Eksem

De vanligaste typerna av eksem är följande:

• Atopisk dermatit, även kallat böjveckseksem.
• Mjälleksem, även kallat seborroiskt eksem.
• Kontakteksem, som antingen kan vara allergiskt eller icke-allergiskt.
• Myntformat eksem, även kallat nummulärt eksem.
• Underbenseksem.

Eksem är mycket vanligt hos små barn, men besvären brukar minska med åldern. De flesta människor får eksem någon gång i livet. Den vanligaste typen är mjälleksem, men kontakteksem är också mycket vanligt. Risken att få eksem ökar om någon nära släkting har eller har haft det.

Det är vanligt att huden först blir röd, torr och kliar. Det röda syns bättre på ljus hud än på mörk hud. Det är inte säkert att det röda syns alls på mörk hud.

Du kan få små blåsor och knottror om eksemet försämras. Blåsorna och knottrorna kan spricka och vätska sig och då får du sår och sårskorpor på huden.

Det kan vara svårt att låta bli att klia på eksemet och det kan leda till att du får sår och blödningar. Eksemet kan bli infekterat. Då kan sårvätskan bli grumlig och sårskorporna tjockare och gulaktiga, men det märks inte alltid så tydligt.

Du kan få sprickor i huden som gör ont. Huden bli grövre och vecka sig om du har långvariga besvär.

Atopisk dermatit 

Vid atopisk dermatit blir huden torr och fjällar. Du får utslag som är röda, torra, fjällande, knottriga och som kliar.

Hos många börjar eksemet under det första levnadsåret. Utslagen brukar först komma på kinderna. Sedan kan de sprida sig till andra delar av kroppen, till exempel halsen, bröstet, magen och blöjområdet. Eksemet kan också finnas på utsidan av armar och ben.

Det brukar klia mycket, särskilt på natten.

Från och med ungefär två års ålder brukar eksemet sätta sig mer i knävecken, armvecken och runt handlederna och vristerna. Eksemet brukar därför kallas böjveckseksem.

Mjälleksem

Mjälleksem visar sig som röd och fjällande hud på ställen där det finns mycket talgkörtlar. Det vanligaste är att eksemet finns i hårbotten. Andra vanliga ställen är runt och i öronen, i ögonbrynen, vid näsvingarna och på bröstkorgen. Ibland kan mjälleksem komma i hudveck, till exempel armhålorna och ljumskarna. Oftast kliar det inte så mycket, ibland inte alls.

Mjälleksem kan ibland vara svårt att skilja från psoriasis.

Hos spädbarn kan mjälleksem lätt förväxlas med atopisk dermatit, men mjälleksem brukar inte klia lika mycket.

Skorv - en typ av mjälleksem hos spädbarn

Skorv är vanligt hos spädbarn och kommer oftast under barnets första månader.

Skorv ser ut som feta, gulbruna fjäll i hårbotten. Det kan bildas gulvita skorpor eller beläggningar om barnet har mycket skorv som inte behandlas.

Kontakteksem

Vid kontakteksem är det vanligt att huden rodnar och kliar, samtidigt som det bildas vätskefyllda blåsor.

Icke-allergiskt kontakteksem sitter oftast på händerna. Det kallas även för handeksem eller irritationseksem.

Allergiskt kontakteksem uppstår på den delen av huden som har varit i kontakt med något du är allergisk mot. Eksemet sitter för det mesta på händerna. Symtom i ansiktet och särskilt runt ögonen är vanligt om ämnet du är allergisk emot kommer via luften. Du kan få ämnet på händerna och föra över det till ansiktet eller andra delar av kroppen.

Myntformat eksem

Myntformat eksem visar sig oftast på armar och ben som rodnande, kliande och fjällande fläckar. Utslagen är runda och ungefär lika stora som ett mynt. Det är oftast personer som är över 50 år som får denna typ av eksem. Eksemet är vanligare hos män än hos kvinnor.

Underbenseksem

Underbenseksem är vanligt vid åderbråck eller bensår. Eksemet kliar och fjällar lätt. Ibland kan huden bli rödbrun där eksemet sitter. Benen är ofta svullna. Underbenseksem är vanligare hos äldre personer.

Det finns flera saker som kan förvärra eksemet. Det kan till exempel vara något av följande:

• Svettning på grund av för varma kläder eller fysisk aktivitet.
• Kemikalier som diskmedel och tvål.
• Dammiga miljöer.
• Vatten, särskilt vatten med klor i.
• Torrt och kallt vinterväder.
• Minskad luftfuktighet inomhus när huset värms upp.
• Stress och dålig sömn.
• Sjukdomar, till exempel förkylning eller en infektion i eksemet.

Smörj regelbundet

Smörj huden regelbundet med exempelvis en mjukgörande kräm om du har torr och känslig hud som lätt kliar. Då minskar risken för att eksem ska blossa upp.

Det är viktigt att smörja med mjukgörare även om eksemet redan har blossat upp.

Att smörja in huden lindrar klådan och hjälper huden att bevara sitt naturliga skydd mot yttre påverkan. Exempel på yttre påverkan kan vara att huden utsätts för vatten, nötning eller kemikalier som diskmedel och tvål.

Undvik att torka ut huden

Undvik överdriven tvätt med vatten och tvål. Många som har torr hud tål inte att bada eller duscha mer än varannan dag. Använd gärna en mild tvål och undvik alltför parfymerade produkter. På apotek finns tvättkräm och duscholja för torr och känslig hud. Hårsprej och hårgel kan göra att det kliar i hårbotten.

Undvik ämnen som irriterar huden

Använd oparfymerat tvättmedel och undvik sköljmedel. Överdosera inte tvättmedel. Det är bra att ta reda på om vattnet är hårt eller mjukt där du bor för att veta hur du ska dosera. Du kan fråga hos din kommun eller söka på kommunens webbplats.

Det är också bra att tvätta nya kläder innan du använder dem så att eventuella kemikalier försvinner.

Undvik de ämnen som kan ha utlöst eksemet, till exempel diskmedel eller smycken som innehåller nickel. Du kan använda plasthandskar när du diskar eller gör något annat där du har mycket kontakt med vatten om du har eksem på händerna. Du kan ha bomullsvantar under för att hålla händerna torra.

Skölj noga och torka under armband och ringar när du har tvättat händerna. Då försvinner tvålrester som kan irritera huden.

Ha inte för varmt inomhus

Det är bra att inte ha alltför varmt inomhus. Luftfuktigheten minskar ofta när luften i husen värms upp under vintern. Torrt och kallt vinterväder brukar ge mer problem med eksem.

Det kan vara bra att ha svalt i sovrummet och att använda ett tunt täcke.

Att ta svala bad kan göra att det kliar mindre.

Undvik för varma kläder

Undvik att klä dig för varmt eftersom svettning kan göra att det kliar. Yllekläder kan irritera och klia och syntetkläder kan göra att du svettas lättare. Använd helst bomullskläder närmast kroppen. Det finns också andra material som kan fungera bra, till exempel silke och bambu.

Sola försiktigt

Eksem blir ofta bättre av sol, men du bör tänka på att sola försiktigt och undvika att bränna dig. Hud med eksem är extra känslig och blir lätt torr och tunn.

Försök att inte klia

Det är svårt att låta bli att klia, och det blir snabbt en vana. Men att klia ger mer klåda, gör eksemet värre och ökar risken för infektion, så det är viktigt att försöka låta bli.

Klappa försiktigt eller massera med hudlotion istället för att riva med naglarna när det kliar. Bomullsvantar kan hindra att du kliar sönder eksemen när du sover. Det är också bra att hålla naglarna kortklippta.

Pröva receptfritt kortison

Ofta behövs behandling med kortison, som dämpar inflammation och lindrar klåda. Du kan pröva att smörja huden med receptfri kräm eller salva med kortison i en vecka. Kortison ska inte användas till barn under två år utan läkares ordination.

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer in på dig:

• Du har inte blivit bättre efter en veckas behandling med receptfritt kortison.
• Du har eksem som sprider sig eller ser annorlunda ut, till exempel vätskar sig.
• Ditt eksem blir inte bättre av den behandling som brukar hjälpa.
• Du har eksem runt ögonen.
• Du har eksem på underbenen.
• Du har mycket besvär med mjälleksem.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, om ett barn under sex år får eksem.

Ibland kan eksem blossa upp snabbt, ofta i samband med en infektion. Då ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Du kan få remiss till en hudspecialist om det behövs.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Välja vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

All behandling av eksem går ut på att dämpa inflammationen och läka huden så att den blir hel och smidig igen. Då får huden tillbaka sitt skydd mot nötning, uttorkning samt irriterande och allergiframkallande ämnen.

Vilken behandling du får beror på vilken typ av eksem du har, hur gammal du är, var på kroppen eksemet sitter och hur stora besvär du har.

Här kan du läsa om läkemedelsbehandling av eksem.

Vid underbenseksem behandlas orsaken till eksemet

Vid underbenseksem behandlas framför allt orsaken till eksemet. Om du har sår får du behandling för dem. Svullna ben lindas med speciella bindor eller särskilt utprovade stödstrumpor. Du kan behöva få åderbråck opererade.

Ditt jobb kan påverka

Ibland kan eksem orsakas eller bli sämre av det jobb du har. Då kan du behöva få yrkesrådgivning och eventuellt hjälp av en specialist i så kallad yrkesdermatologi, för att utreda din arbetsplats. Företagshälsovården kan ofta remittera till så kallade yrkesmedicinska kliniker vid universitetssjukhusen i de större städerna.

Läkaren brukar undersöka huden och du får svara på frågor. Oftast räcker det för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, men ibland behövs fler undersökningar.

Ett lapptest placerat på ryggen.

Allergiutredning

Det finns flera olika metoder för att testa om du har en allergi.

Ett lapptest visar om du är överkänslig mot vissa ämnen som huden kommer i beröring med. Testet kallas också för epikutantest.

Barn med atopisk dermatit kan också ha allergier som ger besvär från luftvägarna, som snuva och astma. Då kan barnet behöva undersökas för allergier mot till exempel olika sorters mat, pälsdjur eller pollen. Det görs ofta med blodprover och så kallat pricktest, där den allergiska reaktionen i huden testas.

Infekterat eksem

Läkaren brukar ta ett litet prov från eksemet med hjälp av en bomullspinne om eksemet verkar ha blivit infekterad av bakterier. Provet skickas till ett laboratorium för odling.

Huden fungerar som skydd för kroppen och hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå. Den består av tre hudlager; överhuden, läderhuden och underhuden.

Överhuden är det yttersta hudlagret och ska förhindra att bland annat smuts, bakterier och virus kommer in i kroppen. Överhuden skyddar mot nötning genom att bevara fukt och fett som håller huden smidig. Överhuden bildar en hudbarriär mot omgivningen.

Under överhuden ligger läderhuden där det finns blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska kunna hålla rätt temperatur. I läderhuden finns även bindväv, lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar.

I underhuden finns fettceller som fungerar som ett skydd för kroppen. Fettvävnaden i underhuden hjälper till att hålla värmen och skyddar mot stötar.

Inflammation är kroppens försvar

Du kan få eksem om hudbarriären har torkat ut, fått sprickor eller nötts ut. Då uppstår en inflammation i läderhuden. Inflammation är kroppens sätt att försvara sig mot en skada eller ett angrepp av till exempel bakterier.

Huden fjällar

Överst i överhuden ligger hornlagret som består av döda hudceller. Det bildas hela tiden nya hudceller underifrån. En hudcell lever i ungefär en månad innan den dör och stöts bort. Vid eksem förnyas hudcellerna snabbare än de ska. Då samlas bortstötta hudceller på hudytan och huden fjällar.

De olika typerna av eksem har olika orsaker.

Atopisk dermatit

Det är inte helt känt varför vissa får atopisk dermatit, men arv och miljö spelar roll.

En del som får atopisk dermatit har en sämre hudbarriär redan från början. Då förlorar huden lättare fukt och fett och är därför mer utsatt för till exempel nötning. Huden reagerar också mer på irriterande ämnen. Huden kan också ha mindre av vissa fetter som binder vatten och hindrar huden från att bli torr och fjällig.

Mjälleksem

Det är inte helt klart vad som orsakar mjälleksem. En orsak kan vara att kroppen reagerar på en jästsvamp som finns på huden och i hårbotten.

Kontakteksem

En del eksem beror på att du är allergisk mot något ämne som huden kommer i kontakt med. Vanliga ämnen som kan framkalla allergiskt eksem är till exempel nickel, krom, gummi, latex, kolofonium och vissa konserveringsmedel i hudvårdsprodukter.

Vid icke-allergiskt kontakteksem har hudens skydd nötts ut samtidigt som antalet inflammatoriska celler i läderhuden har ökat. Det är vanligt att få denna typ av eksem på händerna, för att du till exempel tvättar dig ofta eller använder starka rengöringsmedel.

Myntformat eksem

Myntformat eksem kan uppkomma om du har torr hud och har badat eller duschat mycket. Det brukar inte ha något samband med allergi.

Underbenseksem

Benen kan bli svullna och du kan få åderbråck och bensår om blodet har svårt att pumpas från benen till hjärtat. Huden blir då ofta skör och tunn och du kan lättare få eksem.

Det brukar vara en lättnad att få en diagnos så att du kan påbörja behandling och lindra dina besvär. Du får lära dig att bli expert på din egen hud och att behandla dig själv. Det är viktigt att barn så snart som möjligt får vara delaktiga i behandlingen.

Du kan få olika besvär

Att ha eksem innebär att du måste smörja in dig regelbundet. Det kan ta en del tid varje dag.

Du kan få svårt att sova om eksemen kliar mycket. Det kan leda till att du blir trött under dagen och får svårt att koncentrera dig i skolan eller på arbetet.

En del tycker att det är generande att andra ser eksemen. Det kan vara extra känsligt för barn och ungdomar, till exempel på idrotten i skolan.

Du behöver ofta tänka på att undvika det som kan utlösa besvären. Att ha eksem kan också påverka vilket yrkesval du kan göra.

Eksem i samband med graviditet

Eksem kan påverkas av en graviditet. Hos en del blir eksemet sämre. Du kan oftast använda kortison när du är gravid om du använder det på ett begränsat område på huden, men du bör rådgöra med en läkare först.

Det är bra att se till att handeksem är välbehandlat innan barnet föds. Att sköta om små barn innebär mycket kontakt med vatten, vilket kan försämra eksemet.