Gallsten

Skriv ut (ca 7 sidor)

Gallstenar är ett slags kristaller som bildas i gallblåsan. Det kan göra väldigt ont men är oftast inte allvarligt. Smärtan sitter under revbenen på höger sida och kommer i vågor. Men många som har gallsten har inga besvär alls.

Skriv ut

Symtom vid gallsten

Symtom vid gallsten

Du behöver inte märka att du har gallstenar eftersom det är ovanligt att de ger symtom.

Har du gallstensbesvär kommer de ofta efter måltider, särskilt om du har ätit fet mat. Du kan då ha ont i några minuter till flera timmar.

Gallstensbesvär kan bestå av flera symtom:

  • Du får ont på ett skärande eller krampartat sätt under revbenen på höger sida. Smärtan kan också vara mer dov och ihållande.
  • Det kan göra ont högt upp i magen vid mellangärdet.
  • Smärtan strålar ut mot ryggen och höger skulderblad.
  • Smärtan kommer i attacker med stunder emellan då det gör mindre ont.
  • Det kan göra ont när du trycker under höger revbensbågen, ett tecken på att gallblåsan kan ha blivit inflammerad.
  • Du känner dig uppblåst och bubblig i magen.
  • Du känner dig illamående och kallsvettig. Du kan också kräkas.
  • Smärtan lindras om du rör dig. Därför har du svårt att vara stilla.

Även om du har gallsten och får ont i magen är det inte säkert att det är gallstenarna som orsakar besvären. Därför är det viktigt att du blir ordentligt undersökt för att hitta orsaken till besvären, framför allt om symtomen inte är typiska för gallsten.

Gallstenar kan orsaka inflammation

Det kan hända att gallstenarna inflammerar gallblåsan, gallgångarna eller bukspottskörteln. Du får då feber och plötsligt ont under höger revbensbåge, och smärtan blir mer ihållande. Inflammation i bukspottskörteln kan bli ett livshotande tillstånd. Då kan du behöva du intensivvård.

En gallsten kan också fastna i en gallgång och hindra att gallan kommer ut till tarmen. Du kan då få en sorts gulsot. Du får då ett eller flera av följande symtom:

  • Huden och ögonvitorna blir gulaktiga.
  • Ditt kiss blir mörkfärgat.
  • Bajset får en gråvit färg.
  • Du får ont i buken, under höger revbensbåge.
  • Det kliar i huden över hela kroppen.

En igentäppt gallgång kan även bli infekterad och du får då hög feber.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har gallsten.

Du ska söka vård direkt på en akutmottagning om något nedan stämmer in på dig:

  • Du misstänker att du har gulsot på grund av gallsten.
  • Du får plötsligt mycket ont under höger revbensbåge.
  • Du får mycket ont i buken och feber.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller akutmottagning du vill i hela landet. På vårdcentralen har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du kan ofta lindra besvären själv om du har haft gallstensbesvär tidigare och känner igen symtomen. Använd antingen smärtstillande och kramplösande läkemedel som du har fått på recept, eller receptfria läkemedel som du blivit rekommenderad av läkaren att köpa på apotek.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga?

Hur kan jag förebygga?

Gallstensbesvär kommer oftast tillbaka gång på gång.

Du kan minska risken att få tillbaka besvären genom att undvika mat som du misstänker gör att du får ont. Det varierar från person till person vad man ska undvika men allmänna råd är att vara försiktig med eller undvika:

  • fet, rökt, stekt eller kolesterolrik mat som till exempel ägg
  • äpplen och gurka
  • vissa läkemedel, bland annat smärtstillande som innehåller kodein.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du träffar läkaren får du berätta om dina besvär, hur länge du har haft dem och hur de känns. Många gånger kan läkaren ana vad som är fel utifrån din beskrivning, eftersom gallstensanfall ofta är lätta att känna igen för läkaren.

Läkaren undersöker sedan magen genom att känna och lyssna på den. Därefter kan du få genomgå olika undersökningar, läkaren skickar remiss till den eller de undersökningar som behövs.

Blodprov

För att se hur levern fungerar får du lämna ett blodprov som skickas på analys.

Ultraljudsundersökning

Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om du har gallsten i gallblåsan. Med ultraljud kan läkaren också se hur levern och gallblåsan ser ut.

ERCP

Om läkaren misstänker att du har stenar i gallgångarna kan du undersökas med ERCP-teknik. Det är en röntgenundersökning där läkaren undersöker dig med ett endoskop. Det är ett böjligt slangformat instrument med en kameralins längst fram. 

Gastroskopi och koloskopi

Om läkaren är osäker vad dina besvär beror på kan du behöva genomgå gastroskopi eller koloskopi. Vid en gastroskopi undersöker läkaren matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmens början. Vid koloskopi undersöker läkaren tjocktarmen.

Datortomografi och undersökning med magnetkamera

Ibland kan du behöva undersökas med datortomografi eller med magnetkamera. Magnetkamera kan visa om du har förträngningar eller stenar i gallgångarna. Undersökningen kallas då för MRCP som är en förkortning för det engelska namnet magnetic resonance cholangio-pancrearticography.

PTC

PTC är en form av röntgen där läkaren bara röntgar gallgången.

Läkaren sticker in en nål i levern och i en gallgång. Nålen gör att läkaren kan placera en tunn plastslang i gallgången, och genom den kan läkaren spruta kontrastvätska som behövs för röntgenundersökningen. Genom plastslangen kan läkaren även ta bort stenar i gallgången.

Du kommer att vara sövd under undersökningen. Eftersom det är ett större ingrepp blir du kvar på sjukhuset över natten, ibland längre.

PTC är en förkortning för det engelska namnet percutan transhepatic cholangiography.

Gallblåseröntgen

Gallblåseröntgen används mycket sällan. Undersökningen tar längre tid att göra än en ultraljudsundersökning, men en fördel är att den visar hur gallblåsan fungerar.

Innan undersökningen får du ta tabletter med kontrastmedel. Om gallblåsan fungerar som den ska fyller kontrastmedlet blåsan och läkaren kan se den på en bildskärm.

Fäll ihop

Behandling vid gallsten

Behandling vid gallsten

Gallstenar som upptäcks av en slump när du undersöks för något annat och som inte ger besvär behöver inte behandlas.

Läkemedel

Om du har ont får du smärtstillande läkemedel som minskar eller tar bort smärtan, så kallade NSAID. Exempel på sådana läkemedel är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet diklofenak. Om de inte hjälper kan du få starkare läkemedel mot smärtan.

Om du mår illa och inte kan ta läkemedlen som tabletter kan du ta dem antingen som stolpiller eller med hjälp av sprutor.

Du får också råd om hur du ska äta och dricka för att undvika att besvären ska komma tillbaka. Om läkaren vill undersöka besvären ytterligare blir du kallad till fortsatt utredning.

Operation

Ibland kan du behöva opereras:

  • Om du ofta har besvär, framför allt gallstensanfall.
  • Om gallblåsans vägg blivit förkalkad.
  • Om du haft gulsot på grund av gallstensbesvären.
  • Om gallblåsan, gallgångarna eller bukspottskörteln blivit inflammerade på grund av gallsten.

Vid en galloperation tar läkaren bort hela gallblåsan med gallstenarna. Oftast opererar läkaren med så kallad titthålsteknik.

Behandling med ERCP

Om du har sten i gallgången kan läkaren ta bort dem med ERCP-teknik. Det kan göras som ett enskilt ingrepp före en galloperation, men även i samband med en galloperation eller en ERCP-undersökning.

Andra behandlingsmetoder

Det finns även andra behandlingsmetoder, men de används mycket sällan eftersom de inte är särskilt effektiva:

  • Läkemedel som kan lösa upp stenarna.
  • Stötvågor från en speciell ultraljudsapparat som kan krossa stenarna.

Du kan behöva vård på sjukhus

Har du fått en infektion i en gallgång på grund av gallstenar måste du vårdas på sjukhus och få antibiotika.

Gallstensbesvär kan komma tillbaka

Det finns en viss risk att besvären fortsätter, trots att du blivit behandlad med läkemedel eller blivit opererad. Det beror på att gallvägarna finns kvar. Du kan få kramper i dem som gör ont även om du blivit opererad.

I så fall kan du ta samma smärtstillande och kramplösande läkemedel som du använde innan operationen. Du bör också tänka på vad du äter och försöka undvika sådant som du tidigare fått besvär av.

Om du ändå inte blir av med besvären bör du kontakta läkare, som får utreda om det kan finnas andra orsaker till att du har ont.

Fäll ihop

Vad är gallsten?

Vad är gallsten?

  • gallblåsa med gallstenar

    När halten av gallsalter i gallan blir hög kan kristaller bildas. Kristallerna byggs på och på så sätt bildas gallstenar.

    Mer information
    gallblåsa och tolvfingertarm

    Gallblåsan ser ut som ett litet päron som ligger på leverns baksida. Gallblåsegången från gallblåsan mynnar via den gemensamma gallgången ut i tolvfingertarmen och här töms gallan ut. Det är endast när tarmen innehåller fet mat som ska brytas ned som gallan kommer ut i tolvfingertarmen. Gallstenarna kan ge besvär om de hindrar flödet av gallan till tarmen.

Gallan behövs vid matsmältningen för att finfördela fettet du får i dig med maten. Därefter bryts fettet ner ytterligare och kan tas upp från tarmen.

Galla bildas i levern, som är kroppens största körtel. Varje dag bildas en halv till en liter galla. Den nybildade gallan lämnar levern och lagras i gallblåsan tills den behövs för matsmältningen.

Från gallblåsan går gallblåsegången ihop med levergången från levern och bildar en gemensam gallgång. Den mynnar i den del av tunntarmen som kallas tolvfingertarmen, och här töms gallan ut.

Det är bara när det är fet mat som ska brytas ner som gallan kommer ut i tolvfingertarmen. En ringmuskel vid öppningen till tunntarmen hindrar att gallan kommer ut vid andra tillfällen. Ringmuskeln kallas också för sfinkter.

Stenar bildas i gallblåsan

Gallan koncentreras när den lagras i gallblåsan. Därför kan halten av gallsalter och andra ämnen bli så hög att de bildar kristaller. Kristallerna byggs på så att de blir större och större, och på så sätt bildas gallstenar.

Storleken på gallstenarna kan vara från några millimeter till någon centimeter. Färgen kan vara gul-vit eller brun-svart, beroende på vad stenarna innehåller. Du kan ha flera stenar samtidigt, eller en enda stor sten.

Små stenar behöver inte ge besvär

Du kan ha små gallstenar utan att känna något. De kan följa med gallan ut i tarmen och lämnar kroppen när du bajsar.

Större stenar kan orsaka problem på olika sätt, det vanligaste är att du får ont. När du har ätit fet mat drar gallblåsan och gallgångarna ihop sig för att pressa ut galla. Om en sten ligger i vägen och hindrar gallflödet, stiger trycket i gallblåsan och gallvägarna. Det ökade trycket gör att du får ont, ett så kallat gallstensanfall.

Stenarna och det ökade trycket kan även irritera gallblåsans väggar så att du får en inflammation i gallblåsan.

Kan leda till gulsot

Stenarna kan också fastna i en gallgång, oftast vid mynningen till tarmen där det är som smalast, och hindra att gallan kommer igenom gallgångarna. Om en sten täpper till levergången eller den gemensamma gallgången kan det leda till att du får en form av gulsot.

Gulsoten går över först när gallstenen tagits bort.

En igentäppt gallgång kan bli infekterad och du får då hög feber. Då behöver då få vård på sjukhus och antibiotika. Ofta måste du opereras eller genomgå en ERCP för att gallstenen i gallgången ska kunna tas bort.

Fäll ihop

Vad beror gallsten på?

Vad beror gallsten på?

Orsaken till att gallstenar bildas hos vissa men inte hos andra är fortfarande inte helt klarlagt, men risken för gallsten ökar om du

  • är överviktig
  • har förhöjda halter av blodfetter
  • snabbt har gått ner i vikt
  • har vissa sjukdomar, till exempel leversjukdomar eller inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom
  • har ärvda anlag för sjukdomen
  • äter mycket fet mat.

Gallsten är vanligare hos kvinnor än hos män, och hos äldre personer än hos yngre.

Extra vanligt under graviditet

Gravida kvinnor får oftare gallsten än kvinnor som inte är gravida. Det beror bland annat på att innehållet av kolesterol i gallan ökar under graviditeten, och därmed bildas stenar lättare.

Om du är gravid och brukar ha gallstensbesvär ska du fråga din läkare vilka läkemedel som du kan använda. Du kanske inte kan ta de mediciner som du brukar.

Fäll ihop

Viktigt att förstå

Viktigt att förstå

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-27
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulf Haglund, kirurg och professor emeritus, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, Uppsala

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge