Att få pacemaker eller ICD
Du blir opererad om hjärtat behöver hjälp av en pacemaker eller av en pacemaker med hjärtstartare, ICD. Både pacemaker och ICD är en liten dosa med tunna sladdar. Läs mer om operationen och vad du behöver tänka på efteråt.
Pacemakern eller ICD:n kan heta olika saker beroende på vilka hjärtbesvär du behöver hjälp med. ICD står för Implanterbar Cardioverter-Defibrillator.
Den här texten handlar om att vara vuxen och få en pacemaker eller en ICD. Då blir du opererad med lokalbedövning. De flesta kan lämna sjukhuset samma dag som operationen.
Barn som ska få en pacemaker brukar sövas före operationen. Läs mer om när barn ska opereras.
Förberedelser
Det kan vara lite olika hur man behöver förbereda sig. Det varierar mellan olika sjukhus.
Gör ett stopp med att röka och att dricka alkohol före och efter operationen
För att minska risken för komplikationer är det viktigt att inte röka eller dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det gör också att såren läker snabbare och att du återhämtar dig snabbare.
Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation.
Du kan behöva göra uppehåll med vissa läkemedel
Det är viktigt att du berättar i förväg för läkaren om du tar några läkemedel. Du kan behöva ändra dosen eller göra ett uppehåll med att ta vissa läkemedel. Läs om hur du kan se dina läkemedel och recept.
Planera för hur du kommer hem
Du ska inte köra bil från sjukhuset. Se till att någon kan hämta dig, eller prata med mottagningen om hur du kan komma hem. Läs mer om sjukresor.
Undvik att äta och dricka – fasta
Du kan behöva göra uppehåll med att äta och dricka före operationen. Det kallas att fasta. Du får mer information från mottagningen om vad som gäller för dig.
Tvätta dig med bakteriedödande läkemedel
Du behöver tvätta dig med en bakteriedödande tvållösning.
Undersökning med EKG
Du kan behöva bli undersökt med EKG innan operationen.
Få svar på dina frågor
Det är vanligt att man får träffa kirurgen så att man kan få veta mer om operationen och ställa frågor.
Så går operationen till
De flesta är vakna under operationen. Du får lokalbedövning.
Du får också smärtstillande och lugnande läkemedel som tabletter.
När du ligger på operationsbordet blir du tvättad på bröstkorgen. Om du har hår på bröstkorgen så rakas det bort.
Personalen sätter upp en skärm mellan hakan och bröstkorgen, så du kommer inte att se operationen.
Du får en liten smal slang insatt i ett blodkärl i armen. Slangen kallas venkateter. Genom den får du antibiotika för att förebygga en infektion. Du kan också få andra läkemedel genom venkatetern om det behövs.
Pacemakern eller ICD-dosan kopplas till hjärtat
Sedan brukar operationen gå till ungefär så här:
- Kirurgen gör ett snitt under nyckelbenet. Snittet är ungefär fem centimeter långt.
- Genom snittet för kirurgen in sladdar in i en ven. Sladdarna är elektroder. Med hjälp av rörliga röntgenbilder på en bildskärm kan kirurgen styra elektroderna vidare till hjärtat.
- Kirurgen undersöker att elektroderna är bra placerade. Då kan du känna att hjärtat tillfälligt slår litet snabbare.
- Kirurgen kopplar ihop elektroderna med dosan.
- Kirurgen stoppar in dosan under huden framför den stora bröstmuskeln.
Nu är operationen klar. Kirurgen syr ihop såret, och du får ett förband.
Operationen är klar på knappt en timme
Hela operationen brukar ta ungefär 45 minuter. Det brukar ta lite längre tid om man får en pacemaker på grund av hjärtsvikt.
De flesta kan lämna sjukhuset senare samma dag.
Så känns det
En del tycker att det sticker till när de får lokalbedövningen.
Det flesta tycker inte att det gör ont att bli opererad. Men om det behövs går det snabbt att få mer smärtstillande läkemedel genom venkatetern som du har i armen.
När läkaren för in elektroderna måste huvudändan på operationsbordet ibland tippas neråt. En del tycker att det känns obehagligt.
Hur mår jag efteråt?
Din pacemaker eller ICD börjar fungera på en gång, men den behöver ställas in. Vårdpersonalen gör det innan du lämnar sjukhuset.
Det kan ta några veckor att vänja sig vid att ha en pacemaker eller en ICD.
Vanligt med blåmärken – ovanligt med smärta
Efter operationen är det vanligt att få blåmärken. Men de flesta har inte ont. Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel efter operationen, om du behöver. Läs mer om att ha ont efter operationen.
Vänta med bad och tunga, höga lyft
Vänta med att bada i upp till fyra veckor. Det minskar risken för infektion. Att duscha går bra.
Vänta två veckor med att lyfta tunga saker eller att lyfta saker högt. Det är för att minska risken för blödning. Sedan har elektroderna läkt fast så att du kan röra dig som vanligt.
Stygnen försvinner av sig själv
Tråden för att sy operationssåret brukar försvinna av sig själv när såret har läkt.
Komplikationer
Det är mycket ovanligt att få några större besvär efter en operation för att få en pacemaker eller en ICD.
Om du inte känner dig bättre efter operationen kan det bero på elektroderna. De kan ha flyttat på sig. Då kan läkaren kan justera inställningarna eller ändra din medicinering så att du mår bättre. En del bland behöver bli opererade igen men det är ovanligt.
Kontakta mottagningen där du fick din pacemaker eller ICD om du känner dig osäker på något symtom.
Kontakta genast mottagningen om något av följande händer:
- Operationssåren svullnar mycket.
- Det gör mycket ont.
- Det blöder.
- Du får feber.
En del känner obehag
Det kan kännas obehagligt att veta att man har en elektrisk apparat i kroppen.
Att ha en ICD innebär att du får en kraftig stöt om det behövs för att återställa hjärtats rytm och rädda ditt liv. Det kan göra ont. En del tycker det är obehagligt att inte veta när de kan få en stöt och försöker minska risken att det ska hända. Det kan leda till att du undviker sådant du egentligen kan och vill göra.
Det finns bra hjälp att få. Prata med personalen på mottagningen.
Uppföljning på sjukhus eller på distans
Fyra till åtta veckor efter operationen får du komma på uppföljning så att vårdpersonalen kan finjustera inställningarna i din pacemaker eller ICD.
Sedan är det vanligt med uppföljning en gång om året, på sjukhuset eller på distans. Prata med läkaren om vilka alternativ för uppföljning som finns för dig.
Uppföljning på sjukhus
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt innan du kommer till sjukhuset. Om du använder läkemedel kan du ta dem som vanligt. Ta gärna med dig läkemedelslistan till mottagningen, om du har en sådan.
Vid uppföljningen testas inställningarna på din pacemaker eller ICD. För de flesta tar besöket ungefär 15 till 30 minuter.
För en del tar besöket längre tid
Besöket tar längre tid om du behöver undersökas mer. Det beror på hur du mår och vilken sorts pacemaker eller ICD du har. Du får veta innan besöket vad som gäller för dig, och om du behöver en eller flera av följande undersöknigar:
Uppföljning på distans
Uppföljning på distans innebär att det går att kontrollera till exempel din pacemaker eller ICD utan att du behöver komma till sjukhuset.
Du bestämmer i förväg tillsammans med vårdpersonalen när kontrollerna ska göras. När det är dags för uppföljning kopplar du upp en särskild sändare mot internet. Nyare modeller av pacemaker eller ICD kan sända automatiskt via en app i din mobiltelefon.
Informationen som finns i din pacemaker eller ICD sänds till mottagningen där en sjuksköterska kontrollerar dina värden och att allt stämmer. Du får veta resultatet efter några dagar.
Att leva med pacemaker eller ICD
Det går bra att använda apparater i hemmet som vanligt, även fast du har en pacemaker eller en ICD. Det gäller till exempel följande:
- mikrovågsugnar
- induktionsspisar
- datorer
- tv, radio och fjärrkontroller
- värmedynor.
Fråga på mottagningen där du har fått pacemakern eller ICD:n om du undrar över något.
Att använda mobiltelefon eller läsplatta
Det går bra att använda mobiltelefon eller läsplatta. Men ha dem inte nära hjärtat, till exempel i bröstfickan.
Håll avstånd till vissa saker
Håll ett avstånd på ungefär en meter till saker med elektromagnetiska fält. Här är några exempel:
- magneter, till exempel i mobilfodral, namnskyltar och kläder
- elektriska lok
- motorrummet i en bil när motorn är igång.
- kraftiga högtalare, till exempel på konserter.
Även saker som orsakar vibrationer eller ryckiga rörelser kan påverka din pacemaker eller ICD. Här är två exempel:
- vissa attraktioner på nöjesfält
- vissa motordrivna handverktyg.
Metalldetektorer
Det är ovanligt att en pacemaker eller ICD påverkas om man passerar genom en metalldetektor, till exempel på en flygplats. Men be för säkerhets skull att få bli visiterad manuellt. Ha med dig och visa upp kortet om att du har en pacemaker eller en ICD. Du fick kortet efter operationen.
Vissa undersökningar och behandlingar
Om du behöver bli undersökt med magnetkamera är det viktigt att du berättar att du har en pacemaker eller en ICD. Det brukar gå bra att bli undersökt men en specialist behöver göra en bedömning först.
Det går bra att bli undersökt med röntgen, till exempel datortomografi.
Tens är en sorts elektrisk akupunktur mot smärta. Prata med personalen först om du behöver få behandling med tens.
Vad är pacemaker och ICD?
En pacemaker och en ICD består av följande delar:
- En liten dosa. Den innehåller en dator med ett batteri.
- En eller flera tunna sladdar. Det är elektroder.
Vad gör en pacemaker?
En pacemaker gör följande:
- Känner av hur ofta ditt hjärta slår.
- Ger hjärtat svaga elstötar om det behövs för att öka hjärtslagen.
- Lagrar information om dina hjärtslag och om du haft rytmrubbningar den senaste tiden.
Vårdpersonalen läser av den lagrade informationen för att kunna anpassa inställningarna i din pacemaker.
Vad gör en ICD?
En ICD är en inopererad defibrillator. Det betyder att det är en hjärtstartare. Det innebär följande:
- En ICD gör allt som en pacemaker kan göra.
- En ICD ger hjärtat kraftigare strömstötar om du får en allvarlig rytmrubbning.
Pacemaker och hjärtstartare om du har hjärtsvikt – CRT eller CSP
Om du har hjärtsvikt kan du få en så kallad sviktpacemaker. Den kallas CRT eller CSP. Den hjälper hjärtat att pumpa runt blodet mer effektivt. En sviktpacemaker kan också ha en hjärtstartare.
Hur länge räcker batteriet?
Batteriet räcker olika länge beroende på vad du har för dosa:
- I en pacemaker räcker batteriet i åtta till tio år, ibland längre.
- I en ICD räcker batteriet i fem till sju år.
Vårdpersonalen kontrollerar batteriet vid varje återbesök. Du får en ny dosa när det behövs. Det är en mindre operation jämfört med när du blev opererad första gången. Elektroderna brukar inte behöva bytas.
Påverka och delta i din behandling
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Nationella riktlinjer och kvalitetsregister
Socialstyrelsen har nationella riktlinjer för bland annat hjärtsjukdomar. I riktlinjerna står det hur olika sjukdomar kan förebyggas, utredas och behandlas.
Läs mer om nationella riktlinjer.
Nationellt kvalitetsregister för pacemaker
I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för pacemaker och ICD. Syftet med registret är att utvärdera och förbättra vården för alla med pacemaker eller ICD.
På registrets webbplats kan du ta del av statistik. Du kan till exempel se hur långt det bör vara mellan uppföljningarna. Du kan också se vilka modeller av pacemaker eller ICD som kan orsaka problem.
Ingen personlig information som exempelvis personnummer visas i registret.
Läs mer om nationella kvalitetsregister.
