Transplantationer

Transplantation av bukspottkörtel

Innehållet gäller Skåne

Du kan behöva en ny bukspottkörtel om du har diabetes som är svår att behandla. Du får en ny bukspottskörtel genom en transplantation. Det innebär att en bukspottkörtel från en person som nyligen avlidit opereras in. Den nya bukspottkörteln sätts in för att din blodsockernivå ska stabiliseras och för att du ska slippa behandling med insulin.

Det är vanligt att vara kvar på sjukhuset i ungefär två veckor efter operationen. Du kan leva som vanligt efteråt, men du behöver ta läkemedel. Du behöver också besöka läkaren för regelbundna kontroller.

Du kan få en transplantation av bukspottkörteln när din egen bukspottkörtel inte längre fungerar som den ska.

Ny bukspottkörtel ersätter din egen bukspottkörtel

En transplantation innebär att du får en ny bukspottkörtel genom en operation. Den nya körteln ersätter den du själv har och som inte längre fungerar.

Bukspottkörteln är ett organ i magen som producerar olika hormoner och enzymer för matsmältningen. Insulin är ett av hormonen som produceras i bukspottkörteln. Insulinet reglerar sockerbalansen i kroppen. Med hjälp av insulinet tar cellerna upp socker från blodet och kroppen får på så vis sin energi. 

Om du har typ 1-diabetes har din bukspottkörtel slutat att producera insulin. Om du har typ 2-diabetes har cellerna i din kropp blivit mindre känsliga för insulin. Det är vanligast med transplantation av bukspottkörteln om du har typ 1-diabetes. 

Du får en ny bukspottkörtel för att din blodsockernivå ska bli normal igen och för att du ska slippa behandling med insulin. Den nya bukspottkörteln kan också minska andra problem som du kan få på grund av att du har diabetes. Det kan till exempel vara synförändringar, sjukdom i njurarna eller blodkärlen och att det tar lång tid att tömma magsäcken. 

Olika typer av transplantation av bukspottkörteln

Bukspottkörteln kan transplanteras genom två olika metoder: antingen genom att både en njure och bukspottkörteln byts ut eller att enbart bukspottkörteln ersätts.

Transplantation av både njure och bukspottkörtel 

Vid en transplantation där både en njure och bukspottkörteln opereras in samtidigt, kommer båda organen från samma avlidna person. Denna person kallas donator. Metoden att transplantera både en njure och bukspottkörteln är vanligast för personer som både har typ 1-diabetes och njursvikt. 

Transplantation av enbart bukspottkörteln

En transplantation där endast bukspottkörteln opereras in är vanligt för personer som har njurar som fungerar bra, men som har diabetes som är svår att behandla. Diabetes som är svår att behandla kan till exempel visa sig genom att du har ett blodsocker som är svårt att förutsäga och kontrollera. Ibland kan till exempel blodsockernivån stiga trots att du tar insulin.  

Så fungerar transplantation

För att kunna få en ny bukspottkörtel måste det finnas donator. Läs mer om organdonation

Väntelista för transplantation 

Du får en bukspottkörtel från en donator. När en läkare har bedömt att du behöver en ny bukspottkörtel skriver hen upp på ditt namn på en väntelista. Hur lång väntetiden blir för att få en bukspottkörtel beror på några olika saker, till exempel vilken blodgrupp du har och hur ditt immunförsvar fungerar. 

Väntetiden är oftast cirka två till tre år 

Det är vanligt att vänta cirka två till tre år på en transplantation av bukspottkörteln, men det kan gå snabbare. Under väntetiden är det vanligt att ha kontakt med en transplantationskoordinator som kan svara på frågor och ge råd och stöd. 

Du får komma till sjukhuset direkt när en bukspottkörtel finns 

Du blir uppringd när det finns en bukspottkörtel som passar dig. Då får du besked om att komma till transplantationsavdelningen så snart som möjligt. Du får också veta hur du ska förbereda dig. Läs mer om organdonation

Blodgrupp och vävnadstyp 

Varje människa har sin egen individuella vävnadstyp och blodgrupp. Vilken blodgrupp du har och vad du har för vävnadstyp, har stor betydelse för valet av organ. Därför får du lämna prov för blodgrupp och prov för vävnadstyp

Immunförsvaret behöver dämpas 

Kroppens immunförsvar kan skilja på sina egna och andra människors celler. Därför uppfattar immunsystemet först en annan människas bukspottkörtel som något främmande och försöker stöta bort den. För att förhindra det måste du efter en transplantation ta läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar. 

Läs mer under rubriken Första tiden efter operationen

Undersökningar och utredning

Utredningen inför en transplantation kan se olika ut för olika personer. 

Utredningen består av olika prover och undersökningar 

Du får därför lämna vissa prover och göra olika undersökningar. Det kan till exempel vara några av de här:   

  • Du får lämna blodprover. Då får du veta vilken blodgrupp och vävnadstyp du har. Läkaren använder sedan proverna för att göra ett så kallat korstest. Ett korstest innebär att celler från donatorn blandas med ett blodprov från dig. 
  • Du får också lämna blodprover för att kontrollera bland annat ditt blodvärde, din saltbalans, kalkbalans och leverfunktion. 
  • Du får ibland lämna urinprov för att läkaren ska kunna undersöka urinen och bedöma njurens funktion. 
  • Du får lämna olika virusprover.
  • Du får en genomgång av vilka vaccinationer du har fått. Du får en påfyllnadsdos om du saknar något vaccin. 

Fler undersökningar och prover är till exempel de här: 

Utredningen visar om din kropp klarar av en transplantation 

Det är din diabetes- eller njurläkare som gör utredningen inför en transplantation av bukspottkörteln. Läkaren sammanfattar den information som redan står i din journal och som är viktig för beslutet om transplantation. Läkaren skickar sedan resultatet av utredningen till transplantationsenheten som tar beslut om du kan klara en transplantation. Du blir sedan kallad till ett läkarbesök på mottagningen för transplantationer. Läkaren skriver upp dig på väntelistan om hen bedömer att du skulle klara en transplantation.  

Träna muskler och kondition inför transplantationen 

En transplantation av bukspottkörteln och den behandling som följer efteråt är ansträngande för kroppen. Därför är det bra om du försöker förbättra din kondition och din muskelstyrka inför operationen. Då kommer du lättare kunna vara uppe och röra dig den första tiden efter operationen. Risken för att du ska få komplikationer, som till exempel blodpropp och lunginflammation, minskar också. 

Ta hjälp av fysioterapeut 

Efter en transplantation behöver du mediciner som dämpar ditt immunförsvar. Dessa mediciner kan dock ha den oönskade effekten att dina muskler blir svagare. Därför är det extra viktigt att ha god muskelstyrka från början. En fysioterapeut kan tipsa om lämplig träning före transplantationen. 

Du kan få hjälp av dietist 

Det är också viktigt att äta hälsosamt. Näringsbrist kan göra att din kropps motståndskraft försämras och att musklerna blir svaga. En dietist kan hjälpa dig med råd om en hälsosam kost. 

Bra att sluta röka och undvika alkohol inför operationen 

Det finns många vinster med att sluta röka inför en transplantation. Till exempel läker dina sår bättre, din blodcirkulation blir bättre och du återhämtar dig fortare efteråt. Din läkare kan berätta om vilket stöd som finns att få om du behöver hjälp att sluta röka

Det är också viktigt att helt avstå från att dricka alkohol både före och efter operationen. Det finns stöd och hjälp att få om du har svårt att sluta dricka alkohol

Du och dina närstående kan få stöd och samtal 

Det är vanligt att ha många känslor inför en stor operation. Därför kan det vara bra att tala med en kurator. Det kan till exempel gälla oro för vad som ska hända, eller kring relationer, arbete och ekonomi. Kuratorn kan också ha stödjande samtal med närstående. 

Kuratorn kan även hjälpa dig att kontakta andra delar av vården samt Försäkringskassan. 

Förberedelser inför transplantationen

Transplantationen av bukspottkörteln sker på en kirurgmottagning för transplantationer på Skånes universitetssjukhus.

Du behöver ha slutat röka innan du kan få en ny bukspottkörtel. Du behöver också ha fyra till sex månaders alkoholstopp före operationen. Du får information om detta av läkaren som vanligtvis behandlar din diabetes, njursvikt eller när du besöker transplantationsmottagningen. Läs om levnadsvanor i samband med en operation.

Förberedelserna före operationen kan se olika ut

Du behöver förbereda dig på olika sätt inför transplantationen. Du kan bli kallad till sjukhuset bara några timmar före transplantationen. Bukspottkörteln kommer från en person som nyligen avlidit. Tiden är kort eftersom den nya bukspottkörteln måste opereras in så snart som möjligt.

Det första som görs när du kommer till sjukhuset är att du får lämna ett så kallat korstest. Det är ett speciellt blodprov som visar om den nya bukspottkörteln kan opereras in i din kropp utan att stötas bort. Det går inte att göra operationen om korstestet är positivt, det vill säga att den nya bukspottkörteln skulle stötas bort direkt. Då kallar läkaren snabbt in en annan person som finns på väntelistan.

Fasta inför operationen

Du ska inte äta eller dricka före operationen. Det kallas för att fasta. Du får information av vårdpersonalen hur många timmars fasta som gäller för dig. Du får också veta om du kan ta dina vanliga läkemedel före operationen, eller om du behöver göra ett uppehåll.

Prover och undersökningar före operationen

Du får en venkateter insatt i handen eller armen så att du kan lämna blodprover och få dropp inför transplantationen. Läs mer om hur det går till att lämna blodprov.

Du träffar sjuksköterska och läkare på transplantationsavdelningen. Ibland träffar du även transplantationskirurgen som ska utföra själva operationen.

Du blir också undersökt med EKG och lungröntgen. Du får träffa en narkosläkare som berättar hur sövningen vid operationen går till.

Duscha och tvätta håret med bakteriedödande tvål

Före operationen får du hjälp av personalen med att duscha och tvätta dig med en speciell tvål som är bakteriedödande. Du får också tvätta håret. Det är för att minska risken för att få en infektion i operationssåret efteråt.

Du får nya läkemedel och urinkateter

Du får ligga i en säng på avdelningen. Du stannar på avdelningen tills du åker iväg till operationsavdelningen.

Du kommer vara sövd under operationen, så kallad narkos. I förberedelserummet till operationssalen träffar du narkosläkaren och narkossköterskan som ger dig sömnmedel. När du har somnat får du en tunn plastslang nedförd i luftstrupen. Sedan kopplas slangen till en respirator som hjälper till med andningen under operationen.

Du får också en urinkateter. Det är en tunn och böjlig plastslang som förs in i urinröret in till urinblåsan. Katetern ska sitta kvar i några dagar efter transplantationen.

Så går behandlingen till

En transplantation av bukspottkörteln tar fyra till åtta timmar.

Nya bukspottkörteln opereras in

Vid operationen gör läkaren ett ungefär tjugo centimeter långt snitt mitt på magen, i linje med din navel. Där ska den nya bukspottkörteln opereras in tillsammans med en del av tolvfingertarmen från samma donator. Den nya bukspottkörteln placeras alltså inte där den gamla bukspottkörteln sitter. Den gamla bukspottkörteln sitter kvar.

Läkaren sätter ihop den nya bukspottkörtelns blodkärl med de stora blodkärlen i buken eller med blodkärlen i bäckenet. Läkaren fäster också delen av tolvfingertarmen, som följer med den nya bukspottkörteln, till din egen tunntarm. Detta för att matsmältningsenzymerna som bukspottkörteln producerar ska kunna transporteras ut i din tarm. Blodkärlen till och från din gamla bukspottkörtel lämnas kvar.

Läkaren som opererar lägger ibland in en särskild slang vid sidan om din nya bukspottkörtel. Plastslangen går ut genom huden och kopplas ihop med en uppsamlingspåse. Detta görs för att samla upp matsmältningsenzymer som läckt ut från bukspottkörteln direkt efter operationen. Slangen tas bort inom någon vecka efter operationen på ett enkelt sätt. Den nya bukspottkörteln börjar oftast normalisera blodsockernivån direkt när blodcirkulationen släpps på i slutet av operationen. Såret sys ihop och du får bandage.

Direkt efter operationen

Du väcks ur narkosen och andningsslangen i halsen tas bort. Efter transplantationen flyttas du till en uppvakningsavdelning där sjukvårdspersonalen bland annat kontrollerar din andning och ditt blodtryck. Personalen kontrollerar också att den nya bukspottkörteln fungerar genom att göra täta kontroller av din blodsockernivå. Kontrollen görs via blodprov.

Vården efter transplantationen

Du ligger på en uppvakningsavdelning de första timmarna efter operationen. På avdelningen finns personal hela tiden, till exempel sjuksköterskor och narkosläkare. De kontrollerar hur du mår och kan ge dig hjälp direkt om det behövs.

Så mår du direkt efter att du vaknar

Direkt efter att du har vaknat kan du känna dig illamående och vara törstig. Du får vätska genom dropp, eftersom du inte får äta och dricka den första tiden efter transplantationen.

Du kan ha ont i halsen. Detta beror på slangen som har legat i luftstrupen under operationen.

Det brukar göra ont i huden kring operationssåret. Därför får du smärtstillande läkemedel. Målet med behandlingen är att du inte ska ha ont. Du kan också få läkemedel mot illamående om du behöver det. Dessa läkemedel får du genom den venkateter du har fram tills att du kan ta tabletter.

Du får komma tillbaka till vårdavdelningen när allting ser bra ut med din andning, ditt blodtryck, din puls och om du mår bra för övrigt. De första dagarna är du vanligtvis fastande. Du får då ersättning med vätska via dropp fram tills du får börja dricka och äta.

Första tiden efter operationen

Det är vanligt att vara på vårdavdelningen i ungefär en till två veckor efter transplantationen.

Du får smärtstillande läkemedel

Det tar oftast några dagar innan det slutar göra ont kring operationssåret. Det gör oftast mindre ont för varje dag. Du får smärtstillande läkemedel så länge du behöver.

Viktigt att du rör på dig

Det är viktigt att du kan vara uppe och röra dig utan att känna alltför stort obehag. Därför får du smärtstillande läkemedel så att det inte gör så ont. Att du rör på dig är viktigt för att undvika komplikationer som till exempel blodpropp.

Du kan få förstoppning

Både operationen och de smärtstillande läkemedlen minskar tarmarnas rörelser. Det gör att du kan få förstoppning. Gaser i tarmarna kan ofta ge magknip. Det är bra att vara uppe och röra dig eftersom tarmen lättare kan fungera som den ska. Oftast behöver du laxerande läkemedel.

Det finns enkla råd om bra mat vid förstoppning och gaser i magen som kan lindra.

Operationsförbandet behöver bytas

Det förband du får över såret tittas till av vårdpersonalen varje dag. Förbandet läggs om när det behövs. Ibland kan det läcka sårvätska och då måste förbandet bytas ofta.

Stygnen tas bort efter två veckor

Stygnen eller metallclipsen brukar få sitta kvar i ungefär två veckor. En sjuksköterska tar bort stygnen eller metallclipsen när du kommer på återbesök till sjukhuset.

Ibland kan du behöva insulin en kort tid

De flesta behöver inte längre någon insulinbehandling eftersom den nya bukspottkörteln producerar insulin. Ibland kan kroppen utveckla en så kallad insulinresistens. Det innebär att kroppen inte svarar eller svarar sämre på din egen insulinproduktion. Då kan du behöva ta mindre doser insulin under några dagar.

Ibland kan du kan behöva dialys en kort tid

Vid en kombinerad bukspottkörtels- och njurtransplantation behöver du inte längre någon dialys. Den nya njuren brukar genast bilda urin, om den direkt fungerar som den ska. Ibland kan det dock dröja flera dagar innan den nya njuren börjar fungera. Du kan då behöva få tillfällig bloddialys. Bloddialys kallas också hemodialys. Du kan behöva få en tunn plastslang som läggs in i ett blodkärl vid sidan av halsen eller i ena ljumsken. En sådan plastslang kallas central dialyskateter eller CDK. Det gäller om du inte haft bloddialys innan och inte redan har en dialysfistel eller en CDK.

Efterkontroller och prover

Du får komma på efterkontroller på en transplantationsmottagning eller en särskild mottagning för njurtransplantationer. De första en till två månaderna efter operationen behöver du lämna prover och besöka din läkare för kontroll två gånger i veckan. Det är för att läkaren ska kunna följa hur den nya bukspottkörteln fungerar.

Efter två månader räcker det med kontroller en gång i veckan. Efter tre månader räcker det med kontroller varannan vecka. Efter sex månader räcker det med var fjärde vecka. Efter det första året räcker det med tre till fyra läkarbesök per år, om bukspottkörteln fungerar som den ska.

Läkemedel som dämpar ditt immunförsvar efter operationen

Kroppens immunförsvar kan skilja på sina egna och andra människors celler. Därför uppfattar immunförsvaret en annan människas bukspottkörtel som något främmande och försöker stöta bort den. För att förhindra det måste du efter en transplantation ta läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar.

Behandlingen du får är oftast en kombination av tre olika sorters läkemedel. Direkt efter transplantationen får du ganska höga doser. Därefter minskas doserna stegvis. Den lägre dosen fortsätter du att ta hela livet eller så länge bukspottkörteln fungerar.

Viktigt att ta rätt mängd läkemedel och vid rätt tid

Risken för att få infektioner ökar om du tar mycket läkemedel som dämpar ditt immunförsvar. Om du tar för lite ökar i stället risken för att bukspottkörteln ska stötas bort. Därför är det viktigt att du följer läkarens anvisningar om hur, när och vilken dos du ska ta av dina läkemedel.

Det varierar vilka läkemedel som passar

Det finns flera sorters läkemedel som dämpar ditt immunförsvar. Det varierar från person till person vilka sorter som ska användas och i vilka doser. Läkaren bedömer vad som är lämpligt för dig.

Efter ett tag kan du ta lägre doser av läkemedlen och då brukar eventuella biverkningar minska eller försvinna. Ibland måste du byta till något annat läkemedel som kan fungera bättre.

Läkemedlen gör att du blir mer känslig för infektioner

Du blir mer mottaglig för infektioner eftersom den här typen av läkemedel dämpar immunförsvaret. Det är inte ovanligt att du till exempel får något av följande:

Du får förebyggande läkemedel mot infektioner

Du får förebyggande läkemedel för att minska risken för infektioner upp till sex månader efter transplantationen. Det gäller infektioner orsakade av både bakterier, svamp och virus.

Sök vård om du får feber eller infektion

Det är viktigt att du får behandling så snart som möjligt om du får feber. Då kan du ha fått en infektion. Ring genast 112 om du mår mycket dåligt.

När är behandlingen inte lämplig?

Ibland kan det vara för ansträngande för kroppen att genomgå en transplantation av bukspottkörteln. Det kan vara om du har andra sjukdomar som belastar kroppen. Det kan till exempel vara något av det här:

Då kan det vara bättre för dig att fortsätta med din ordinarie insulinbehandling och eventuella dialysbehandling.

Du ska också kunna klara både den långa behandlingen efteråt och kunna följa alla föreskrifter du får av sjukvårdspersonalen. Allt det här utreds noga innan du kan bli aktuell för en transplantation.

Läs mer under rubriken Utredningar och undersökningar.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Till toppen av sidan