Inför en transplantation av bukspottkörtel görs en utredning av din hälsa. Utredningen visar om du kan få en ny bukspottkörtel och hur din kropp mår.

Du får lämna urinprov för att läkaren ska kunna undersöka urinen och hur din bukspottkörtel fungerar.

Du får också lämna blodprover för att bland annat upptäcka virus och ta reda på vilken blodgrupp och vävnadstyp du har. Det behövs för att hitta en bukspottkörtel som passar dig.

Du får även en genomgång av vilka vaccinationer du har fått. Du får en påfyllnadsdos om du saknar något vaccin.

Olika undersökningar

Du får också göra olika undersökningar. Det kan till exempel vara:

• EKG
• röntgen av hjärta och lungor
• ultraljud av hjärtat
• tandläkarundersökning.

Läkaren skriver upp dig på en väntelista, om utredningen visar att du klarar av en transplantation.

Väntetiden kan bli olika lång

Hur lång tid det tar innan du får en ny bukspottkörtel kan variera. Det beror mest på om det finns en tillgänglig donator. Hur allvarligt sjuk du är och vilken blodgrupp du har kan också påverka väntetiden. Det är vanligt att vänta cirka ett till två år på en transplantation av bukspottkörteln, men det kan gå snabbare.

När är behandlingen inte lämplig?

En transplantation av bukspottkörteln passar inte för alla. Det kan till exempel vara olämpligt om du har andra sjukdomar så som:

• en hjärt-kärlsjukdom
• vissa cancerformer
• kraftig övervikt.

Bukspottkörteln kan transplanteras på två olika sätt. Antingen transplanteras både en njure och bukspottkörteln samtidigt, eller så transplanteras enbart bukspottkörteln.

Transplantation av både njure och bukspottkörtel

Vid en transplantation där både en njure och bukspottkörteln opereras in samtidigt, kommer båda organen från samma avlidna person. Metoden att transplantera både njure och bukspottkörtel är vanligast för personer som både har typ 1-diabetes och njursvikt.

Transplantation av enbart bukspottkörtel

En transplantation där endast bukspottkörteln opereras in är vanligt för personer som har njurar som fungerar bra, men som har diabetes som är svår att behandla.

Inför operationen är det några saker du behöver tänka på:

• Du behöver sluta röka innan operationen.
• Det är viktigt att du gör uppehåll med alkohol medan du väntar på att få en ny bukspottkörtel.
• Det är bra om du försöker förbättra din kondition och muskelstyrka inför operationen.
• Det är också viktigt att äta hälsosamt.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Transplantation av bukspottkörteln görs på transplantationskirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Operationen tar vanligtvis fyra till åtta timmar.

Du kan få ersättning för din resa dit. Resan räknas som sjukresa.

Inför operationen

Vården kontaktar dig när det finns en bukspottkörtel som kan passa dig. Då behöver du göra följande:

• Ta dig till Skånes universitetssjukhus i Malmö så fort du kan.
• Börja fasta direkt.

Att fasta innebär att du inte ska äta eller dricka innan operationen.

Du blir kallad till transplantationen när det finns en bukspottkörtel som kan passa dig. I vissa fall kan kompletterande undersökningar behöva göras när du har kommit till sjukhuset. I sällsynta fall kan det då visa sig att transplantationen inte kan genomföras som planerat. Operationen kan då behöva ställas in. Om det händer får du åka hem och vänta på en ny möjlighet till transplantation.

Om bukspottkörteln passar

Du får en venkateter insatt i handen eller armen så att du kan lämna blodprover och få dropp inför transplantationen. Läs mer om hur det går till att lämna blodprov.

Du träffar en sjuksköterska och en läkare på transplantationsavdelningen. Ibland träffar du även transplantationskirurgen som ska utföra själva operationen.

Du blir också undersökt med EKG och lungröntgen. Du får träffa en narkosläkare som berättar hur sövningen vid operationen går till.

Duscha och tvätta håret med bakteriedödande tvål

Före operationen får du hjälp av personalen med att duscha och tvätta dig med en speciell tvål som är bakteriedödande. Du får också tvätta håret. Det är för att minska risken för att få en infektion i operationssåret efteråt.

Under operationen

Du är sövd under operationen.

Du får också en urinkateter. Det är en tunn och böjlig plastslang som förs in i urinröret in till urinblåsan. Katetern ska sitta kvar i några dagar efter transplantationen.

Vid operationen görs ett cirka 20 centimeter långt snitt mitt på magen. Den nya bukspottkörteln opereras in och den gamla bukspottkörteln lämnas kvar. Om du genomgår en samtidig transplantation av bukspottkörtel och njure opereras även den nya njuren in genom samma snitt.

Läkaren kopplar den nya bukspottkörtelns blodkärl till stora blodkärl i buken eller bäckenet. Den transplanterade bukspottkörteln följer med en del av donatorns tolvfingertarm, som kopplas till din tunntarm. På så sätt kan bukspottkörtelns enzymer tömmas till tarmen, där kroppen är van att ta hand om dem på naturligt sätt.

Ibland läggs en tillfällig plastslang in för att samla upp eventuellt läckage av enzymer efter operationen. Den tas vanligtvis bort inom en vecka. Den nya bukspottkörteln börjar oftast reglera blodsockret direkt när blodcirkulationen släpps på. Därefter sys såret ihop och du får ett bandage.

Det är vanligt att vara på vårdavdelningen i ungefär en till två veckor efter transplantationen.

Första tiden efter operationen

Direkt efter att du har vaknat kan du känna dig illamående och vara törstig. Du får vätska genom dropp, eftersom du inte får äta och dricka den första tiden efter transplantationen.

Det brukar göra ont i huden kring operationssåret. Därför får du smärtstillande läkemedel. Du kan också få läkemedel mot illamående om du behöver det. Dessa läkemedel får du genom den venkateter du har fram till att du kan ta tabletter.

Du får stöd att komma i gång och förbereda dig på att åka hem

Det är viktigt att komma i gång och röra på sig tidigt efter operationen för att minska risken för komplikationer, till exempel blodproppar och lungpåverkan. Du får hjälp av vårdpersonal och en fysioterapeut. Du får också hjälp med andningsövningar och att stegvis öka din aktivitet innan du kan lämna sjukhuset.

Stygnen tas bort efter två veckor

Det är vanligt att stygnen får sitta kvar i ungefär två veckor. En sjuksköterska tar bort dem när du kommer på återbesök till sjukhuset.

Ibland kan du behöva insulin en kort tid

De flesta behöver inte längre någon insulinbehandling eftersom den nya bukspottkörteln producerar insulin. Men ibland kan kroppen utveckla en så kallad insulinresistens. Det innebär att kroppen inte svarar eller svarar sämre på din egen insulinproduktion. Då kan du behöva ta mindre doser insulin under några dagar.

Ibland kan du behöva dialys en kort tid

Vid en kombinerad bukspottkörtels- och njurtransplantation behöver du inte längre någon dialys. Den nya njuren brukar genast bilda urin, om den direkt fungerar som den ska. Men ibland kan det dröja flera dagar innan den nya njuren börjar fungera. Då kan du behöva få tillfällig bloddialys. Bloddialys kallas också hemodialys. Du kan även behöva en tunn plastslang som läggs in i ett blodkärl vid sidan av halsen eller i ena ljumsken. En sådan plastslang kallas central dialyskateter eller CDK. Det gäller om du inte har haft bloddialys innan och inte redan har en dialysfistel eller en CDK.

Efterkontroller och prover

Du får komma på efterkontroller efter transplantationen. De första en till två månaderna efter operationen behöver du lämna prover och besöka din läkare för kontroll två gånger i veckan. Det är för att läkaren ska kunna följa hur den nya bukspottkörteln fungerar.

Du fortsätter att komma till mottagningen för kontroller. Ju längre tid som går efter operationen, desto mer sällan behöver du komma på kontroller. Efter det första året räcker det med tre till fyra läkarbesök per år, om bukspottkörteln fungerar som den ska.

Läs mer om att leva med ett transplanterat organ.

Du behöver ta läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar. Det minskar risken för att kroppen stöter bort den nya bukspottkörteln.

Direkt efter transplantationen får du ganska höga doser av läkemedlet. Därefter minskas doserna stegvis. Den lägre dosen fortsätter du att ta hela livet eller så länge bukspottkörteln fungerar.

Efter transplantationen är det viktigt att du tar dina läkemedel som läkaren har sagt. Det minskar risken för komplikationer. Det minskar även risken för att kroppen ska stöta bort den nya bukspottkörteln. Om du inte tar läkemedlen på rätt sätt kan den transplanterade bukspottkörteln skadas och sluta fungera. Har du även fått en ny njure kan också den påverkas.

Läkemedlen gör att du blir mer känslig för infektioner

Du blir mer mottaglig för infektioner eftersom läkemedlen du tar dämpar immunförsvaret. Det är inte ovanligt att du till exempel får något av följande:

• svampinfektion
• urinvägsinfektion
• herpes runt munnen och herpes i underlivet
• lunginflammation.

Läs mer om immundämpande läkemedel efter organtransplantation.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller en annan behandling.

Efter en transplantation är det viktigt att vara uppmärksam på hur du mår. Det är exempelvis viktigt att söka vård direkt om du får feber och börjar känna dig sjuk.

Sök vård så snart som möjligt

Sök vård så snart som möjligt. Kontakta också vården om du har glömt att ta dina läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar.

Om den mottagning som följer upp dig är stängd, ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med var du kan söka vård.

Ring genast 112 om du mår mycket dåligt.

Mer om komplikationer

Läs mer om komplikationer efter en transplantation.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.