BLODTRYCK

Högt blodtryck

Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om du inte får det behandlat. Risken för framför allt hjärt-kärlsjukdomar ökar om du har högt blodtryck.

Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. De flesta behöver behandling med läkemedel för att sänka blodtrycket effektivt.

Symtom vid högt blodtryck

Många som går omkring med ett alltför högt blodtryck känner ingenting alls. Ibland kan du få lindriga symtom vid högt blodtryck, till exempel lätt huvudvärk och trötthet. Men de symtomen kan även ha flera andra orsaker.  Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det.

Vid mycket högt blodtryck kan du få tydligare symtom som svår huvudvärk och andnöd. Det är ett livshotande tillstånd som är ovanligt.

När och var ska jag söka vård?

Kontrollera ditt blodtryck om du misstänker eller är orolig för att du har högt blodtryck. Det kan du göra på en vårdcentral eller på vissa apotek. Många vårdcentraler kan du kontakta genom att logga in

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har följande symtom:

  • Uppmätt blodtryck på 230/130 eller högre utan andra symtom
  • Uppmätt blodtryck på 140/90 om du är gravid.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning vid följande besvär:

  • Misstanke om högt blodtryck och svår huvudvärk eller andnöd.
  • Om du är gravid och har uppmätt blodtryck 160/110 ller högre.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Skåne

Kostråd

Högt blodtryck sliter på både hjärta och blodkärl. Du kan påverka ditt blodtryck genom till exempel att minska mängden salt och välja mat med bra fettkvalitet. Läs mer om kostråd vid högt blodtryck här:

Bra mat vid högt blodtryck

Det räcker ofta att börja med att ändra din livsstil om du bara har en lätt blodtrycksförhöjning. Det kanske inte påverkar själva trycket så mycket, men det kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Blodtrycket påverkas av vikten, så många blir hjälpta av att gå ned i vikt. En viktminskning på bara några kilo kan sänka både blodtrycket och halterna av blodfetter och blodsocker. Tillsammans bidrar det troligen till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Även regelbunden motion som promenader, cykling eller simning har också visat sig sänka trycket något.

En alltför hög alkoholkonsumtion är en vanlig och ofta underskattad orsak till för högt blodtryck. Att dricka mindre alkohol leder då oftast till en tydlig sänkning av blodtrycket.

Salta eller inte salta?

Saltets betydelse för blodtrycket är omdiskuterad, men att äta mindre salt brukar ingå i kostråden för att sänka ett för högt blodtryck. Med största sannolikhet varierar effekten av minskat saltintag mellan olika personer. Störst betydelse har det hos vissa äldre eller personer med ärftlighet för högt blodtryck.

En vuxen människa bör inte äta mer än 5-6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i charkuteriprodukter, bröd, pålägg och färdigmat. Men det är bra att på egen hand försöka minska saltintaget så långt det är möjligt, speciellt om du har högt blodtryck. En bra början är att vara sparsam med salt om du lagar mat och inte salta extra på maten vid bordet. Det finns även kaliumrikt så kallad lättsalt som kan vara ett alternativ.

Rätt kost kan hjälpa

Det är mycket svårare att få fram entydiga resultat på hur kosten påverkar hälsan än att exempelvis visa effekten på blodtrycket av ett blodtryckssänkande läkemedel. Det är inte bevisat att en viss diet sänker blodtrycket på ett avgörande sätt, men det verkar som att ett ökat intag av frukt och grönsaker kan bidra till det.

Eftersom att blodtrycket påverkas av vikten, så blir många hjälpta av att gå ner i vikt. Förutom motion är det bra att äta varierat med mycket frukt och grönsaker.

Lakrits kan höja blodtrycket

Lakrits innehåller ett ämne som kan höja blodtrycket hos vissa personer. Även små mängder lakrits kan påverka blodtrycket hos dessa personer. Om du känner sig osäker kan du alltid prata med din läkare.

Undersökningar och utredningar

Alla vuxna personer bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Du kan göra en ny mätning efter ungefär fem år om blodtrycket är som det ska vara. Ligger det i gränsområdet kring 140/90 mmHg bör du få det kontrollerat någon gång per år. Distriktssköterskan eller företagssköterskan kan ge råd om när det är dags att diskutera mätvärdena med en läkare.

Här kan du läsa om blodtrycksmätning.

Det övre trycket är viktigast

Det så kallade övre trycket kallas även det systoliska och är det som bäst förutsäger risken för komplikationer. Det gäller särskilt om du är över femtio år. En anledning är att övertrycket stiger mer med åldern ju stelare blodkärlsväggarna i artären är. Det avspeglar graden av stelhet men även åderförfettning, som även ibland kallas åderförkalkning. Det medicinska namnet för artärstelhet är arterioskleros och för åderförkalkning ateroskleros.

Det är till och med så att enbart ett högt övertryck innebär en större risk än när båda trycken är höga. Isolerad systolisk blodtrycksförhöjning innebär att det övre trycket är högre än 140 mmHg medan det lägre är som det ska vara, alltså under 90 mmHg. Det är den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre och du bör få samma behandling för det som när bägge trycken är förhöjda.

Andra undersökningar

Läkaren gör en vanlig kroppsundersökning när det har visat sig att du har ett klart förhöjt blodtryck, till exempel efter flera mätningar vid flera besök hos distriktssköterskan eller företagssköterskan. Du får lämna ett eller flera blodprov och ofta tas också ett EKG. Som regel tas ett urinprov för att bestämma grad av äggvita i urinen.

Undersökningarna ska visa om blodtrycket skadat några organ, eller om det kan finnas någon sjukdom som orsakat det höga blodtrycket. Blodprovet ger läkaren besked om följande:

  • Salter i blodet.
  • Njurfunktionen.
  • Blodfetter, främst kolesterol.
  • Nivån av blodsocker för att utesluta diabetes.

Urinprov för bland annat äggvita ger besked om njurpåverkan av högt blodtryck och diabetes.

Typ 2-diabetes utvecklas oftare hos människor med högt blodtryck. Ungefär tre av fyra personer som har fått typ 2-diabetes har samtidigt en blodtrycksförhöjning som kräver behandling.

Frågor att ställa till läkaren

Det kan vara bra att se till att följande frågor besvaras av läkaren om du får diagnosen högt blodtryck:

  • Hur högt var blodtrycket?
  • Vilket blodtrycksmål är lämpligt att uppnå?
  • Är det systoliska trycket, det så kallade övertrycket, för högt?
  • Finns det riskfaktorer att påverka själv som alkoholdrickande, rökning, kost, vikt och motion?

Om du blir ordinerad läkemedelsbehandling är följande frågor bra att få svar på:

  • Vilka läkemedel är för blodtrycket och hur verkar de?
  • Vad finns det för tänkbara biverkningar av läkemedlet?
  • När och hur bör jag ta läkemedlet?
  • Finns det någon annan typ av läkemedel jag bör undvika?

Behandling

Det finns inte en absolut gräns då du bör ta läkemedel mot det höga blodtrycket. Om du har ett blodtryck på 160/100 mmHg eller högre brukar du oftast få tablettbehandling, även om andra riskfaktorer saknas.

I gränsområdet mellan 140/90 och 160/100 beror beslutet på andra riskfaktorer som ålder, att ha hjärt-kärlsjukdom i släkten, diabetes, blodfetter, och rökning. Att ha högt blodtryck är mer riskabelt om du samtidigt har diabetes och då får du oftast läkemedel vid ännu lägre blodtryck än gränsområdet. Det är alltså inte bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om du ska börja använda läkemedel, utan läkaren ser till den samlade risken för hjärt-kärlsjukdom. 

Du kan alltid diskutera med din läkare om när det är dags att börja med läkemedel. När du väl börjat ta läkemedel måste du fortsätta under lång tid, ofta resten av livet. 

Målblodtryck

Den blodtrycksnivå som du ska försöka uppnå med behandlingen är under 140/90 mmHg. Speciellt hos äldre är det svårare att få ner övertrycket och ibland tvingas du nöja dig med ett tryck kring 150-160/90 mmHg.

Du bör försöka få ner trycket till en nivå omkring 140-130/85-80 mmHg om du har diabetes, njursjukdom eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom. För många bör blodtrycket komma ner även under 130/80 mmHg och det gäller framför allt bland yngre. Hur lågt beror blodtrycket ska vara beror på hur länge du har haft diabetes och om du har några andra sjukdomar. Kontrollen av blodtrycket är minst lika viktig som blodsockerkontrollen för att undvika komplikationer om du har diabetes. Det gäller framförallt om du har typ 2-diabetes

Behandling med läkemedel

Syftet med behandling för att sänka det förhöjda blodtrycket är i första hand att minska risken för komplikationer som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursjukdom på längre sikt. Behandlingen ger bara ett visst skydd.

Du kan räkna med att behandlingen minskar risken för att få stroke med ungefär en tredjedel och risken att få hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Skyddseffekten mot hjärtinfarkt är alltså ganska liten. När det gäller risken att insjukna i hjärtinfarkt påverkas den ännu mer av nivån på blodfetterna. Här spelar kontroll av blodfetter en större roll. Att sluta röka är också viktigt för att minska risken.

Blodtryckssänkande läkemedel

Det finns flera olika läkemedel som sänker blodtrycket. Ska du få ner blodtrycket tillräckligt krävs ofta en kombination av två eller flera olika läkemedel. Du bör hellre ta två olika läkemedel i låg dos än ett i hög dos eftersom det ger bättre effekt och mindre biverkningar.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Vad beror högt blodtryck på?

För de allra flesta med högt blodtryck går det inte att hitta en enskild orsak. Flera omständigheter kan medverka som ärftliga anlag, övervikt, stress, ohälsosamma matvanor och hög alkoholkonsumtion. Blodtrycket och då främst övertrycket ökar också med åldern. Den här typen av förhöjt blodtryck som är den vanligaste kallas primär eller essentiell hypertoni.

Sjukdom kan ligga bakom

Hos drygt var tionde person med högt blodtryck beror tillståndet på en enskild orsak. Det kallas då sekundär hypertoni. Vanligast är en bakomliggande njursjukdom eller hormonrubbning. Andra orsaker kan vara biverkningar av läkemedel som till exempel p-piller samt graviditetskomplikationer eller mer allvarliga hormonrubbningar. Vid de här sjukdomarna bildas för stora mängder av olika hormoner och det kan höja blodtrycket.

Förträngning av övre hjärtnära delen av stora kroppspulsådern som kallas coarctatio leder till ett förhöjt tryck endast i den övre kroppshalvan. Förträngningen opereras vanligen under barndomen och blodtrycket blir efteråt oftast som det ska vara. Det finns speciellt stor anledning att misstänka sekundär hypertoni om unga människor har mycket högt blodtryck.

I vissa fall kan mycket högt blodtryck bli som det ska vara igen efter åtgärd mot en annan sjukdom i kroppen, till exempel förträngda blodkärl till njurarna. Det finns även tekniska eller operativa behandlingar, men de lämpar sig enbart för ett fåtal patienter med högt blodtryck.

Ett vanligt tillstånd

Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas ha ett förhöjt medelblodtryck som ligger över 140/90 mmHg och det kan variera med åldern. Det förhöjda blodtrycket är en av de vanligaste orsakerna till att gå på regelbundna läkarbesök.

Fördelningen mellan kvinnor och män är ganska jämn totalt sett, men olika i olika åldrar. Bland yngre människor och i medelåldern är högt blodtryck vanligare hos män. Hos äldre är det tvärtom, högt blodtryck är då något vanligare hos kvinnor.

När blir det en sjukdom?

Ett måttligt förhöjt blodtryck är inte en sjukdom. Det är snarare ett tillstånd som innebär en ökad risk, ungefär som att röka eller att köra bil för fort. Det är om det höga blodtrycket börjat ge en mätbar påverkan på hjärta, hjärna eller njurar som det blir en del av en sjukdomsprocess.

Komplikationer

Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador på kroppens blodkärl i form av kärlstyvhet och åderförfettning. Risken för skador i hjärtat, i hjärnan och i kärlsystemet ökar ju fler andra riskfaktorer du har. Det här är exempel på riskfaktorer som du själv kan påverka:

  • Tobaksrökning
  • Höga kolesterolvärden
  • Diabetes
  • Kraftig övervikt
  • Felaktig kost
  • Stillasittande livsstil
  • Hög alkoholkonsumtion
  • Högt saltintag.

Det här är tre riskfaktor som du inte själv kan påverka:

  • Ålder
  • Kön
  • Ärftliga anlag för hjärtkärlsjukdom i tidig ålder.

Åderförfettning i hjärnan leder till att de små blodkärlen blir smalare inuti. Om en liten blodpropp då helt täpper till kärlet kan det leda till stroke som kan påverka talet eller orsaka förlamning av ena kroppshalvan. I begreppet stroke ingår också hjärnblödning som kan ge liknande symtom som en propp men som är en betydligt ovanligare komplikation. Även risken för hjärnblödning ökar om du har högt blodtryck.

Högt blodtryck kan också bidra till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Hjärtsvikten uppkommer delvis på grund av att det höga blodtrycket ger en tillväxt och förtjockning av muskeln i hjärtväggen. Det bildas också mer bindväv. Hjärtmuskeln får arbeta mer när den ska jobba mot ett högre tryck för att få ut tillräcklig mängd blod i kroppen. En förtjockad muskelvägg i hjärtat gör den mindre elastisk och den har svårare att slappna av i fasen då hjärtrummen fylls med blod. I samband med det kan också hjärtmuskeln bli uttröttad. Risken för hjärtinfarkt ökar vid högt blodtryck genom att blodkärlen i hjärtat blir stelare och trängre, vilket bidrar till att det lättare bildas proppas i kärlen.

Blodkärlen i njurarna, ögonen och i benen kan också skadas av högt blodtryck.

Mer information

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar och stroke. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Läkemedelsverket tar fram rekommendationer om hur läkemedel ska användas i hälso- och sjukvården för att förebygga hjärtkärlsjukdom orsakad av åderförfettning. Senaste utgåvan publicerades 2014.

Till toppen av sidan