Stomi för avföring

Skriv ut (ca 16 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En stomi för avföring är att tarmen förs ut genom en öppning på magen och fästs mot huden genom en operation. Avföringen förs då ut ur kroppen genom stomin och samlas upp i en stomipåse. Man kan få en stomi för avföring från tjocktarmen eller tunntarmen.

Man kan behöva få en stomi om tarmarna av någon anledning har skadats eller drabbats av sjukdom så att det har blivit svårt eller omöjligt att gå på toaletten på vanligt sätt. Cancer i ändtarmen är den vanligaste orsaken till att man behöver få en stomi för avföring. Andra vanliga orsaker är inflammation eller försvagningar i tarmen eller bäckenet.

Förberedelser

Före operationen brukar man få träffa den läkare som ska operera och en specialutbildad sjuksköterska, som kallas stomiterapeut. Man får information om vad en stomi för avföring innebär, hur operationen går till och hur man ska sköta sin stomi. Man brukar också träffa en narkosläkare som informerar om sövning under operationen och smärtlindring efteråt.

Man måste fasta från midnatt natten innan operationen. På operationsdagens morgon får man antibiotika som skydd mot infektioner. Ibland behöver tarmen tömmas genom lavemang.

Hur går behandlingen till?

När man ska få en stomi är man sövd. Operationen börjar med att läkaren gör en öppning i magen. Tunntarmen eller tjocktarmen kapas ovanför den skadade delen av tarmen. Ibland behöver hela ändtarmen, slutmuskeln och ändtarmsöppningen opereras bort.

Den friska änden av tarmen dras ut genom en annan öppning i magen som gjorts för stomin och sys fast. Avföringen börjar ibland komma ut genom stomin direkt, så när man vaknar har man en stomipåse påsatt.

Hur blir det efteråt?

Man får stanna på sjukhuset från några dagar till ett par veckor. Det är vanligt att man mår illa och kräks eftersom tarmens funktion påverkas av operationen. Volymen och konsistensen på stomiinnehållet varierar kraftigt första veckorna. Volymen är större och konsistensen mer lättflytande vid tunntarmsstomier, medan tjocktarmsstomier ger mindre volym med tjockare konsistens.

Hur man reagerar på att få en stomi varierar. Det kan innebära en stor omställning, men för de flesta brukar det gå snabbt att vänja sig. Innan man lämnar sjukhuset får man lära sig hur man sköter stomin. Om man behöver hjälp och stöd kan man få det av sin stomiterapeut.

Man kan till stor del leva som vanligt om man har ett väl fungerande bandage, det vill säga en uppsamlingspåse för avföringen med en med platta som fästs på huden runt stomin. Bandaget håller för till exempel kroppsarbete, sexuellt samliv och motion. Stomiterapeuten brukar visa hur man ska göra för att bandaget ska sitta så bra som möjligt.

Visa mer

Varför får man behandlingen?

Varför får man behandlingen?

En öppning i huden

Att ha en stomi för avföring innebär att man av någon orsak har opererats och fått en speciell öppning i magen som står i förbindelse med magtarmkanalen. Avföringen kommer då ut genom stomin i stället för att man går på toaletten på vanligt sätt.

Man kan få en stomi för avföring från tjocktarmen, så kallad kolostomi, eller från tunntarmen, så kallad ileostomi.

Det finns många olika anledningar till att man kan behöva få en stomi. Det kan till exempel bero på cancer, inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, skador av olika slag eller medfödda missbildningar.

Var en stomi placeras avgörs av kroppens form och orsaken till att man behöver få den. Ibland är stomin tillfällig och kan opereras bort efter en tid.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Vill du ha råd via telefon, ring nummer 1177. Du kan ringa dygnet runt.

Klockan 8 - 22 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8 -12 på finska.

 
Fäll ihop

Hur går behandlingen till?

Hur går behandlingen till?

Man får information inför operationen

Man får en stomi genom en operation på sjukhus. Den är oftast planerad och brukar ta cirka två timmar. Inför operationen brukar man träffa den läkare som ska utföra operationen. Det är vanligen en specialist på sjukdomar i mag-tarmkanalen. Man brukar då få information om hur operationen kommer att gå till.

Man brukar också träffa en stomiterapeut, som är en specialutbildad sjuksköterska. Då får man information om vad en stomi är samt hur tarmsystemet är uppbyggt och fungerar. Man får också veta vad som händer på vårdavdelningen efter operationen och hur man sköter stomin.

Före operationen träffar man även en narkosläkare som informerar om sövning under operationen och smärtlindring efter den. Om man känner sig orolig inför operationen kan man prata med kirurgen, stomisköterskan eller en kurator.

Närstående är alltid välkomna att delta i förberedelserna.

Bra att sluta röka

Om man röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att man fortare återhämtar sig. Man bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om man kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om man behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Viktigt med rätt placering av stomin

När det börjar bli dags för operation ritar läkaren eller stomiterapeuten ut den plats på magen som de bedömt är bäst för att placera en stomi. Oftast är det till höger eller vänster nedanför naveln, eftersom man då brukar kunna se stomin när man ska sköta den. För att stomin ska fungera bra är det en fördel om huden är slät och jämn på platsen. Det är också viktigt att stomin placeras så att den får plats under den typ av kläder man brukar använda.

Man brukar även få mediciner som ska tas före operationen. Det är vanligtvis antibiotika och en spruta med läkemedel som motverkar att blodproppar bildas. Ibland får man lugnande medel och ibland kan man också behöva få vätska med salter och socker via dropp. Man får medicinen av en sjuksköterska på vårdavdelningen.

Man måste fasta från midnatt natten innan operationen. Ibland behöver tarmen tömmas genom lavemang via ändtarmen eller dricklavemang.

Ileostomi och kolostomi

Operationen börjar med att läkaren gör en öppning i magen. Alternativt kan operationen utföras med titthålsmetodik. Fortsättningen av operationen ser olika ut beroende på om man ska få en stomi på tunntarmen, så kallad ileostomi, eller på tjocktarmen, så kallad kolostomi.

Tunntarmsstomi eller tjocktarmsstomi kan vara enda orsaken att göra operationen, men den kan också kombineras med andra ingrepp, till exempel för att operera bort tumörer eller andra sjukdomar i tarmen. En tillfällig stomi får man oftast för att en koppling mellan tarmändarna ska kunna läka utan att utsättas för avföring. När det är helt läkt kan stomin opereras bort.

Operationssåret försluts med stygn eller så kallade agraffer, som är en slags häftklämmor. Man behöver vanligen inget förband över såret.

Tarmen vänds ut och in

Därefter görs öppningen för stomin, som brukar placeras en bit ifrån operationssåret för att inte stomibandaget ska komma för nära operationssåret. Den friska änden av tunntarmen eller tjocktarmen dras därefter ut genom öppningen i magen. Tarmen vänds ut och in och kanterna på den och öppningen i huden sys ihop. Det gör att stomin står ut som en knopp på cirka tre centimeter och att det är tarmens insida man ser på magen. Tarmens insida är klädd med en slemhinna som är blodkärlsrik och ger stomin dess röda färg. Stomins utsida är glatt och fuktig av det slem som produceras.

När operationen är klar

Efter operationen rinner avföringen ut genom stomin i samma takt som den rör sig framåt i tarmarna. Det finns alltså inget i en stomi som håller tätt mot flödet, utan från och med nu måste man alltid ha ett stomibandage påsatt.

Efter operationen får man smärtstillande läkemedel för att slippa ha ont. Smärtlindring behövs också för att man ska kunna komma upp och gå. Hur länge man behöver smärtstillande kan variera. En del behöver smärtstillande endast under tiden de är på sjukhus, medan andra kan behöva det i flera veckor efter sjukhusvistelsen.

Man får stanna på sjukhuset allt från några dagar till ett par veckor beroende på vad som gjorts samtidigt som stomioperationen. Det är vanligt att man mår illa och kräks eftersom tarmens funktion påverkas av operationen. För att förebygga illamåendet är det viktigt att man kommer upp ur sängen dagen efter operationen och försöker äta. Det brukar finnas möjlighet att träffa en sjukgymnast som informerar och instruerar om andningsgymnastik och hur man tar sig upp ur sängen.

Om man blivit sydd försvinner stygnen av sig själv efter en tid. Om läkaren använt agraffer eller stygn som inte försvinner ska man få dem borttagna hos stomiterapeuten eller distriktssköterskan efter cirka 14 dagar. Direkt efter operationen är stomin svullen, men den minskar i storlek med tiden.

Det gör inte ont att ta på stomin

Om man tar på stomin gör det inte ont eftersom det inte finns vanlig känsel i tarmen som till exempel på huden. Det gör även att man inte känner skav från ett stomibandage som är klippt med för litet hål. Därför är det viktigt att hålet i stomibandaget är väl anpassat till stomins storlek och form så att man inte får skavsår. Stomiterapeuten eller personalen på avdelningen hjälper till att mäta stomins diameter och gör en mall som passar stomin.

Man känner inte någon trängning när stomin ska tömma sig. Allt eftersom avföringen matas framåt i tarmen tömmer den sig ut genom stomin. Det går inte att knipa och hålla emot, det går inte heller att krysta och ta i för att tömma stomin. Det kan även komma gaser från stomin, och de kan ibland vara ljudliga.

Om det finns tarm kvar nedanför stomin bildas det slem i den vilande slemhinnan. Det kan med jämna mellanrum ge trängningar och behov av att gå på toaletten på vanligt sätt. Man får då gå på toaletten och tömma det slem som bildats.

Större operation krävs ibland

Ibland behöver hela ändtarmen, slutmuskeln och ändtarmsöppningen opereras bort. Vid operationen sys ändtarmsöppningen ihop. Det är en stor operation och det kan ta lite tid innan området där bak läkt helt. Det kan vara svårt att sitta på hårt underlag efter en sådan operation och då är det ofta bra med en mjuk sittkudde. Att sätta sig på huk eller cykla kan vara svårt ganska lång tid efter operationen. Även om huden läker ihop så är det ett känsligt område och ärret är tunt till att börja med.

När ändtarmen har opererats bort innebär det att man har ett organ mindre än normalt nere i bäckenet. Det kan hos kvinnor innebära att livmodern och slidan lutar mer bakåt. Det märks genom att det kommer mer flytning från slidan. Det kan eventuellt innebära ett obehag vid samlag.

En del som har fått ändtarmen bortopererad kan känna fantomsmärtor eller trängningar som om de skulle behöva gå på toaletten och tömma tarmen på vanligt vis. Det är en falsk känsla, eftersom det inte längre finns någon öppning kvar och ingen förbindelse med tarmen. Det kan hjälpa att sätta sig på ett fast underlag eller gå till toaletten och krysta lätt. Den falska känslan brukar minska med tiden.

Stockholms län

Sök vård

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 
Fäll ihop

Praktiska råd

Praktiska råd

Illustration som visar en person som har stomi.

Stomin behöver rengöras varje dag

Stomin ser ut som en rosa knopp. Den behöver göras ren dagligen samtidigt som du byter påse.

Illustration som visar en person som har stomi med en hudskyddsplatta fäst mot huden.

Hudskyddsplattan förhindrar hudirritation

Hudskyddsplattan som fästs mot huden är tillverkad av ett hudvänligt mjukt material som sällan orsakar hudirritation. Det är bra för huden att luftas ungefär en kvart i samband med att du byter hudskyddsplatta.

Illustration som visar en person som har stomi, med stomibandage och påse.

Stomipåsen döljs under kläderna

Stomipåsen är tillverkad av plast i flera lager för att vara säker och tät. Hela stomibandaget kan döljas under kläderna och påsen brukar bytas en gång om dagen.

Så fungerar stomibandaget

När man ska opereras och få en stomi har man oftast många frågor. Vanliga funderingar är om det luktar när man har en stomi och om det är något man inte kan göra. Man vill ofta till exempel veta om man kan bada, hur man gör när man ska duscha och om man kan resa utomlands. Svaret är att det oftast inte luktar och att man till stor del kan leva som vanligt när man har en stomi. 

Förutsättningen för att leva som vanligt är att man har en uppsamlingspåse med fästplatta, även kallad bandage, som sluter tätt runt stomin. Bandaget och andra hjälpmedel som man behöver skrivs ut av en stomiterapeut eller sjuksköterska med behörighet, till exempel en distriktssköterska. Man får det utskrivet på e-recept eller så kallade hjälpmedelskort som är en motsvarighet till recept. Alla hjälpmedel beställs på apotek.

Stomibandaget håller för de flesta vardagliga aktiviteter som till exempel kroppsarbete, sexuellt samliv och motion. Man kan basta och sola som vanligt, men stomin bör vara täckt när man solar. Det beror på att tarmens insida, som i och med stomin vänts utåt, inte bör utsättas för direkt solljus.

Tunntarmsstomi

Tunntarmen är mellan tre och sex meter lång. En tunntarmstomi sitter oftast på tunntarmens nedre del, oftast på höger sida av magen. På medicinskt språk kallas den ileostomi. Man brukar skilja på ändileostomi och loopileostomi. Vid ändileostomi har man oftast tagit bort hela tjocktarmen. Vid en loopileostomi har man hela eller delar av tjocktarmen kvar. 

Under operationen tar läkaren upp en del av tunntarmen, en så kallad loop, och öppnar den till hälften. Därefter konstrueras två öppningar. Den ena öppningen kommer det avföring ifrån, den andra har förbindelse med tjocktarmen. Ibland kan det förekomma att avföring åker in i den öppning som har förbindelse med tjocktarmen, det innebär att avföringen matas framåt och kommer ut via ändtarmen.

En speciell form av tunntarmsstomi är den kontinenta stomin. Då konstrueras en liten behållare och man gör även en liten ventil av tarmen som sitter innanför bukväggen. Fördelen är att man inte behöver en vanlig stomipåse utan endast ett litet täckande förband över stomin som töms genom att man sätter in en tunn slang genom stomiöppningen. Detta görs flera gånger per dygn. Nackdelar med den kontinenta stomin är att man förbrukar ungefär 50-70 cm av tarmen och att man ibland behöver opereras igen om ventilmekanismen försvagas. Om man är intresserad av att få en kontinent stomi ska man prata med sin läkare som vid behov kan rådfråga någon av de kliniker som gör denna operation.

Den som har ändtarmsöppningen kvar kan ibland uppleva trängningar till att behöva gå på toaletten. Detta beror på att det bildas slem från tarmens slemhinna, vilket är som det ska vara.

Man förlorar mer vätska

Avföringen som tömmer sig från en tunntarmstomi har en tunn konsistens, som kan variera under dagen beroende på vad man har ätit och druckit. Den som är ileostomiopererad förlorar lite mer vätska och salter än annars. Kraftig svettning kan också påverka stomivolymen. Det gör att man bör dricka mer vid värmeböljor eller fysisk aktivitet. Med vätskeförlusterna följer även saltförlust. Den som är stomiopererad bör salta lite extra på maten. Vid större förluster än vanligt exempelvis vid magsjuka eller turistdiarré kan extra vätska, salter och eventuellt läkemedel behövas. Vätskeersättningsmedel finns att köpa receptfritt på apotek. Vid stora vätskeförluster kan man behöva uppsöka sjukhus för att få dropp. Avföringen är starkt irriterande om den kommer ut på huden och lukten är oftast aningen syrlig. Eftersom avföringen är tunn och irriterar huden är det viktigt att tillpassningen av det hål som klipps i stomibandaget är god. Det ska sluta tätt runt stomin utan att skava mot slemhinnan.

Den typ av stomipåse som vanligen används vid tunntarmstomi är tömbar. Det gör att man kan öppna den i botten och tömma ut innehållet direkt i toaletten. Många tömmer påsen samtidigt som de går på toaletten för att kissa. Mängden som tömmer sig brukar vara knappt en liter, men varierar från individ till individ och med vad man har ätit och druckit.

En tunntarmstomi behöver inte alltid vara permanent. Tarmändar kan sys ihop och tarmen läggs tillbaka i magen. Hålet på magen sys ihop och när tarmfunktionen återkommer kan man gå på toaletten som vanligt igen. 

Tjocktarmsstomi

Tjocktarmen är cirka en och en halv meter lång. I tjocktarmen sugs vätska från tarminnehållet tillbaka till kroppen. Det sker genom blodkärlen i tarmens slemhinna. Konsistensen på avföringen från en tjocktarmstomi är därför ganska fast. Även tjocktarmstomins innehåll kan ibland irritera huden beroende på diet, tarmflora och stomins läge på tjocktarmen.

En tjocktarmstomi sitter oftast på vänster sida av magen. Tjocktarmen kallas kolon på medicinskt språk och stomin kallas därför kolostomi.

Hos många har tjocktarmen en inbyggd rytm att tömma sig efter frukost varje dag, och då märks den rytmen även efter stomioperationen. Hos en del tömmer tarmen sig och är mest aktiv på förmiddagen, sedan kommer det inte någon avföring alls under resten av dagen. Det här varierar från person till person. Avföringens mängd och konsistens varierar beroende på vad man har ätit och druckit.

Risk att få förstoppning

Det finns risk att bli förstoppad när man har en tjocktarmstomi. Om man har problem med hård och trög avföring kan man pröva att äta lösande kost. Vissa livsmedel ger lösare avföring, till exempel katrinplommon, päron eller kiwi. Om man äter mycket stoppande kost som exempelvis pasta, ris eller vitt bröd kan det vara bra att äta mindre av det.

Hur mycket vätska man dricker per dag påverkar också avföringens konsistens. Den som dricker alltför lite kan få problem med förstoppning. Misstänker man förstoppning och inte blir bättre av att ändra kosten bör man kontakta en vårdcentral.

Den typ av stomipåse som ofta används vid tjocktarmstomi är en sluten modell, det vill säga att den inte går att tömma. Man byter i stället hela påsen efterhand som det behövs. Vanligen byter man påsen en till tre gånger per dygn, men det varierar från person till person.

Lavemang i stomi

När man får lavemang via stomin kallas det för att irrigera. Genom att ge sig själv lavemang regelbundet i stomin kan man få kontroll över tarmtömningen. Irrigation innebär att man ger sig själv ett vattenlavemang på fem till sju deciliter 37-gradigt vatten. Tekniken att ge sig själv lavemang tränas in hos en stomiterapeut. För att kunna irrigera behöver man ett speciellt lavemangset som stomiterapeuten skriver ut. Fördelarna med irrigation är att man själv bestämmer när tarmen ska tömmas och att man kan använda ett mindre skydd över stomin. Man bör alltid rådgöra med läkare och stomiterapeut innan man börjar med irrigation.

Olika typer av stomipåsar

Stomipåsen är tillverkad av plast i flera lager för att vara säker och tät. Den platta som fästes mot huden är tillverkad av ett hudvänligt mjukt material som sällan orsakar hudirritation. Plattan brukar kallas hudskyddsplatta.

Stomipåsen med platta brukar kallas bandage. Det finns både så kallat endelsbandage och tvådelsbandage. Vid endelsbandage sitter plattan ihop med påsen och man byter allt en gång per dygn. Tvådelsbandage innebär att man har en lös platta som man själv fäster en påse vid. Plattan kan ofta sitta i två till tre dagar, men påsen byter man dagligen. Vilken modell som passar bäst provas ut tillsammans med en stomiterapeut.

Båda typerna av stomipåsar finns i olika storlekar, vanligtvis kallade mini, midi och maxi. Det finns också extra stora påsar. De flesta påsar som finns på marknaden har filter inbyggt för att släppa ut gaser utan att släppa ut lukt.

Viktigt med rätt storlek på hålet

Det kan vara bra att få hjälp av en stomiterapeut eller annan sjukvårdspersonal med att klippa en mall för hålet i hudskyddsplattan så att det passar den stomi man har. Avföringen kan irritera huden och det är därför viktigt att hålet i stomipåsens hudskyddsplatta är väl anpassat till stomins storlek och form. Det är också viktigt eftersom det inte finns vanlig känsel i tarmen och man därför inte känner om man får ett skavsår från ett stomibandage som är klippt med för litet hål.

Bra att ha med sig extra påsar

Det är klokt att alltid ha ett litet reservset med stomipåsar med sig i handväskan eller innerfickan om en påse skulle behöva bytas när man inte är hemma.

Om man har stomi kan man resa precis som vanligt, men man måste tänka på att packa extra påsar i både handbagage och incheckade väskor för den händelse att något bagage kommer bort. Man kan få små enkla resecertifikat med text på flera språk av sin stomiterapeut. Texten förklarar att man har stomi och vad det innebär.

Tömning och rengöring

Man brukar göra rent stomin och byta påse varje dag. Det är bra att ha en plastpåse till hands, så att det blir enkelt att kasta det material som är använt. En del föredrar att göra rent stomin i samband med att man duschar. Det brukar även gå bra att luta sig över ett handfat när man ska göra rent stomin.

Stomibandaget ska avlägsnas försiktigt. Man ska aldrig riva eller snabbt rycka bort en stomiplatta eftersom det kan ge hudskador. Det är bra att använda en mjuk kompress som är fuktad i ljummet vatten. Man trycker på huden med den ena handen och drar försiktigt bort plattan med den andra. Det är bra att börja i plattans överkant och arbeta metodiskt ner mot sidorna, så att det som avlägsnas sist är delen nedanför stomin. Stomiplattan fäster man nerifrån och uppåt. Då ser man lättare att plattan sluter tätt.

För rengöring av huden runt stomin är det bra att använda mjuka kompresser och ljummet vatten. Man ska inte använda tvål eller lösningsmedel. Huden ska vara torr innan ett nytt bandage sätts på. Stomibandage, kompresser och hudskyddsmedel får man på recept. Man ska bara använda hudskyddsmedel eller krämer som är speciellt rekommenderade att använda på huden runt en stomi. Om man är osäker går det bra att rådfråga en stomiterapeut.

För att stomiplattan ska fästa ordentligt måste hårväxt rakas bort med engångsrakhyvel eller trimmer. Man ska alltid raka medhårs, antingen torrt eller efter att först ha smörjt huden med en mjukgörande kräm.

Att följa kostråd kan minska besvären

Kostråden som man får när man är stomiopererad varierar beroende på vilken typ av stomi man har. Om man har en stomi på tunntarmen kan man vara känslig för trådig och svårsmält mat som till exempel svamp, majs och broccolistjälkar. Eftersom man inte kan styra över när gaser ska komma genom stomin kan det vara bra att tänka på att en del föda kan ge ökad gasbildning. Det gäller till exempel lök, ägg, bönor och livsmedel som innehåller sötningsmedlet sorbitol.

Om man har ileostomi bör man dricka extra mycket till exempel om man svettas ut mycket vätska. Det beror på att man saknar tjocktarmens vätskesparande effekt och därför förlorar mellan en halv och en hel liter extra vätska per dygn. Om man får omfattande stomivolymer och blir uttorkad är det viktigt att uppsöka sjukhus.

Det man äter kan också påverka avföringens konsistens. Vissa ingredienser kan ge en tunnare avföringskonsistens, till exempel sorbitol, vin och en del frukter. Annan mat ger en mer stoppande effekt och därmed fastare konsistens, till exempel ris och pasta.

Man ska tugga maten väl och prova sig fram till vilken mat som passar bäst. Vad som fungerar bra för en person med stomi kanske inte passar en annan. Om man har problem kan det vara bra att prata med en stomiterapeut, som ofta kan ordna kontakt med en dietist om det behövs.

Vanligt med hudproblem

Det är vanligt att man får hudproblem när man har stomi. Huden under plattan kan till exempel bli irriterad, men det är oftast övergående. En bra vana är att lufta huden 15 till 20 minuter när man byter bandage. Om man får hudproblem är det bra att prata med en stomiterapeut.

För att undvika hudirritation är det viktigt att stomibandaget sitter bra och att det är tätt kring stomin. Det finns olika produkter som kan underlätta detta, till exempel tätande ringar eller ett särskilt tätningsmaterial på tub. Man kan ibland behöva speciella så kallade konvexa plattor som buktar mot huden. Ibland kan hudproblemen minska om man ändrar hur ofta man byter bandaget.

Om man har hudproblem vid stomin är det vanligt att tolka det som att man inte tål plattan eller påsen. Men allergi som orsakats av själva materialet i en stomiplatta eller stomipåse är mycket ovanligt.

Bråck

Man kan också få bråck vid stomin. Om man har ett bråck buktar huden ut runt stomin och det kan bli svårt att fästa stomibandaget. Det kan göra ont och kännas tungt runt utbuktningen. Om man misstänker bråck vid stomin ska man kontakta sin behandlande läkare eller stomiterapeut. Man kan ibland behöva använda en speciell gördel som man kan få utskriven på recept. Ibland behöver bråcket opereras.

Stomi och graviditet

Kvinnor kan bli gravida och föda barn även efter att ha fått en stomi. Stomin kan ändra form och utseende efterhand som magen växer. Det betyder att man kanske måste öka storleken på hålet som klipps i stomipåsens platta eller att man måste byta till en annan slags stomipåse. Efter förlossningen kan man oftast återgå till den typ av stomipåse man tidigare hade. 

Fäll ihop

Att leva med en stomi

Att leva med en stomi

En ny situation

Hur det känns att få en stomi varierar från person till person och beror mycket på varför man fått den.

En del upplever det som en förlust att få stomi. Man kanske är ledsen för att man förlorat kontrollen över hur man tömmer tarmen och känner sorg över att kroppen inte ser ut som den gjorde innan operationen.

Det kan också finnas fördelar med att få en stomi. Det gäller särskilt om man haft stora problem med mag-tarmkanalen före operationen och inte kunnat leva som man önskat. Man kan ha haft svårt att lämna hemmet på grund av rädsla och risk för att läcka avföring. Med en stomi blir det åter möjligt att gå ut och ha kontroll över sin situation.

Det brukar gå bra att anpassa sig ganska snabbt till den nya situationen. Även närstående kan påverkas av att man får en stomi. Därför är det bra att närstående också får information och lär sig hur stomin ska skötas. De kan till exempel följa med när man besöker en stomiterapeut.

Påverkan på sexlivet

En stomi förhindrar inte sexuellt samliv, men kan påverka hur man uppfattar sin kropp. Den förändring som är synlig på kroppen genom att man har fått en stomi kan göra att den självbild och kroppsuppfattning man har haft förändras. Det här kan påverka viljan att visa sig för andra och lusten att ha ett sexuellt samliv. Men för många kan sexlivet bli bättre efter operationen än före, eftersom man ofta varit ganska svårt sjuk.

Hos båda könen kan nervförsörjningen och blodcirkulationen till könsorganen påverkas av vissa operationer, till exempel när en tumör i ändtarmen tas bort. Hos kvinnan är irritation och torrhet i slidans slemhinna vanligt. Vattenbaserad glidsalva eller vaselin, vagitorier, alternativa samlagsställningar samt hormonbehandling kan hjälpa. Vid ärrbildning kan man själv vidga med ett finger eller två. Bedövande gel som finns att köpa på apotek hjälper mot smärtor vid samlag. Mannen måste i så fall använda kondom så att penis inte bedövas.

Det förekommer att erektionsnerverna blir skadade under operationen så att man inte kan få stånd. Nattlig erektion eller morgonstånd är tecken på att förmågan att få erektion finns kvar. Man kan behöva hjälp i form av potenshöjande medicin, som läkaren kan ge råd om och skriva ut recept på.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 16 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-20
Redaktör:

Litti le Clercq, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Wilhelm Graf, kirurg, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-12-14
Skribent:
Helena Cronberg, Webbredaktör, 1177 Vårdguiden
Redaktör:
Malin Erlingsson, 1177 Vårdguiden