Stomi

Skriv ut (ca 13 sidor)

En stomi är en öppning i magens vägg som skapas genom en operation. Efter operationen samlas urin eller avföring upp i en stomipåse som sitter utanpå kroppen. Du kan få en stomi om du har en sjukdom i tarmarna eller i urinvägarna eller om de har skadats så att du har svårt att kissa eller bajsa som förut.

Skriv ut

Vad är en stomi?

Vad är en stomi?

En stomi är en öppning på magen som är gjord av din tarm. Öppningen görs av en kirurg under en operation. Tarmen tas då genom magens vägg och upp på huden där den sys fast.

Efter operationen rinner gas och avföring eller urin ut genom stomin i samma takt som den bildas i kroppen. Det går inte att knipa och hålla emot eller krysta och ta i för att tömma stomin. Det finns heller inget i en stomi som stoppar upp flödet. Från och med operationen måste du ha en stomipåse fäst över stomin, det kallas för ett stomibandage.

Det finns olika typer av stomier, stomi för avföring på tjocktarmen, stomi för avföring på tunntarmen och stomi för urin. Det finns även stomier då du inte behöver ha ett stomibandage. Det kallas för kontinent stomi.

Tarmens slemhinna har många blodkärl vilket gör att stomin har en röd-rosa färg. Det finns ingen känsel i tarmen så det gör inte ont att röra vid stomin. Du kan få en stomi om du har en sjukdom i tarmarna, i urinvägarna eller om du har skadats så att du har svårt att kissa eller bajsa som förut. Du kan ha en stomi en kort tid eller en längre tid, ibland för resten av livet. Det beror på anledningen till att du ska få en stomi.

Fäll ihop

Förberedelser inför en stomioperation

Förberedelser inför en stomioperation

Innan stomioperationen får du information om vad en stomi är. Du ska också få information om hur stomin ska skötas om, hur urinvägarna eller tarmarna kommer att fungera samt om hur det kan vara att leva med en stomi. Oftast får du informationen av en stomiterapeut, det är en specialistutbildad sjuksköterska. Du ska också få veta vad som kommer att hända efter operationen.

Läkaren informerar om hur operationen går till

Informationen om hur själva operationen går till får du oftast av läkaren som ska utföra operationen. Innan operationen får du också träffa en narkosläkare som berättar om sövning under operationen och smärtlindring efter den.

Prata med den läkare som ska operera dig om du känner dig orolig inför operationen. Du kan också prata med en stomiterapeut eller en kurator.

Du som är närstående till en person som ska få en stomi kan vara med under förberedelserna, om personen tycker att det går bra.

Stomins placering är viktig

Innan operationen görs en markering på din mage med en penna på den plats som är mest lämplig. Det görs tillsammans med en stomiterapeut. Ibland är den läkare som ska operera dig med. Du får både ligga på rygg, sitta ner och stå upp så att placeringen av stomin blir på ett ställe som känns bra. Det viktigaste är att den placeras så att du ser den när du ska sköta om den. Placeringen ska även anpassas efter magens utseende.

Vanligt att du får läkemedel före operationen

Det är vanligt att du får läkemedel som ska tas före operationen. Det är oftast antibiotika och en spruta med läkemedel som motverkar att blodproppar bildas. Du kan också få lugnande medel och vätska med salter och socker med hjälp av dropp. Du får läkemedlen av en sjuksköterska på vårdavdelningen.

Du kan behöva fasta

Du som ska få en stomi måste fasta från midnatt natten innan operationen. Ibland behöver tarmen även tömmas med lavemang genom ändtarmen eller genom att du får dricka en laxerande vätska.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Du bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Så går stomioperationen till

Så går stomioperationen till

När du opereras och får en stomi är du sövd. Oftast får du också ryggbedövning som smärtlindring både under och efter operationen.

Ibland görs andra ingrepp samtidigt som du får en stomi. Det kan till exempel vara att operera bort skadade delar av tarmen, operera bort en cancertumör eller operera bort urinblåsan.

Oavsett vilken typ av stomi som du ska få börjar operationen med att läkaren gör en öppning i magen. Ibland kan operationen göras med hjälp av titthålsteknik. Då får du flera mindre hål i magen där olika instrument och en kamera förs in. Läkaren kan då se och arbeta i din mage utan att behöva öppna den.

Stomins konstruktion och funktion

Illustration som visar hur en stomi konstrueras Stomin konstrueras genom att läkaren drar ut ena änden av tarmen upp på magen, genom den markerade öppningen. Sedan viker hen ner tarmen och syr fast den i huden på magen. Det blir tarmens insida som syns utåt. 

Till sist försluts operationssåret. På insidan sys bukväggen ihop med tråd som försvinner av sig själv. Huden försluts ofta med så kallade agraffer, en slags häftklammer. Du får ha förband över såret efter operationen så länge det kommer vävnadsvätska. Hur lång tid det tar att läka varierar från person till person.

Fäll ihop

Olika typer av stomi

Olika typer av stomi

Det finns flera olika typer av stomi:

  • Stomi för urin, urostomi.
  • Stomi för avföring på tjocktarmen, kolostomi.
  • Stomi för avföring på tunntarmen, ileostomi.
  • Reservoar för avföring.
  • Kontinent stomi för antingen avföring eller urin.

Stomi för urin, urostomi

Illustration som visar en urustomiEn urostomi görs när urinblåsan inte fungerar och måste opereras bort. Läkaren använder då en bit av tunntarmen och fäster urinledarna till den ena ändan av tarmbiten. På den andra ändan av tarmbiten görs en stomi, så att urinen kan ledas ut den vägen. En stomi för urin sitter på höger sida av magen.

Påsar för urin har en liten kran i botten för tömning. De har också backventil för att urinen inte ska kunna rinna upp mot stomin när du ligger ned.

Stomipåsens innehåll töms i toaletten flera gånger om dagen. Påsen kan kopplas till en större urinuppsamlingspåse när du ska sova. Den har en lång slang och kan läggas på golvet eller hängas på sängkanten. Då slipper du gå upp för att tömma påsen under natten.

Stomi för avföring på tjocktarmen, kolostomi

Illustration som visar hur en kolostomi konstruerasEn kolostomi görs när problemet finns på sista delen av tjocktarmen, i ändtarmen eller i analöppningen och det inte går att bajsa som vanligt.

Den sista delen av tjocktarmen används för att göra kolostomin och den placeras på vänster sida av magen. Avföringens konsistens blir som den var innan operationen. Även gaser bildas som tidigare.

Den typ av stomipåse som används vid tjocktarmstomi är en sluten modell, det vill säga att den inte går att tömma. Du byter i stället hela påsen efter hand som det behövs. Oftast byter du påsen en till tre gånger per dygn, men det varierar från person till person.

Stomi för avföring på tunntarmen, ileostomi

Illustration som visar hur en ileostomi konstruerasEn ileostomi görs på tunntarmen. Det görs när sjukdomen finns i tjocktarmen och läkarna måste operera bort hela tjocktarmen eller större delen av den. Ileostomin placeras på höger sida av magen.

Avföring som bara kommer från tunntarmen har en lösare konsistens och är inte finfördelad. Gaserna som kommer från tunntarmen luktar annorlunda än de som transporterats genom hela mag-tarmkanalen.

Den typ av stomipåse som används vid ileostomi är tömbar. Många tömmer påsen samtidigt som de kissar. Mängden under ett dygn brukar vara knappt en liter, men varierar från person till person och beror på vad du har ätit och druckit.

Tillfällig stomi

Ibland görs en så kallad tillfällig stomi på tunntarmen. Den har oftast två öppningar. En öppning kommer avföringen ut genom och den andra öppningen har förbindelse med tarmen som är kvar. Avsikten med den tillfälliga stomin är att skydda tarmen under en begränsad tid så att tarmen kan läka.

Reservoar för avföring

Vid vissa sjukdomar kan en reservoar göras av en bit av tunntarmen. Då görs en behållare av tunntarmen som ersätter ändtarmen och sys fast vid analöppningen. Det kallas för en bäckenreservoar.

Vid det här ingreppet behöver du ha en tillfällig stomi på tunntarmen under läkningstiden. Den brukar vara några månader. Därefter opereras den tillfälliga stomin tillbaka och du kan gå på toaletten och tömma ut avföring genom analöppningen.

Kontinent stomi

Du kan också få en kontinent stomi, det är en typ av reservoar. Då gör läkaren också en behållare av tunntarmen men med en ventil som leder ut i en stomi på magen. Den är oftast placerad på höger sida av magen. Behållaren sitter precis innanför bukväggen.

Denna behållare kan göras för antingen avföring eller urin. Oftast görs den för avföring och kallas för kontinent ileostomi. Rinner det ut urin kallas den för kontinent urostomi.

Om du har en kontinent stomi behöver du inte en stomipåse utan tömmer behållaren själv med hjälp av en tunn slang några gånger per dygn. Stomin skyddas med ett speciellt plåster.

Fäll ihop

Så mår du efter operationen

Så mår du efter operationen

Efter operationen kan det göra ont, och du får smärtstillande läkemedel. En del behöver bara smärtstillande under tiden de är på sjukhus, medan andra kan behöva det i några veckor efter operationen.

Det är vanligt att må illa efter operationen

Det är vanligt att må illa och att kräkas. Det beror på att tarmens funktion påverkas av operationen. För att förebygga illamåendet är det viktigt att du kommer upp ur sängen dagen efter operationen och försöker att äta. Det brukar finnas möjlighet att träffa en sjukgymnast som berättar och visar hur du ska göra andningsgymnastik och hur du tar dig upp ur sängen.

Du får stanna kvar på sjukhuset några dagar till någon vecka beroende på vilka andra ingrepp som har gjorts i samband med operationen.

Stygnen försvinner av sig själv

Stygnen försvinner av sig själv efter en tid om du har blivit sydd i samband med operationen. Ibland använder läkaren en metod där stygnen inte försvinner. Då kan de tas bort av en distriktssköterska efter ungefär tio dagar.

Det tar längre tid att återhämta sig efter en större operation

Ibland behöver hela ändtarmen, slutmuskeln och analöppningen opereras bort. Då sys analöppningen ihop under operationen. Det här är en stor operation och det kan ta tid innan området har läkt helt.

Efter operationen kan det vara svårt att sitta på hårt underlag. Då är det ofta bra med en mjuk sittkudde. Det kan också vara svårt att sätta sig på huk eller cykla första året efter operationen. Även om huden läker ihop så är det ett känsligt område och ärret är tunt den första tiden .

När ändtarmen har opererats bort innebär det att du har ett organ mindre nere i bäckenet. Det kan innebära att livmodern och slidan lutar mer bakåt vilket gör att det kommer mer flytningar från slidan. Det kan också göra att det känns obehagligt när du har sex.

Du kan känna trängningar

Du som har fått ändtarmen bortopererad kan känna trängningar eller fantomsmärtor som om de skulle behöva gå på toaletten och bajsa på vanligt vis. Det är en falsk känsla, eftersom det inte längre finns någon öppning kvar och ingen förbindelse med tarmen. Det kan hjälpa om du sätter dig på ett fast underlag eller gå till toaletten och krysta lätt. Den här känslan brukar minska med tiden.

Fäll ihop

Vad händer efter operationen?

Vad händer efter operationen?

Du får börja lära dig att sköta din stomi efter operationen så att du känner dig bekväm med det när du åker hem. När du är hemma igen kan du ofta sköta den helt själv. Du som har svårigheter att lära dig på sjukhuset kan få hjälp av hemtjänst när du är hemma igen.

Du ska få information om hjälpmedel som du behöver

Innan du åker hem från sjukhuset ska du få information av stomiterapeuten hur du får de hjälpmedel som behövs för att sköta din stomi. Stomiterapeuten förskriver de hjälpmedel som du behöver.

I de flesta landsting hämtar du ut hjälpmedlen på apotek. De ingår i högkostnadsskyddet precis som läkemedel. Här kan du läsa mer om kostnader för läkemedel på recept

I några landsting är stomimaterialet upphandlat och kostnadsfritt. Stomimaterialet kan du få till ett utlämningsställe eller till din bostad.

Uppföljning på en stomimottagning

Under det första året efter operationen får du gå på regelbundna återbesök hos din stomiterapeut. På återbesöken får du råd och lära dig mer om hur du ska hantera din stomi och hjälp med att prova ut vilken modell som passar dig bäst.

Behovet av stomibandage och andra frågor kring stomivård kan variera över tid. Därför är det viktigt att du håller kontakten med stomimottagningen så länge du har en stomi.

Det är olika från person till person hur lätt det är att anpassa sig till att ha en stomi. På stomimottagningen finns det möjlighet att prata med en stomiterapeut om det som känns svårt.

Fäll ihop

Praktiska råd för dig som har stomi

Praktiska råd för dig som har stomi

Stomipåse med platta brukar kallas stomibandage. Det finns både så kallat endelsbandage och tvådelsbandage.

fotografi på stomipåsar med endelsbandageEndelsbandageVid endelsbandage sitter häftplattan ihop med påsen och du byter allt på en gång. Hur ofta påsen ska bytas beror på vilken typ av stomi du har.  

Tvådelsbandage innebär att du har en lös platta som du själv fäster en påse på. Plattan kan sitta på huden så länge den håller tätt, oftast två till tre dagar. Hur ofta påsen ska bytas beror på vilken typ av stomi du har fått.
Allt häftmaterial är tillverkat av ett hudvänligt mjukt material och orsakar sällan hudirritation. Stomipåsen är tillverkad av plast i flera lager för att vara tät.

fotografi på stomipåsar med tvådelsbandageTvådelsbandageAlla påsar för avföring har ett filter som släpper ut gas. När filtret är fullt med fukt behöver påsen bytas eller tömmas. Då är påsen uppblåst och ser ut som en ballong. Filtret innehåller kol vilket gör att lukten stannar kvar i filtret och att det bara är luften som passerar ut.

Anpassning av hålets storlek i häftplattan

Direkt efter operationen är stomin svullen, men den minskar i storlek med tiden. En ny stomi brukar vara tre till fyra centimeter i diameter.

Det är viktigt att anpassa hålet i häftplattan till stomins diameter allteftersom tiden går. På avdelningen och på återbesöken mäter vårdpersonal eller en stomiterapeut stomins diameter för att hålet i häftplattan ska passa. Ett för stort eller för litet hål kan göra att det blir irritation på huden eller skavsår på tarmen.

Så byter du stomibandage

När du ska byta ditt stomibandage tömmer du först påsen om du har en tömbar påse eller en påse med kran. Då blir den lättare att hantera. Ta sedan bort stomibandaget försiktigt. Du ska aldrig riva eller snabbt rycka bort en häftplatta, eftersom det kan ge skador på huden.

Det är bra att ha en plastpåse nära, så att det blir enkelt att kasta det material som är använt. Använd endast mjuka kompresser och ljummet vatten för att göra rent huden runt stomin. Undvik att använda tvål eller lösningsmedel eftersom huden är känslig.

Huden ska vara torr innan du sätter på ett nytt stomibandage.

För att stomiplattan ska fästa ordentligt måste du ta bort hår som växer på huden runt stomi. Det ska du göra när huden är torr. Använd helst en sax eller en engångsrakhyvel. En stomiterapeut kan skriva ut en kräm som gör huden mindre känslig när du ska ta bort hår.

När ska påsen tömmas?

En bra regel är att påsen ska tömmas när den är fylld till en tredjedel om du har en påse för avföring eller urin som går att tömma. Det kan bli flera gånger per dygn. Påsen töms ner i toalettstolen, öppningen torkar du torr med toalettpapper innan du stänger igen låset. 

Fäll ihop

Kostråd om du har en stomi för avföring

Kostråd om du har en stomi för avföring

Det är bra att fortsätta äta samma typ av mat som du gjorde innan operationen. Det är bra att äta på regelbundna tider, äta långsamt, tugga väl och dricka mycket vätska.

Du som har en stomi på tunntarmen kan vara känslig för trådig och svårsmält mat den första tiden efter operationen. Exempel på sådan mat är svamp, majs och broccolistjälkar. Det kan därför vara bra att undvika dessa livsmedel ungefär fyra till sex veckor efter operationen.

Du förlorar mer vätska och salt med avföringen genom en stomi på tunntarmen. Det beror på att avföringen inte passerar genom tjocktarmen, där vätska och salt annars sugs upp. Du bör därför tänka på att dricka mer vätska och att salta extra på maten. Detta är extra viktigt under varma dagar och om du anstränger kroppen mycket.

Du som har en stomi på tjocktarmen kan uppleva besvär med ljudet från gaser. Eftersom du inte kan styra över när gaser ska komma genom stomin kan det vara bra att tänka på att viss mat kan ge ökad gasbildning. Det gäller till exempel lök, ägg, bönor och mat som innehåller sötningsmedlet sorbitol.

Fäll ihop

Att leva med stomi

Att leva med stomi

Det varierar mycket hur man känner sig efter att ha fått en stomi. Oftast går det bra att anpassa sig till den nya situationen och fortsätta att leva som tidigare. Det som är viktigt att komma ihåg är att en magoperation kan ta många månader att hämta sig efter.

En del kan känna det som en förlust att få en stomi. Det kan kännas jobbigt att ha mindre kontroll över hur du kissar eller bajsar. Du kan också känna en sorg över att din kropp inte ser ut som den gjorde innan operationen.

Det finns också fördelar med att ha en stomi. Det gäller särskilt om du har haft stora besvär med urinvägarna eller mag-tarmkanalen som har gjort att du inte har kunnat leva som du önskat. Du kan till exempel ha varit rädd för att läcka urin eller avföring i olika situationer. Med en stomi kan du få tillbaka den kontrollen.

Stomibandaget gör att du kan leva som vanligt

Stomibandaget håller för de flesta vardagliga aktiviteter som till exempel kroppsarbete, sexuellt samliv och träning. Det går bra att sola, duscha, basta och att bada i bassäng eller utomhus.

Det går även bra att duscha utan bandage, men var noga med att skölja bort tvål eller schampo från huden.

Bra att ha med extra påsar

Det är klokt att alltid ha ett extra stomibandage med dig om ett bandage skulle behöva bytas när du inte är hemma.

Resa med stomi

Det går bra att resa om du har en stomi, men tänk på att packa extra bandage i både handbagage och incheckade väskor om något bagage skulle komma bort. Du kan också få små enkla resecertifikat med text som förklarar att du har stomi.

Sex och stomi

Du kan fortfarande ha sex efter att du har fått en stomi. Däremot kan stomin påverka hur du ser på din kropp. Det kan påverka viljan att visa sig för andra och påverka lusten att ha sex.

För en del blir sexlivet bättre efter att ha fått en stomi. Så kan det vara om du till exempel har varit svårt sjuk innan stomioperationen eller har haft problem med att knipa och hålla avföringen.

Ibland kan blodcirkulationen och nervförsörjningen till könsorganet bli sämre efter en operation. Det gäller till exempel om urinblåsan har tagits bort eller om en cancertumör i ändtarmen har opererats bort.

Slidan kan påverkas av vissa operationer

Vissa operationer kan påverka slidan och göra så att den blir kortare, vilket kan göra det svårare att ha slidsamlag. Det är också vanligt att slemhinnan i slidan blir irriterad och torr efter en operation.

Prata med läkaren på uppföljningsbesöket. Hen kan ge råd och skriva ut läkemedel om du behöver det. Det går också bra att fråga stomiterapeuten, som har stor kunskap om området. Till exempel kan vattenbaserad glidsalva eller vaselin, vagitorier, smärtstillande gel, alternativa sexställningar eller hormonbehandling hjälpa.

Det kan vara bra att använda kondom på penis eller på fingrarna om du använder smärtstillande gel i slidan.

Nerverna som påverkar ditt stånd kan skadas av vissa operationer

Det är vanligt att erektionsnerverna blir skadade under operationen. Det innebär att du kan få svårt att få stånd. En del kan ändå vakna på natten eller på morgonen och ha stånd. Det innebär att förmågan att få stånd finns kvar. Prata med din läkare om du har besvär med detta. Hen kan ge råd och skriva ut läkemedel om du behöver det. 

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Den vanligaste komplikationen är hudproblem runt stomin och under påsens häftplatta. Det kan gå över men ibland också vara något som du måste få hjälp med på stomimottagningen. Kontakta din stomiterapeut om dina hudbesvär inte läker av sig själv efter några dagar. Då kan stomibandageringen behöva kompletteras eller bytas ut.

Du kan göra följande för att undvika hudproblem:

  • Se till att stomibandaget sitter bra och slutet tätt runt omkring stomin.
  • Följ de råd som du får av stomiterapeuten.

Stomiterapeuten kan hjälpa dig med olika produkter som kan göra det lättare, till exempel tätande ringar som tätat eller ett särskilt tätningsmaterial. Ibland behövs speciella plattor som buktar mot huden.

Allergi som orsakats av själva materialet i en stomiplatta eller stomipåse är mycket ovanligt.

Förstoppning

Det finns en risk att du blir förstoppad om du har en stomi på tjocktarmen. Det är ingen större skillnad jämfört med att inte ha en stomi. Om du har problem med hård och trög avföring kan du prova att äta lösande kost. Det kan till exempel vara katrinplommon, päron eller kiwi.

Det kan också vara bra att äta mindre pasta och ris eftersom det gör avföringen trögare. Avföringens konsistens påverkas också av hur mycket vätska du dricker per dag.

Det är bra att diskutera förstoppning när du besöker stomimottagningen. Ibland kan det behövas något laxerande läkemedel som läkaren kan skriva ut. Du kan också kontakta en vårdcentral om du misstänker att du är förstoppad och har en stomi.

Postoperativt flöde

Du som har en stomi eller en reservoar på tunntarmen och inte har tjocktarmen kvar kan få så kallat postoperativt flöde. Det innebär att du förlorar stora mängder vätska och salter genom avföringen. Då får du behandling med vätskeersättning och stoppande läkemedel. Samma typ av flöde kan uppstå om du exempelvis blir magsjuk. Då bör du kontakta sjukvården.

Bråck

Ibland kan det uppstå ett bråck vid stomin. Då buktar huden ut runt stomin och det kan bli svårt att fästa stomibandaget. Det kan göra ont och kännas tungt runt utbuktningen.

Kontakta en läkare eller en stomiterapeut om du misstänker att du har bråck. Ibland kan du behöva använda en speciell gördel som stomiterapeuten kan hjälpa dig att prova ut och skriva ut. Ibland behöver bråcket opereras.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med stomi

Att vara närstående till någon med stomi

För dig som närstående är det viktigt att få ta del av vad det innebär att leva med stomi. Det är bra om även du får information om hur stomin fungerar och känner till hur den ska skötas. Du kan till exempel följa med när din närstående ska besöka en stomiterapeut, om hen tycker att det går bra. 

Fäll ihop

Stomi och graviditet

Stomi och graviditet

Du kan bli gravid och föda barn om du har en stomi eller reservoar. Om du har en stomi är det vanligt att stomin ändrar form och utseende när magen blir större. Det betyder att du kanske måste använda ett större hål i stomibandagets platta. Du kan också behöva byta till ett annat stomibandage.

Kontakta din stomimottagning om du blir gravid och har frågor eller vill ha hjälp med justering av ditt stomibandage. Det kan behövas någon extra kontroll när magen blir större.

Efter graviditeten kan du oftast byta tillbaka till den typ av stomibandage som du använde tidigare. 

Det kan bli svårt att tömma reservoaren under en graviditet om du har en kontinent stomi. Kontakta en stomimottagning eller din läkare om du har problem med det.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det. Barn som opereras med stomi möter oftast en stomiterapeut inom barnsjukvården.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 13 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-29
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anne-Marie Hallén, sjuksköterska och stomiterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Juliana Wiklund