Förstoppning

Hur ofta man behöver bajsa skiljer sig åt mellan personer. Vissa går på toaletten några gånger i veckan, andra några gånger per dag.

Är du förstoppad har du svårt att bajsa, trots att du vill. Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:

• Bajset är hårt och trögt att få ut.
• Du kan få ont i ändtarmsöppningen när du bajsar.
• Det kan kännas som att tarmen inte har tömts efter att du har varit på toaletten.
• Magen känns utspänd.
• Du har ont i magen.

Du kan bli illamående och inte vilja äta om du har varit förstoppad en längre tid. Du kan också få sprickor i ändtarmsöppningen som gör att det blöder lite.

Barn får ofta förstoppning. Ett vanligt symtom är att barnet har ont i magen, men det kan ibland vara svårt att förstå att barnets magont beror på förstoppning. Läs mer om förstoppning hos barn här.

De allra flesta som blir tillfälligt förstoppade behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om du är förstoppad och samtidigt har ett eller flera av symtomen nedan:

• Förstoppningen går inte över trots att du har provat att behandla dig själv.
• Du har ont i magen på natten.
• Du minskar i vikt.
• Du har blod i bajset.

Kontakta en vårdcentral om dina avföringsvanor förändrats utan att du förstår varför. Det gäller framför allt om du är 45 år eller äldre. Hur avföringsvanorna ändras kan vara olika:

• Du blir ofta hård i magen, från att tidigare inte ha haft problem med förstoppning.
• Bajsets konsistens och utseende ändras och du är hård och lös i magen i perioder.

Vänta tills det är vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om vad du kan göra själv.

Tillfällig förstoppning kan ha flera orsaker. Många gånger beror en tillfällig förstoppning på vad du äter och på dina vanor. 

För lite vätska och fibrer

Många gånger beror en tillfällig förstoppning på att du har druckit för lite vätska, eller ätit mat med för lite fibrer. Exempel på mat med lite fibrer är vitt ris och matprodukter med mycket vitt mjöl, som pasta och ljust bröd. Men även om du äter mycket fibrer kan du få förstoppning, om du inte dricker tillräckligt med vätska.

Nya matvanor

Du kan bli förstoppad om du ändrar eller får nya matvanor. Både ny mat och att äta på nya tider kan göra att du blir förstoppad.

För lite rörelse

Du kan bli hård i magen och bli förstoppad om du rör dig lite i vardagen, till exempel att du sitter mycket.

Resor eller att byta miljö

Förstoppning är vanligt i samband med resor och andra omställningar. Du kanske är nervös inför resan, får nya matvanor, glömmer bort att dricka vätska eller rör dig mindre än du brukar.

Oro och stress

Många kan bli förstoppade om de känner sig stressade eller oroliga. Det skiljer sig mellan personer vad som stressar.

Graviditet

Det är vanligt att bli förstoppad i samband med en graviditet.

Läkemedel kan ge förstoppning

En del läkemedel kan ge förstoppning. Här är en lista på några sådana läkemedel:

• morfin
• opioider, till exempel läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tramadol
• järn
• vissa läkemedel mot psykiska sjukdomar.

Hinder i ändtarmen och sprickor i ändtarmsöppningen

Ibland kan ett hinder i ändtarmen göra att det blir svårt att bajsa, till exempel om tarminnehållet har blivit till en hård klump i ändtarmen. Du kan då få sprickor i ändtarmsöppningen som kan göra ont.

Att ha ont kan göra att du kanske drar dig för att bajsa, även om du känner att du behöver. Att inte bajsa när du behöver kan leda till att du blir mer förstoppad.

Kan bero på sjukdom

Förstoppning kan ibland bero på en sjukdom. Det kan vara att du till exempel börjar få problem med avföringen som du inte känner igen.

En sjukdom som kan ge förstoppning är IBS. Du har då under flera år haft perioder med förstoppning och diarré. IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm.

Du kan göra en del själv för att förstoppningen ska gå över. Det kan ibland ta tid innan förstoppningen blir bättre.

Drick mer

Försök att dricka tillräckligt med vätska. Du kan till exempel dricka ett extra glas vatten till varje måltid.

Ibland kan du behöva dricka även om du inte är törstig. Det gäller framför allt om du är äldre. Äldre personer känner ibland inte av att de är törstiga.

Ät fiberrik och lösande mat

Det är bra att äta lösande och fiberrik mat om du är förstoppad. Här är exempel på sådan mat:

• grönsaker som morötter, broccoli, blomkål, bönor och ärtor
• frukt och då särskilt katrinplommon, fikon, aprikoser och päron
• fullkornsprodukter som fullkornspasta
• grovt bröd
• grova gryner som havre, vetekli och hela linfrön
• messmör.

Använd gärna fullkornsprodukter i matlagningen. Du kan till exempel använda fullkornsmjöl i bröd om du bakar själv, eller blanda i olika grova gryner och frön i müsli.

Att börja äta mer fibrer kan göra att du får mer gaser i magen. Du kan då öka mängden fibrer lite i taget. Gasbesvären brukar gå över så småningom.

Du kan läsa mer om fibrer på Livsmedelsverkets webbplats.

Om linfrön

Välj hela linfrön och inte krossade linfrön. Det går bra att äta en till två matskedar hela linfrön per dag.

Linfrön kan bilda ämnen som kan skada kroppen. Det är därför du bör äta hela linfrön och inte mer än två matskedar per dag.

Läs mer om linfrön på Livsmedelsverkets webbplats.

Drick mer när du ökar mängden fiberrik mat

Tänk på att du behöver dricka mer när du äter fiberrik mat. Du kan annars få ont i magen, gaser och mer förstoppning om du äter mer fibrer men inte dricker mer vätska.

Minska mängden av stoppande mat

Undvik eller ät och drick mindre av sådant som kan bidra till förstoppning:

• matprodukter med mycket vitt mjöl, som pasta och ljust bröd
• vitt ris
• te
• blåbär.

Var fysiskt aktiv

Rörelse hjälper tarmarna att arbeta. Försök därför att vara fysiskt aktiv varje dag.

Gå på toaletten när du behöver

Du ska inte hålla dig från att bajsa när du behöver göra det. Ta den tid du behöver när du är på toaletten. Står du emot reflexen kan förstoppningen förvärras.

Använd mjukgörande salva

Du kan använda en mjukgörande salva om du har fått sprickor i ändtarmsöppningen, eller om du tidigare haft problem med sprickor i ändtarmsöppningen.

Har du ont i ändtarmsöppningen kan du använda en smärtstillande salva. Du smörjer då ändtarmsöppningen innan du ska bajsa. Båda salvorna finns att köpa receptfritt på ett apotek.

Fundera över dina läkemedel

Var uppmärksam om du blir förstoppad i samband med att du börjar använda ett nytt läkemedel. Prata med din läkare eller fråga på ett apotek om du tror att förstoppningen beror på ditt läkemedel. Du kan då få råd om vad du kan göra för att undvika förstoppning.

Försök att stressa mindre

Många får tillfällig förstoppning av stress eller oro. Försök att hitta det som stressar eller oroar dig om du tror att förstoppningen beror på det. Fundera då på om det är något du kan ändra på.

Läs mer om stress och vad du kan göra för att minska stressen.

Använd receptfria läkemedel

Du kan behöva använda läkemedel om förstoppningen inte blir bättre. Det finns många receptfria läkemedel mot förstoppning. De fungerar på olika sätt. Fråga personalen på ett apotek om du är osäker på vilket receptfritt läkemedel du ska använda.

Mjukgörande laxermedel

Så kallat mjukgörande laxermedel gör att tarminnehållet blir mjukare. Du kan behöva använda dem en längre tid för att förebygga förstoppning. Medlen finns i form av pulver, granulat eller lösning som du dricker eller blandar ut med mat. Granulat är små korn av läkemedlet.

Det finns olika typer av mjukgörande laxermedel, två är bulkmedel och osmotiskt aktiva läkemedel. De två typerna fungerar på olika sätt i tarmen.

Bulkmedel innehåller fibrer. Du behöver dricka mer vätska när du använder bulkmedel.

Du behöver inte dricka mer vatten om du använder osmotiskt aktiva läkemedel. Du bör inte använda läkemedel som innehåller det osmotiskt aktiva medlet makrogol i mer än två veckor om inte din läkare ordinerat det.

Du kan få besvär med gaser i början när du använder mjukgörande laxermedel. Besvären brukar gå över efter ett tag. För att minska risken för gasbesvär kan du börja använda små mängder av medlen, och öka lite i taget.

Mikrolavemang eller stolpiller

Du kan använda laxermedel som du för in i ändtarmen för att lösta upp en tillfällig förstoppning. Laxermedlet finns både som stolpiller eller som lösning, så kallade mikrolavemang. Stolpiller är en form av piller som du för in i ändtarmen.

Ett mikrolavemang mjukar upp det hårda bajset, som ibland sitter som en propp i ändtarmen.

Läs mer om läkemedel som du för in i ändtarmen.

Tarmretande laxermedel

Det finns så kallade tarmretande läkemedel som ökar tarmens rörelser och gör att tarminnehållet passerar snabbare. Tarmretande läkemedel gör ofta att hela tjocktarmen töms, och inte bara ändtarmen. Det kan ta upp till tre dagar innan du behöver bajsa igen efter att hela tarmen har tömts.

Använd tarmretande laxermedel bara vid enstaka tillfällen. Du ska inte använda dessa läkemedel mer än en vecka, om din läkare inte har ordinerat det.

Läkemedel om du har svår förstoppning

För att lösa upp en förstoppningen kan du börja med att använda mikrolavemang eller ett tarmretande läkemedel. För att förebygga att få en ny förstoppning kan du öka mängden fibrer i maten och använda mjukgörande laxermedel.

Fråga personalen på ett apotek eller på vårdcentralen om du är osäker på hur du ska göra.

När du kommer till en läkare får du börja med att berätta om dina besvär. Det kan ofta räcka för att hitta anledningen till förstoppningen. Här är några frågor som du kan få av läkaren:

• Hur länge har du varit förstoppad?
• Hur ofta bajsar du?
• Vad äter och dricker du?
• Har du börjat använda något nytt läkemedel?
• Har du några andra besvär från magen eller tarmen?

Läkaren känner sedan försiktigt på magen. Hen kan också behöva göra en kroppsundersökning och du kan få lämna blodprov och avföringsprov.

Läkaren kan behöva undersöka ändtarmen, både med ett finger och med ett rektoskop. Många tycker att det är obehagligt eller pinsamt, men undersökningen kan behövas för att utreda dina besvär.

Ibland behöver tjocktarmen också undersökas. Du kan då bli undersökt koloskopi. Läkaren skickar då en remiss till mottagningen där du ska undersökas.

Hen kan också skicka en remiss till en specialist i mag- och tarmsjukdomar, som undersöker dig.

Det finns inget läkemedel som botar förstoppning. Behandlingen består till en början av att du får följa råden som ges i kapitlet Vad kan jag göra själv. Läkaren kan också skriva recept på de receptfria läkemedlen. Några ingår i högkostnadsskyddet.

Du har en förstoppning om du bajsar färre än tre gånger per vecka, och det är hårt och svårt att få fram bajset. Men det skiljer sig mellan personer hur ofta man behöver gå på toaletten. En del bajsar ett par gånger i veckan, andra gör det flera gånger per dag.

Förstoppningen börjar med att tarminnehållet transporteras för långsamt genom tjocktarmen till ändtarmen. Tarminnehållet består av bearbetad mat och bakterier.

I tjocktarmen suger tarmens slemhinna upp vatten ur tarminnehållet, och när det går långsammare hinner tjocktarmen suga upp mer vatten. Tarminnehållet blir då torrt och hårt. När det sedan kommer till ändtarmen kan det samlas i en hård klump som gör ont att bajsa ut.

När ändtarmen är full skickar den en signal till hjärnan, och du känner dig bajsnödig. Om du undviker att gå på toaletten samlas det mer hårt bajs i ändtarmen och det kan bli ännu svårare att bajsa.

Läs mer om matsmältningsorganen här.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.