på recept om du behöver det under en längre tid.

Du kan få NSAID om smärtan beror på inflammation

NSAID kan lindra både smärta och inflammation. Du ska endast använda denna typ av läkemedel regelbundet om en läkare har ordinerat det.

Vissa NSAID kan du köpa receptfritt främst för att lindra tillfällig smärta som huvudvärk eller mensvärk.

NSAID passar inte alla. De kan irritera magslemhinnan med risk för magsår och blödning från tarmen. Läkemedlen kan också vara olämpliga för till exempel dig som har astma, hjärt-kärlsjukdom, njursvikt, ökad risk för blödningar eller är äldre.

Om paracetamol eller NSAID inte räcker till

Ibland räcker inte paracetamol eller NSAID för att lindra långvarig smärta. Då kan läkaren lägga till en så kallad opioid. Opioider är läkemedel som är besläktade med morfin, som finns i opium. Vad du behöver för opioid avgörs av din läkare.

Det finns en risk för beroende av opioider. Därför ska inte läkemedlen oftast inte användas under längre tid.

Vid många smärttillstånd är inte opioider lämpliga och det finns alltid en risk för beroende. Därför följer läkaren upp och utvärderar behandlingen.

Läkemedel som kan hjälpa vid nervsmärta

Nervsystemet spelar en viktig roll för smärtupplevelsen vid långvariga smärttillstånd. Vid smärta som beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet kan du behöva ett läkemedel som har effekt på nervsmärta. Det är läkemedel som används inom andra områden, som depression och epilepsi. Vid vissa nervsmärtor kan plåster som innehåller bedövningsmedlet lidokain eller kapsaisin fungera.

Vanliga smärtstillande läkemedel som paracetamol och NSAID hjälper inte speciellt bra om du har långvariga nervsmärtor. Detsamma gäller opioider.

Muskelavslappnande medel

Musklerna kan bli spända om du har ont länge. Då kan ibland muskelavslappnande läkemedel ha viss effekt.

Kombinera inte läkemedel på egen hand

Det är viktigt att du inte själv lägger till receptfria läkemedel om du har fått smärtstillande läkemedel ordinerade av en läkare. Många smärtstillande läkemedel liknar varandra, vilket gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos ökar risken för biverkningar och kan vara farlig. Fråga din läkare eller på ett apotek om du är osäker.

Fäll ihop

Du som är äldre

Du som är äldre

Med åldern förändras kroppens förmåga att ta upp, bryta ner och göra sig av med läkemedel. Olika organ i kroppen blir också känsligare för läkemedel. Det gör att risken för biverkningar ökar. Åldersförändringarna sker i olika hög grad och i olika takt hos olika människor.

Här kan du läsa mer om att ta läkemedel när du är äldre.

Paracetamol i första hand

Det är vanligt att läkaren ordinerar paracetamol i första hand på grund av de milda biverkningarna.

Vissa opioider kan fungera

Opioider som innehåller tramadol eller kodein brukar inte fungera speciellt bra för dig som är äldre. Det beror bland annat på en ökad risk för biverkningar och på att det kan vara osäkert hur stor effekten blir.

Om paracetamol inte lindrar smärtan tillräckligt kan du behöva en annan opioid, antingen i form av tabletter eller plåster.

Användningen av opioider styrs av hur bra dina njurar fungerar. Dosen kan behöva sänkas om din njurfunktion är lite försämrad. När du använder plåster spelar inte njurfunktionen någon roll.

Ju äldre du blir desto mer känslig blir du för opioider. Du kan till exempel få lättare att ramla och skada dig.

Opioider är kraftigt förstoppande och hos äldre är förstoppning vanligt, även utan någon medicin. Därför är det särskilt viktigt att alltid få läkemedel mot förstoppning samtidigt.

Du bör undvika NSAID

NSAID medför ökade risker hos dig som är äldre. Risken för magsår och blödningar av NSAID ökar med åldern. Detsamma gäller risken för att läkemedlen ska försämra njurarnas funktion. NSAID kan utlösa eller försämra hjärtsvikt och motverka effekten av de läkemedel som används vid hjärtsvikt.

Din läkare avgör om du ska ha behandling med NSAID, till exempel vid en kraftig inflammation. Då bör dosen vara så låg som möjligt. Behandlingstiden bör vara så kort som möjligt, helst inte mer än två veckor.

Fäll ihop

Paracetamol

Paracetamol

Paracetamol minskar smärta, men har ingen effekt på inflammation. Läkemedel med paracetamol finns i flera olika former, till exempel tabletter, brustabletter, tabletter som smälter i munnen och stolpiller.

Följ ordinationen

Du bör använda den dos läkaren har ordinerat, varken mer eller mindre. För vuxna brukar en vanlig dos vara 1 gram. Paracetamol verkar i cirka sex timmar, så för att lindra smärtan hela dygnet bör du ta läkemedlet fyra gånger per dygn, det vill säga 4 gram per dygn.

Du ska aldrig ta mer än 4 gram per dygn. Det finns risk för allvarlig leverskada om du tar för hög dos.

Du bör undvika alkohol eller bara dricka små mängder. Det finns risk för leverpåverkan och den risken ökar ju mer du dricker. Vid hög konsumtion av alkohol ökar risken för leverskada.

Tänk på att paracetamol kan finnas i både receptbelagda och receptfria läkemedel. Det är viktigt att ta reda på vad dina läkemedel innehåller så att du inte av misstag tar för hög dos.

Biverkningar är ovanliga

Om du använder paracetamol på rätt sätt, i rätt doser, är det ovanligt att få biverkningar. Stolpiller kan ge irritation i ändtarmen.

Exempel på läkemedel som innehåller paracetamol

 Paracetamol finns även tillsammans med ett annat verksamt ämne i till exempel:

  • Citodon, Panocod och Paracetamol/Kodein, som även innehåller opioiden kodein.
  • Norgesic, som även innehåller det muskelavslappnande ämnet orfenadrin.
  • Paracut Comp, som även innehåller koffein
Fäll ihop

Antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID eller cox-hämmare

Antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID eller cox-hämmare

NSAID, eller cox-hämmare, är en grupp av läkemedel som dämpar smärta och inflammation. Du bör diskutera med din läkare om det är lämpligt för dig att ta NSAID under lång tid.

Det finns många olika verksamma ämnen i gruppen NSAID. Effekten av de olika läkemedlen är till stor del lika. Däremot kan biverkningarna skilja en del. Ibland kan det därför vara bra att byta från ett NSAID till ett annat. De kan också verka olika lång tid och doseras därför olika ofta för att effekten ska sitta i hela dygnet.

Läkemedlen finns till exempel som vanliga tabletter, tabletter med modifierad frisättning, enterotabletter, kapslar och stolpiller.

Ta inte flera NSAID samtidigt utan läkarordination. De liknar varandra och den totala dosen kan bli för hög. Då ökar risken för biverkningar och det kan till och med vara farligt. En del NSAID finns att köpa receptfritt.

Biverkningar

NSAID kan ge magbesvär som illamående, ont i magen eller diarré. Läkemedlen kan öka risken för magsår. Risken för magsår kan minskas om du också tar magsårsmedicin, till exempel omeprazol eller ezomeprazol.

NSAID kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Andra biverkningar kan vara huvudvärk, hudutslag eller yrsel.

Risken för biverkningar ökar med åldern.

Även om en del biverkningar är gemensamma för alla NSAID, kan det skilja i hur stor risken är. En del kan ha en lägre risk för magsår än andra, medan risken för hjärtinfarkt och stroke kan vara högre. För andra kan det vara tvärtom. Därför tar läkaren hänsyn till om du har eller har haft andra sjukdomar vid valet av NSAID.

Exempel på NSAID som används vid långvarig smärta

Läkemedel som innehåller celecoxib:

Läkemedel som innehåller diklofenak:

Läkemedel som innehåller etoricoxib:

  • Arcoxia
  • Etoricoxib.

Läkemedel som innehåller ibuprofen:

Läkemedel som innehåller ketoprofen:

Läkemedel som innehåller nabumeton:

Läkemedel som innehåller naproxen:

Andra NSAID är till exempel:

Fäll ihop

Opioider

Opioider

Opioider kan vara svaga eller starka.

Opioider som är svaga

Till svaga räknas de som innehåller kodein och tramadol. De är lämpliga vid måttlig smärta. Dessa kan du få som tillägg när behandling med enbart paracetamol inte räcker för att lindra smärtan.

Kodein används i kombination med andra verksamma ämnen, oftast paracetamol. Kombinationen finns i till exempel Panocod och Citodon.

Det kan vara stora skillnader i hur olika personer reagerar på kodein. Det beror på att kodein omvandlas i kroppen till morfin. En del personer kan inte omvandla kodein och får då ingen effekt. Några få har däremot en mycket snabb omvandling och kan få en mycket kraftig effekt.

På grund av åldersförändringar kan det vara osäkert hur mycket effekt du som är äldre får av kodein.

Långverkande tramadol kan ibland fungera vid långvarig smärta. Långverkande tramadol finns som så kallade depåtabletter eller depåkapslar. Risken för att utveckla beroende minskar något jämfört med vanliga tabletter. Men beroende kan ändå vara ett problem för många, speciellt efter att ha tagit tramadol i flera år.

Opioider som är starkare

Opioider som är starkare är för svåra smärtillstånd. Det finns flera verksamma ämnen, till exempel morfin, oxikodon och buprenorfin.

Dessa opioider finns i olika former, till exempel som kortverkande tabletter och kapslar och som långverkande tabletter, kapslar och plåster.

Morfin är den opioid som brukar användas i första hand.

Det kan vara olika från person till person hur de olika läkemedlen verkar när det gäller effekt och framförallt biverkningar. Därför ska du prata med din läkare om hur du känner av behandlingen. Det kan ibland fungera att byta från en opioid till en annan.

Risk för beroende

Alla opioider ger hos de flesta så kallad toleransutveckling efter en tids användning. Det gäller oavsett dos och styrka, men ju högre dos du tar desto större är risken. Toleransutveckling innebär att du behöver allt högre doser för att få samma effekt som tidigare. Då finns en risk för att bli beroende av läkemedlen. Därför är det bra att försöka använda opioider så kort tid som möjligt.

Om du har blivit beroende kan du få så kallade abstinensbesvär om du slutar tvärt. Abstinens är ofarligt och går över på ett par veckor. Symtomen är till exempel oro, kallsvettning och diarré. Du kan också få mer ont, även på andra ställen såsom värk i benen. För att minska risken för abstinensbesvär är det viktigt att minska dosen gradvis när du ska avsluta behandlingen. Din läkare kan ge dig ett schema för hur du ska minska dosen.

Var alltid noga med att förvara dina läkemedel så att ingen annan kommer åt dem och att inte ge dem till någon annan. Det är speciellt viktigt att tänka på när det gäller opioider på grund av risken för beroende.

Biverkningar

Alla opioder har liknande biverkningar, men olika mycket. Muntorrhet, illamående eller dåsighet är vanligt i början av behandlingen.

Opioider gör att mage och tarmar rör sig långsammare. Därför är det mycket vanligt att få förstoppning. När du får en starkare opioid ska du alltid få behandling med laxermedel. Besvären med förstoppning avtar inte utan du måste fortsätta med laxermedel så länge du tar opioider.

Andra biverkningar som kan förekomma är till exempel yrsel, förvirring, buksmärta eller problem med att kissa.

Kodein kan orsaka gallstensbesvär och om du redan har sådana besvär kan de bli värre.

Tramadol kan ge ont i huvudet, svettningar eller kramper.

En allvarlig biverkan, speciellt vid höga doser eller vid kombination med alkohol eller vissa läkemedel, är att du kan få svårt att andas.

Exempel på opioider

Läkemedel som innehåller tramadol:

Läkemedel som innehåller kodein:

Läkemedel som innehåller buprenorfin:

Läkemedel som innehåller morfin:

Läkemedel som innehåller oxikodon:

Exempel på andra opioider:

  • Palexia Depot, som är långverkande.
Fäll ihop

Antidepressiva läkemedel

Antidepressiva läkemedel

Det finns två typer av antidepressiva läkemedel som kan lindra viss typ av smärta och de är:

  • Tricykliska antidepressiva, TCA.
  • Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI.

Tricykliska antidepressiva har bäst effekt på smärta men brukar ge mer biverkningar.

Tricykliska antidepressiva, TCA

Det finns två verksamma ämnen som används vid smärta, amitriptylin och nortriptylin.

Det är vanligt att du får börja med en mycket låg dos och sedan öka dosen långsamt en till två gånger per vecka.

Risken för biverkningar är stor vid högre doser. Även lägre doser kan ge problem så det är viktigt att läkaren utvärderar behandlingen så att du får en dos som fungerar bra.

Eftersom du får öka dosen långsamt tar det oftast flera veckor innan du upplever den smärtlindrande effekten.

Läkemedlet kan göra att du sover bättre och ska därför alltid tas på kvällen. Då minskar också risken för trötthet på dagen. Många sover dåligt på grund av smärtan, så den första positiva effekten med medicineringen brukar vara bättre sömn.

Doserna vid smärtbehandling är andra än vid depression och kan skilja sig åt beroende på varför du har ont.

Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI

Det finns två läkemedel mot depression och ångest, som också har effekt på nervsmärtor och långvariga smärttillstånd. De innehåller de verksamma ämnena duloxetin och venlafaxin.

Det är vanligt att du får öka dosen gradvis i början av behandlingen. Dosökningen behöver inte vara så långsam utan du kan komma upp till den dos du ska ta redan efter någon vecka.

När du ska avsluta behandlingen ska du sänka dosen gradvis. Då minskar risken för besvär som beror på att du slutar med läkemedlet, så kallade utsättningssymtom. Exempel på sådana symtom är yrsel, illamående, svettningar, skakningar, myrkrypningar, domningar, slöhet, oro och sömnbesvär.

Biverkningar

Hur mycket biverkningar du får beror på hur stor dos du tar. Om du får biverkningar brukar de komma i början av behandlingen och sedan minska allt eftersom.

Vanliga biverkningar är till exempel huvudvärk, illamående, muntorrhet, förändrad vikt, svettningar, darrighet, sexuella besvär och problem med att kissa.

Exempel på antidepressiva läkemedel som används vid långvarig smärta

Läkemedel som innehåller amitriptylin:

  • Amitriptylin
  • Saroten.

Läkemedel som innehåller duloxetin:

  • Aritavi
  • Cymbalta
  • Duloxetin.

Läkemedel som innehåller venlafaxin:

Fäll ihop

Epilepsiläkemedel

Epilepsiläkemedel

Vissa läkemedel mot epilepsi har också en smärtlindrande effekt. Det finns flera verksamma ämnen, till exempel gabapentin och pregabalin.

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna är yrsel, trötthet, huvudvärk och svårt att samordna muskelrörelser.

Exempel på epilepsiläkemedel som används vid långvarig smärta

Läkemedel som innehåller gabapentin:

Läkemedel som innehåller pregabalin:

  • Brieka
  • Lyrica
  • Pregabalin.
Fäll ihop

Muskelavslappande läkemedel

Muskelavslappande läkemedel

Vid långvarig smärta i till exempel nacke och rygg kan överansträngning och snedbelastning ge mer eller mindre kraftiga muskelkramper som ökar smärtan. Då kan muskelavslappnande medel hjälpa tillfälligt under en begränsad tid.

De muskelavslappande läkemedel som kan användas innehåller de verksamma ämnena klorzoxazon eller orfenadrin.

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna är trötthet och yrsel. Du kan bli torr i munnen av orfenadrin.

Exempel på muskelavslappnande läkemedel

Läkemedel som innehåller klorzoxazin:

  • Paraflex.

Läkemedel som innehåller orfenadrin:

  • Norflex
  • Norgesic, som även innehåller paracetamol.
Fäll ihop

Logga in och förnya dina recept

Stockholms län

Logga in och förnya dina recept

Börjar ditt läkemedel ta slut? Logga in och skicka en förfrågan om att förnya receptet till din mottagning. Din läkare gör en bedömning om du kan få ett nytt recept på en gång eller om ni behöver träffas först.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-05-23
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ylva Sterner, läkare, specialist i smärta och rehabilitering, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2017-12-11