Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

• Du känner att något buktar ut vid eller i slidan.
• Det skaver och känns tungt i underlivet.
• Det är svårt att sitta.
• Du har svårt att kissa. Du kan också lättare bli kissnödig eller kissa på dig.
• Du kan ha svårt att få ut bajset. Det kan också läcka bajs eller pruttar.

Det här kan du göra själv för att lindra besvären eller minska risken att få framfall:

• Träna musklerna i underlivet med knipövningar. Det kallas också bäckenbottenträning.
• Undvik att lyfta tunga saker.
• Använd läkemedel med östrogen som du för in i slidan om du har sköra slemhinnor. Det gör slidan lenare och minskar besvären om det skaver.

Kissa lättare

Något av följande kan göra det lättare att kissa:

• Ligg ner en stund innan du ska kissa.
• Ställ dig upp när du har kissat. Luta dig framåt. Sätt dig sedan ned och prova att kissa igen.
• Tryck tillbaka framfallet med fingrarna.

Bajsa lättare

Det här kan göra det lättare att bajsa:

• Ät mat med mycket fibrer och drick tillräckligt med vätska. Det gör att bajset blir mjukare så att du slipper krysta.
• Gå på toaletten direkt när du behöver bajsa.
• Ha en pall under fötterna när du sitter på toaletten. Då blir det lättare att få ut bajset. 
• Håll emot med ett finger i eller vid slidan när du försöker bajsa.

Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du har symtom som besvärar dig.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den gynekologiska mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral, en gynekologisk mottagning, eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

• Du kan inte alls trycka tillbaka framfallet.
• Du är kissnödig men kan inte kissa.

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

När du träffar läkaren får du först beskriva dina besvär.

Sedan gör läkaren en gynekologisk undersökning med ultraljud. Det är för att se om du har framfall och skador på livmodern, äggstockarna eller slidans muskler. Ultraljudet visar också om du har urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat.

Du kan få hosta och krysta för att se hur det påverkar framfallet.

Läkaren kan känna i ändtarmen för att undersöka musklerna och vävnaden mellan slidan och ändtarmen.

Du får lämna ett urinprov för att för att se om du har urinvägsinfektion eller blod i urinen.

Du kan få framfall igen även fast du har blivit opererad. Men det går att bli opererad flera gånger om det behövs.

Det går bra att vara gravid även om du har framfall. Det innebär ingen risk för dig eller barnet i magen.

Om du planerar att bli gravid kan du behöva vänta med att bli opererad. Prata med en barnmorska om du har funderingar om framfall och graviditet.

Det är oskadligt att ha samlag i slidan eller i ändtarmens öppning även om du har framfall i slidan. Det brukar inte göra ont. En del kan tvärtom uppleva att de får minskad känsel i slidan av framfall.

Du kan ha samlag även om du har en framfallsring i slidan.

Det kan kännas obekvämt att ha sex om du har besvär av att det läcker urin, gaser eller avföring.

Om du har en skada i ändtarmens ringmuskel bör du vänta med samlag i ändtarmens öppning. Prata med läkaren om du har frågor om hur länge det är bra att vänta.

Det är inte helt klart vad framfall beror på. Det kan vara ärftligt. Men det finns saker som ökar risken för framfall. Här är vanliga exempel:

• stigande ålder som gör vävnaderna skörare
• graviditet och att föda genom slidan
• skador i underlivet eller bäckenbotten, till exempel efter en förlossning
• fysiskt tungt arbete
• övervikt eller obesitas
• kronisk hosta
• förstoppning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar och besvär. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra.

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som blir bäst utifrån vad du behöver och önskar.

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som riktar sig till dig som behöver få vård.

Här kan du läsa patientversionen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vården vid besvär i bäckenbotten. Riktlinjerna omfattar bland annat annat framfall och förlossningsskador.