Din journal

Skriv ut (ca 12 sidor)

När du söker och får vård dokumenteras det i en patientjournal. Det främsta syftet är att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Genom journalen får vårdpersonalen information om dig och din vård. Journalen kan också göra att du blir mer delaktig.

Skriv ut

All personal som är legitimerad inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, åtgärder och liknande i journalen. Även en del yrkesgrupper som inte är legitimerade ska föra journal, till exempel vissa kuratorer.

Vad ska journalen innehålla?

Vad ska journalen innehålla?

Det är patientdatalagen som reglerar hur journaler ska hanteras. Lagen styr bland annat hur journalerna ska skrivas och hur uppgifterna i journalen ska skyddas.

Enligt patientdatalagen ska en patientjournal alltid innehålla följande:

  • Uppgifter om din identitet, oftast namn och personnummer. Enda undantaget är om du gör ett hiv-test. Då har du rätt att vara anonym. En journal med personuppgifter skapas om testet visar att du har smittats av hiv.
  • Journalen ska innehålla uppgifter om varför du får vård.
  • Den ska innehålla information om den diagnos du har fått och vilka undersökningar och behandlingar som du har fått eller som planeras för dig.
  • I journalen ska det finnas uppgifter om vilken information som du har fått, till exempel vilka behandlingsalternativ som finns och möjligheten till en ny medicinsk bedömning.
  • Journalen ska innehålla uppgifter om du har beslutat att avstå från viss vård eller behandling.
  • Det ska finnas information om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.

I journalen ska det också stå om du har lämnat samtycke till att prover från dig sparas i så kallade biobanker. Det ska även finnas uppgifter om de läkemedel som du använder och får utskrivna. Att den informationen ska stå med framgår bland annat av biobankslagen och Socialstyrelsens föreskrifter.

Du får vård och en journal även om du är medvetslös och vårdpersonalen inte vet vem du är. Identiteten får då fastställas efteråt.

Journalanteckningarna ska vara tydliga

Anteckningarna i patientjournalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt gå att förstå även för dig som inte är medicinskt kunnig.

Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och uttryck som används. Be läkaren eller någon annan vårdpersonal att förklara om du inte förstår vad som står. Det kan vara bra att läsa journalen tillsammans med läkaren.

Anteckningar om patienter får inte vara kränkande. Varje anteckning ska i stort sett alltid vara signerad, det vill säga underskriven av den som har gjort anteckningen.

Ingen får ändra i journalen

Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det som är felaktigt och skriva in nya anteckningar.

Om du tycker att det står fel i journalen

Det ska antecknas i journalen om du som patient tycker att en uppgift i journalen är fel eller om du tycker att något inte stämmer. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den. Kontakta den som ansvarar för anteckningarna om du tycker att det står något felaktigt i din journal.

Fäll ihop

Patientjournalen i Region Östergötland

Östergötland

Patientjournalen i Region Östergötland

Journalen via nätet i Östergötland

Du som har fått vård i Region Östergötland, är över 16 år och har e-legitimation, till exempel bank-id eller mobilt bank-id, kan logga in och läsa information som är skriven i din journal efter den 1 december 2015.

Läs mer om journalen via nätet

Beställa papperskopia på journalen

Beställa hos mottagning där du behandlats

Om du vill ta del av äldre information, skriven i din journal under åren 2008-2015, ska du i första hand vända dig till den mottagning eller enhet där du har behandlats. De tar då ut en papperskopia på journalen åt dig. Mottagningarna tar gärna emot beställningen genom att du loggar in och använder e-tjänsten "Kontakta mig" men det går även bra att göra beställningen per telefon.

Beställa hos Regionarkivet

Du kan även beställa en papperskopia på din journal från Regionarkivet, en central arkivfunktion för Region Östergötland.

Kontakta Regionarkivet om du:

  • är osäker på vilken vårdenhet du besökt eller behandlats på
  • vill få fram uppgifter skrivna i din journal före 2008
  • vill få fram uppgifter skrivna i din journal av en verksamhet som upphört.

För att kunna hjälpa dig så snabbt som möjligt bör din beställning innehålla en tydlig beskrivning av:

  • de uppgifter som du önskar få fram
  • den vårdenhet som ärendet gäller
  • den tidsperiod som du är intresserad av.

Om din beställning handlar om en viss skada eller sjukdom, skriv tydligt vilken skada eller sjukdom det rör sig om. Om det är möjligt, ange även ett ungefärligt datum för skadetillfället och på vilka enheter som du vårdades.

Så här kontaktar du Regionarkivet:

Journalkopior till tredje part

För att Region Östergötland ska kunna skicka journalkopior till en tredje part – försäkringsbolag, organisation, annan myndighet eller enskild person – måste det vanligtvis finnas ett samtycke från patienten. Det är viktigt att samtycket är tydligt formulerat, detta för att läsaren ska förstå vilka uppgifter patienten lämnat sitt samtycke till att dela med en tredje part.

Begära registerutdrag

Som patient har du enligt dataskyddsförordningen rätt att få veta vilka uppgifter Region Östergötland behandlar om dig. Vänd dig till den mottagning eller enhet som du haft kontakt med, eller till dataskyddsombudet. Din begäran om registerutdrag ska vara skriftlig och undertecknad av dig.

Kontakta dataskyddsombudet

Region Östergötland
Dataskyddsombudet
581 91 Linköping

dataskyddsombud@regionostergotland.se

Så här kan du skriva

Härmed ansöker jag om information enligt artikel 15 i dataskyddsförordningen.

...........................................................................
(Ort och datum)

..........................................................................
(Namnteckning)

.........................................................................
(Namnförtydligande, personnummer och adress.)

OBS! Du måste skicka in din begäran skriftligen eftersom den ska innehålla din namnteckning. Du kan inte skicka begäran om registerutdrag per e-post.

Privata och kommunala vårdgivare har egna dataskyddsombud.

Rätta eller begränsa uppgifter

Du har rätt att begära att felaktiga personuppgifter om dig ska rättas till. Du kan också komplettera dem om du tycker att det behövs. Detta förutsätter att det inte strider mot annan lagstiftning, till exempel patientdatalagen.

Fäll ihop

Tillfällen när journalen kan användas

Tillfällen när journalen kan användas

Journalen används främst för din vård och behandling. Den kan också användas vid andra tillfällen. Det är till exempel i följande situationer:

  • Det ska göras en utredning kring den vård som du har fått.
  • Journalen behövs för uppföljning och utveckling av vårdverksamheten.
  • Den behövs för att avgöra försäkringsärenden eller andra ansvarsfrågor.
  • Journalen kan också i vissa fall användas i forskning och vid utredningar om släktrelaterade sjukdomar.
Fäll ihop

Att läsa sin journal

Att läsa sin journal

Det finns flera sätt att läsa sin journal på. Ett sätt är att läsa journalen via nätet genom att logga in på 1177.se. Det varierar mellan landstingen och regionerna hur mycket information du kan se i journalen när du loggar in.

Du kan också kontakta det ställe där du har behandlats om du vill läsa din journal därifrån. Du kan ringa eller skriva och begära att få läsa din journal. Ibland finns det en särskild enhet eller instans i landstinget eller regionen som du ska kontakta. 

Du har i princip alltid rätt att läsa din egen journal efter att den som har hand om journalen har bedömt om den kan lämnas ut.

Ibland lämnas journalen inte ut

Vårdpersonalen gör alltid en individuell bedömning av om en journal ska lämnas ut. Till exempel kan du bli nekad att läsa din journal om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till att du inte läser den. Det händer väldigt sällan.

Ibland sekretessbeläggs delar i journalen. Det är ofta när det finns uppgifter i journalen som kommer från någon annan person som kan få problem om uppgifterna lämnas ut.

Att läsa barns journaler

Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre krävs oftast att barnet ger sitt samtycke till det. Det brukar vara när barnet är i tonåren.

Journalen lämnas inte ut till en vårdnadshavare om personalen inom sjukvården eller socialtjänsten misstänker att barnet far illa hos sin vårdnadshavare.

Du kan överklaga om du inte får läsa din journal

Du kan överklaga till kammarrätten om läkaren vägrar lämna ut hela eller delar av din journal och journalen finns inom landstinget, regionen eller kommunen. Begär att få beslutet skriftligt från vårdgivaren. Med det kan du sedan överklaga.

Läkare inom den privata hälso- och sjukvården som säger nej till att lämna ut din journal måste meddela sitt beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Då ska läkaren också skicka med en förklaring till beslutet, så att IVO kan bedöma på vilka grunder det har fattats.

IVO kan komma fram till att journalen ska lämnas ut efter att ha undersökt ärendet. Du kan överklaga till kammarrätten om även IVO beslutar att journalen inte ska lämnas ut.

Fäll ihop

Patientjournalen skyddas av sekretess

Patientjournalen skyddas av sekretess

Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess, det vill säga alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga får tillgång till dem och kan sprida dessa.

Det är bara den hälso- och sjukvårdspersonal som deltar i vården av dig eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom vården som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en bekant eller vän.

Vissa myndigheter har rätt att läsa journalen. Till exempel får IVO läsa journalen utan att du har gett samtycke till det, för att de ska kunna kontrollera att de bestämmelser som styr hälso- och sjukvården följs. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att få läsa journaluppgifter utan ditt samtycke.

Alla besök i journalen registreras

Varje gång vårdpersonal tittar i en journal ska det dokumenteras av vårdgivaren. Det görs oftast elektroniskt i journalen.

Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera vem som tagit del av uppgifter i journalerna, när det skedde och att den som har läst journalanteckningarna har haft rätt behörighet att göra det.

Sparas i minst tio år

Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem. Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. Inom landstingsdriven vård sparas en stor del av journaluppgifterna för all framtid.

Även privata vårdgivare är skyldiga att behålla journalerna i tio år, därefter får de förstöras. 

Fäll ihop

Du har rätt att veta vem som läst din journal

Du har rätt att veta vem som läst din journal

Du kan alltid få veta om någon har tittat i din journal. Kontakta den enhet eller mottagning där du behandlades och be om ett så kallat loggutdrag. I loggutdraget kan du se när och från vilken enhet personer har läst i din journal.

Loggutdraget ska anpassas så att du lätt kan se vilken vårdenhet som har tagit del av journalen och när det skedde. I vissa landsting och regioner kan du se det direkt i din journal via nätet. 

Loggutdraget ska vara tydligt och begripligt.

Läs mer om personuppgifter i vården.

Fäll ihop

Att spärra uppgifter eller få journalen förstörd

Att spärra uppgifter eller få journalen förstörd

Som patient kan du begära att journaluppgifter inte ska visas för andra vårdgivare eller för andra kliniker hos en och samma vårdgivare. Det kallas för att spärra uppgifter i journalen. Det står i journalen om det finns spärrade uppgifter.

Om du spärrar uppgifter i din journal måste du själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig en god och säker vård.

Kontakta det ställe där du har fått eller får din vård eller behandling om du vill spärra uppgifter.

Du kan när som helst be att få en spärr borttagen hos den läkare som har gjort journalanteckningarna. Du kan också be att få spärren borttagen under en viss tid.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. Barn under 18 år kan få spärra sina journaler. Det beror på barnets ålder och mognad.

Nödöppning av spärrade journaler

Spärrade journaluppgifter kan nödöppnas i allvarliga situationer där du snabbt behöver få vård. Då får vårdpersonalen tillgång till de uppgifter som bedöms som nödvändiga.

En nödöppning kan göras direkt av vårdpersonalen om de spärrade uppgifterna finns hos samma vårdgivare som där du vårdas.

I avsnittet om sammanhållen journalföring kan du läsa om hur det fungerar med nödöppning om de spärrade uppgifterna finns hos en annan vårdgivare.

Om du vill få din journal förstörd

Kontakta Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om du vill att patientjournalen helt eller delvis ska förstöras. Det krävs att du har goda skäl för det och det ska vara uppenbart att journalen inte behövs för framtida vård. När en journal förstörs innebär det att också alla kopior förstörs.

Du kan överklaga hos förvaltningsrätten om IVO avslår din ansökan om förstöring.

En nackdel med att en journal försvinner på detta sätt kan vara att det till exempel gör det svårare att begära ersättning om du har fått en vårdskada, eftersom uppgifter om händelsen kan saknas.

Östergötland

Spärra uppgifter – Region Östergötland

Om det finns uppgifter i patientjournalen som du inte vill att andra vårdgivare eller annan vårdpersonal än den du blir vårdad av ska se, kan du begära att journaluppgifterna spärras. Om du vill få journaluppgifter spärrade eller ta bort en spärr, kontakta Region Östergötlands kundtjänst för ekonomi- och patientfrågor. Du kan ta kontakt på telefonnummer 010-103 22 88, e-post ekonomi@regionostergotland.se, eller per vanlig post till adressen Region Östergötland, Kundtjänst för ekonomi- och patientfrågor, 581 85 Linköping.

Om du begärt att få uppgifter om dig spärrade, eller att stå utanför sammanhållen journalföring, ansvarar du själv för att informera om vad vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge dig god och säker vård. Spärren kan innebära att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får en heltäckande bild av dig som patient, vilket kan äventyra patientsäkerheten och påverka resultatet av den vård och behandling du får.

Fäll ihop

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring

Journalanteckningar som har gjorts hos en vårdgivare syns inte automatiskt hos en annan. Men genom så kallad sammanhållen journalföring kan din vårdgivare göra så att journaluppgifterna går att ses av andra vårdgivare, till exempel i ett annat landsting.

På det sättet kan de som vårdar dig just då få tillgång till journalinformation från andra vårdgivare. Informationen ska vara viktig för din diagnos och din vård. Det kan till exempel vara tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Som patient behöver du då inte berätta hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

Sammanhållen journalföring finns för att göra vården säkrare och smidigare både för dig som patient och för vårdgivaren.

Spärra uppgifter 

Du har alltid möjlighet att välja att säga nej till sammanhållen journalföring genom att begära att dina uppgifter spärras. Andra vårdgivare har däremot alltid möjlighet att se om det finns spärrade uppgifter om dig genom sammanhållen journalföring, men de kan inte se själva innehållet.  

Du ska samtycka till att information hämtas                       

Vårdpersonalen som du träffar hos en ny vårdgivare får läsa dina uppgifter i en sammanhållen journal om uppgifterna inte är spärrade och du ger ditt samtycke.

Det kan finnas undantag från kravet på samtycke om det är en allvarlig situation och du snabbt behöver få vård. 

Det är bara den vårdgivare som du får vård hos som får ta del av uppgifter om dig i en sammanhållen journal. Det är till exempel där du har bokat ett besök, dit du har blivit remitterad eller där du är inlagd på en avdelning.

Nödöppning vid sammanhållen journalföring

I allvarliga situationer där du snabbt behöver vård kan journaler nödöppnas. Det ger en möjlighet för vårdpersonalen att ta del av uppgifterna i en sammanhållen journal om det finns fara för liv och hälsa och du är alltför sjuk för att ge ditt samtycke till vårdpersonalen att ta del av uppgifterna.  

Vårdpersonalen kan se vilka vårdgivare som har information om dig i den sammanhållna journalen. De uppgifter som är ospärrade och som bedöms kunna ha betydelse för din vård kan personalen få tillgång till. Det kallas för nödöppning.

Vårdpersonalen kan med nödöppning också få tillgång till spärrade uppgifter, om det bedöms vara viktigt för din vård.

Om det finns spärrade uppgifter hos en annan vårdgivare måste vårdpersonalen där du vårdas kontakta den andra vårdgivaren. Den vårdgivaren får i så fall tillfälligt ta bort spärren så att uppgifterna kan läsas. Ibland kan detta ta lång tid, till exempel om det är på natten eller på helgen när den andra vårdgivaren inte är tillgänglig.

Fäll ihop

Sammanhållen journalföring i Östergötland

Östergötland

Sammanhållen journalföring i Östergötland

Region Östergötland har sammanhållen journalföring. Det betyder att vårdpersonal i andra regioner och landsting, privata vårdgivare och den kommunala hälso- och sjukvården kan ta del av av vårdinformation hos oss. Vi kan också ta del av deras vårdinformation. Detta gäller om du ger ditt samtycke.

Genom tjänsten nationell patientöversikt blir det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av vårdinformation som registrerats hos andra regioner och landsting, kommuner eller privata vårdgivare.

Informationstyper

När sammanhållen journalföring via den nationella patientöversikten är fullt införd, kommer denna information från Region Östergötland att vara tillgänglig i sammanhållen journalföring:

  • patientinformation, som namn, personnummer, adress, telefonnummer, kontaktuppgifter till närstående eller företrädare och om det finns ett tolkbehov
  • diagnoser, vilka olika diagnoser en patient har
  • läkemedel, information om ordinerade/förskrivna och uthämtade läkemedel
  • vårdkontakter, patientens planerade och utförda kontakter med vården
  • dokumentation, i form av exempelvis olika journalanteckningar
  • vårdplan, interna vårdplaner inom Region Östergötland
  • undersökningsresultat, resultat från olika undersökningar och provsvar
  • uppmärksamhetssignal, en varning om att patienten exempelvis är överkänslig mot något läkemedel eller har någon allvarlig sjukdom.

Spärra dina uppgifter

Om det finns uppgifter i patientjournalen som du inte vill att andra vårdgivare eller annan vårdpersonal än den du blir vårdad av ska se, kan du begära att journaluppgifterna spärras. Om du vill få journaluppgifter spärrade eller ta bort en spärr, kontakta Region Östergötlands kundtjänst för ekonomi- och patientfrågor. Du kan ta kontakt på telefonnummer 010-103 22 88, e-post ekonomi@regionostergotland.se, eller per vanlig post till adressen Region Östergötland, Kundtjänst för ekonomi- och patientfrågor, 581 85 Linköping.

Om du begärt att få uppgifter om dig spärrade, eller att stå utanför sammanhållen journalföring, ansvarar du själv för att informera om vad vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge dig god och säker vård. Spärren kan innebära att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får en heltäckande bild av dig som patient, vilket kan äventyra patientsäkerheten och påverka resultatet av den vård och behandling du får.

Begära loggutdrag

Om du vill ta del av logglistan över vilka som läst din journal kan du skriva till:

Region Östergötland
Kundtjänst för ekonomi- och patientfrågor
"Loggutdrag"
581 85 Linköping

Mottagningar och kliniker som ingår i sammanhållen journalföring

Aleris Specialistvård Motala
Ambulanssjukvården i Östergötland AB
Berga Vårdcentral (Capio)
Capio Vuxenpsykiatri Linköping
Capio Vuxenpsykiatri Norrköping
Falck AB
Geria Vårdcentral (GeriaCare AB)
Johannelunds vårdcentral
Helsa Specialistvård
Helsa Vårdcentral Spiran i Norrköping
PRIMA Vuxenpsykiatri Norrköping
Psykiatripartners i Östergötland AB Motala
Psykiatripartners i Östergötland AB Mjölby
Psykiatripartners i Östergötland AB Linköping
Psykiatripartners i Östergötland AB Norrköping
Rygg och nackrehab i Norrköping
Skogsfrid Rehab Support
Stjärnkliniken i Mjölby
TeamOlmed Syd AB, Linköping
TeamOlmed Syd AB, Motala
TeamOlmed Syd AB, Norrköping
Vårdcentralen Cityakuten
Vårdcentralen Kneippen (Aleris)
Vårdcentralen Skarptorp (Aleris)
Vårdcentralen Vilbergen (Aleris)
Östertulls Vårdcentral (Aleris)

Fäll ihop

Om du är missnöjd

Om du är missnöjd

Börja med att kontakta den mottagning eller den enhet där journalanteckningarna gjordes om du är missnöjd med något rörande din uppgifter i journalen. 

Kontakta dataskyddsombudet

Alla vårdgivare inom den offentliga vården ska ha ett så kallad dataskyddsombud. Det gäller också för privata vårdgivare som hanterar många känsliga personuppgifter. Du kan kontakta dataskyddsombudet om du tycker att hanteringen av dina personuppgifter har varit felaktiga. 

Dataskyddsombudet ska se till att verksamheten hanterar personuppgifterna lagligt och korrekt utifrån dataskyddsförordningen. Kontakta ditt landsting eller din region för att få kontaktuppgifter.

Klaga till Datainspektionen

Du kan skicka in tips eller klagomål till Datainspektionen om du tycker att någon bryter mot reglerna för hur personuppgifter får hanteras. Här kan du läsa mer om hur du gör om du vill klaga till Datainspektionen.

Fäll ihop

Frågor och svar

Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-05-24
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Åberg, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Stockholm


Östergötland
Tillägg uppdaterade:
2018-05-25
Redaktör:
Katarina Nestor, 1177 Vårdguiden, Region Östergötland
Granskare:
Susan Ols, regionjurist, Anna Götmar, systemförvaltare patientjournalen, Lotta Saleteg, e-hälsostrateg och Annica Öhrn, enhetschef Hälso- och sjukvårdsenheten. Samtliga Region Östergötland.