Andningssvårigheter och andningsuppehåll

Astma hos barn

Astma är en sjukdom i luftvägarna som påverkar andningen. Det är också vanligt med långvarig hosta. Astma behandlas med olika sorters läkemedel som barnet får andas in. Med rätt behandling kan barn med astma leva ett aktivt liv utan att hindras av astman.

Barn med astma som använder inhalator.
Barn med astma som använder inhalator.

Den här texten handlar framför allt om astma hos barn som är yngre än tolv år. Om barnet är äldre än tolv år kan du också läsa texten astma.

Barn kan ha besvär från luftvägarna av många orsaker, ofta vid förkylning. Här kan du läsa mer om andra typer av andningssvårigheter hos barn.

Olika typer av astma

Det finns flera olika typer av astma hos barn.

Allergisk astma

Allergisk astma är ett samlingsnamn för de olika astmatyper där barnet är allergiskt eller har andra allergiska sjukdomar som till exempel eksem. Barn med allergisk astma kan få svårt att andas om de utsätts för något de inte tål. Många får också besvär vid förkylningar och ansträngning, särskilt om astman inte är behandlad på rätt sätt.

Icke-allergisk astma

Icke-allergisk astma är ett samlingsnamn för olika astmatyper där förkylningsastma är den vanligaste typen hos barn. Vid förkylningsastma får barnet svårt att andas vid förkylningar och infektioner i luftvägarna, men inte annars. Vid förkylningsastma brukar besvären märkas innan barnet fyllt 1 år, och de har oftast försvunnit innan barnet är 6–7 år. Barn med icke-allergisk astma har inga allergier eller andra allergiska sjukdomar.

Läs mer om de olika astmatyperna under rubriken: Vad är astma och vad beror det på?

Symtom vid astma

Det här är vanliga symtom vid astma:

  • Barnet andas tungt eller blir väldigt trött när hen anstränger sig.
  • Barnet hostar när hen anstränger sig.
  • Barnet har långvarig hosta när hen är förkyld.
  • Barnet har långvarig hosta utan någon annan förklaring. Hostan kommer särskilt på natten. 
  • Det piper och väser när barnet andas.
  • Barnet har anfall av andnöd, det vill säga att hen inte får luft.

Vid ett astmaanfall får barnet snabbt mycket svårare att andas. Då är det ungefär som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör.

Besvären vid astma kommer oftast i perioder. Besvären kan vara få om barnet har lindrig astma. Då kan de komma till exempel vid en förkylning eller när barnet anstränger sig hårt fysiskt. Även hos barn med svårare astma brukar besvären variera. En del barn får bara besvär vid enstaka tillfällen, medan andra kan ha besvär trots behandling.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om något av följande stämmer:

  • Du tror att ditt barn har astma.
  • Ditt barn har astma och besvären börjar komma oftare eller är svårare att stoppa.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har svårt att andas. Det gäller också om hen har använt luftrörsvidgande läkemedel, utan att det blir bättre. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om barnet har något eller några av dessa besvär:

  • Barnet har mycket svårt att andas.
  • Barnets hud är blek eller blåaktig.
  • Barnet har ansträngd andning och huden dras in mellan revbenen och i halsgropen när barnet andas.

Undersökningar och utredningar

För att läkaren ska kunna ställa diagnos behöver barnet genomgå en utredning.

Hos läkaren får barnet och du berätta om besvären. Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker bland annat hur barnets andas. Det gör hen genom att lyssna med ett stetoskop mot barnets bröst och rygg. Läkaren tittar också på hur bröstkorgen rör sig när barnet andas.

Ibland kan det vara svårt att upptäcka astma hos barn. Det beror på att barnet inte har besvär just när undersökningarna görs. Då ställer läkaren diagnosen utifrån vad ni berättar. Barnet brukar också få prova läkemedel under en tid för att se om det hjälper. Det gäller också om barnet är för ung för att det ska gå att mäta hur lungorna fungerar.

En allergiutredning ingår alltid

En allergiutredning ingår i en astmautredning. Utredningen visar om barnet har en allergi, något som är vanligt hos barn som har astma.

Du får tillsammans med barnet berätta om det är något som barnet inte verkar tåla. Ofta handlar det om allergi mot björk eller gräs eller mot pälsdjur. Barnet kan också vara allergisk mot något födoämne, alltså något som hen äter eller dricker.

Allergitest

Barnet får ibland göra ett allergitest. De vanligaste undersökningarna är ett så kallat pricktest eller ett blodprov.

Det behövs ofta en så kallad provokation om läkaren misstänker att barnet har en allergi mot något födoämne. Då får barnet äta eller dricka en liten mängd av den mat eller dryck som läkaren tror att barnet är allergisk mot. Sedan ökas mängden mat allteftersom för att se om det ger besvär.

Test av lungornas funktion

Barnet brukar också få göra ett test av hur lungorna fungerar, om hen är tillräckligt gammal. Det kallas lungfunktionstest och kan oftast göras från 5–6 års ålder. Då brukar barnet kunna förstå hur hen ska göra under testet.

Spirometri är den vanligaste metoden

Spirometri är den vanligaste metoden för att testa hur lungorna fungerar. Barnet får då blåsa med full kraft i ett rör som är kopplat till en mätare. Spirometrin visar hur mycket luft hen kan blåsa ut på en sekund. Mängden luft barnet blåser ut mäter hur trånga luftvägarna är.

Reversibilitetstest

Efter den första utblåsningen får barnet andas in läkemedel som vidgar luftrören. Efter 15 minuter får barnet blåsa igen. Om lungfunktionen blir klart bättre efter att hen har tagit läkemedlet kan det vara astma.

PEF-mätning görs ofta hemma

Lungfunktionen kan också testas med en PEF-mätare. Barnet blåser då allt vad hen kan i ett litet rör. PEF-mätaren mäter hur fort barnet kan blåsa ut luften, alltså hur snabbt luften flödar.

Ibland får barnet med sig en PEF-mätare hem. Barnet får blåsa morgon och kväll under en till två veckor för att se hur mycket luftflödet varierar från en dag till en annan. Om barnet blåser klart bättre vissa dagar och sämre andra dagar betyder det att barnet kan ha astma.

Många har en egen PEF-mätare för att kunna mäta hemma. Den kan skrivas ut som hjälpmedel. Ibland kan ni låna en mätare på mottagningen.

Andra tester och undersökningar

Ibland får barnet göra fler undersökningar i en astmautredning.

NO-mätning

Ibland mäts hur mycket kväveoxid som finns i luften som barnet andas ut. NO är en förkortning för kväveoxid. Det finns mer kväveoxid i utandningsluften vid en allergisk inflammation i luftrören, som till exempel vid astma.

Barnet blåser under några sekunder i ett rör, som är kopplat till en mätare. Denna mätning är ett komplement till andra undersökningar.

Ansträngningstest och provokationstester

Det kan Ibland vara svårt att avgöra om barnet har astma. Barnets besvär kan till exempel vara otydliga att tolka, eller bara uppstå i speciella situationer. Då används ibland så kallade provokationstester och ansträngningstester. Det innebär att barnet får göra sådant som tillfälligt kan göra lungfunktionen sämre. Lungfunktionen mäts flera gånger under testet för att jämföra.

Testerna kan göras på flera olika sätt. Barnet kan till exempel få springa på ett löpband, andas in torr luft under några minuter eller andas in ökande doser av olika ämnen som kan påverka lungornas funktion.

Barnet måste oftast vara åtminstone 6–7 år för att klara av att göra testerna.

Röntgenundersökning

Barn upp till ett år behöver ofta undersökas med lungröntgen, eftersom medfödda skador på lungor och luftvägar kan ge besvär som liknar astma. Ibland används även röntgen till äldre barn, när diagnosen är oklar eller behandlingen inte fungerar.

Vad kan utlösa astmabesvär och astmaanfall?

Det finns vissa saker som kan ge astmabesvär eller göra besvären värre. De kallas ofta för triggerfaktorer. Olika barn är olika känsliga, men här följer de vanligaste faktorerna som brukar göra astman värre:

  • Det är framför allt förkylningar som orsakar svårare astmabesvär och astmaanfall, oavsett vilken typ av astma barnet har. Alla typer av luftvägsinfektioner kan ge besvär.
  • Fysisk ansträngning är en annan vanlig orsak till att besvären blir värre vid vanlig astma. Men om astman är behandlad på rätt sätt ska barn med astma kunna leka och idrotta i stort sett som barn utan astma.
  • Många barn med astma får mer besvär av kall luft, rök och damm.
  • Allergiska barn med astma kan få astmabesvär eller astmaanfall om de kommer i kontakt med det som de är allergiska mot. Lek eller fotbollsspel på en gräsplan kan till exempel ge mer astmabesvär hos barn som är allergiska mot gräs.
  • En del som har vanlig astma är känsliga för starka dofter och lukter, till exempel parfym.

Vad kan jag göra för att barnet ska må bättre?

Det är viktigt att barnet använder sina läkemedel, och att de används på rätt sätt.

Lär er mer om astma

Du som förälder och barnet behöver ha bra kunskap om sjukdomen och hur den behandlas.

Alla vårdcentraler och barnläkarmottagningar som behandlar barn med astma ska erbjuda någon form av astmautbildning. Den kan vara individuell eller hållas i grupp. Fråga vilka utbildningar som finns på den mottagning som ni har kontakt med. 

Undvik det som barnet är allergisk emot

Barn som har allergi ska inte i onödan utsättas för det de är allergiska emot. Undvik till exempel att ha hund om barnet är allergisk mot hundar. Däremot ska ni inte undvika sådant som barnet inte är allergiskt mot. Det skyddar inte mot astma eller allergi.

Rök inte och ha en bra inomhusmiljö

Undvik all slags tobaksrök i närheten av barnet. Röken irriterar luftvägarna och gör att läkemedlen fungerar sämre. Röken gör också mer skada hos den som har astma än hos andra. En del barn får också ökade astmabesvär av röklukt. Det är viktigt att personer med astma inte börjar röka. Det finns mycket hjälp att få om du eller någon i din närhet vill sluta röka.

Åtgärda fuktskador och dålig ventilation i bostaden, om det finns sådant.

Det är bra med fysisk rörelse

Det är bra om barnet tränar och rör på sig. Det finns forskning som visar att barn som har astma får mindre astmabesvär om de rör på sig. Däremot behöver barnet förbereda sig innan med uppvärmning och ibland ta några extra doser luftrörsvidgande läkemedel. 

Vissa läkemedel kan behöva undvikas

En del som har astma kan få svåra astmabesvär av vissa läkemedel mot smärta. Det gäller läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra och antiinflammatoriska läkemedel, NSAID.

Vid värk och feber brukar därför personer med astma rekommenderas läkemedel som innehåller paracetamol.

Kontakta barnets läkare om ni undrar över vilka läkemedel mot smärta som ditt barn kan använda. Det gäller särskilt om barnet på grund av andra sjukdomar behöver särskilda läkemedel mot smärta.

Behandling vid astma

Med rätt behandling ska barn med astma kunna leka, idrotta och leva ett aktivt och bra liv utan att sjukdomen påverkar. Behandlingen är i stort sett likadan, oavsett vilken typ av astma du har.

Mål med behandlingen

De här är målen med behandlingen vid astma:

  • Barnet klarar vanliga fysiska aktiviteter, även lek och idrott.
  • Barnet behöver luftrörsvidgande läkemedel högst två gånger per vecka, om inte läkemedlet tas i förebyggande syfte inför tuffa fysiska träningspass.
  • Barnet har inte någon hosta eller astmabesvär på natten.
  • Barnet har inte några svåra astmaanfall.
  • Barnets lungor fungerar som de ska.
  • Barnet har inte några besvärande biverkningar av läkemedlen.

Prata med en läkare vad ni kan göra om barnet har besvär trots sin behandling.   

Läkemedel vid astma

En stor del i behandlingen vid astma är behandling med läkemedel. Det gäller oavsett vilken form av astma som barnet har.

Vid astma används läkemedel ur flera läkemedelsgrupper. De verkar på olika sätt och läkemedlen kombineras ofta för att effekten ska bli så bra som möjligt. Vilka läkemedel ditt barn använder beror på hur stora besvär hen har.

Det vanligaste är att barnet får kombinera kortison och luftrörsvidgande läkemedel, både snabbverkande och långverkande. 

Här kan du läsa mer om läkemedel vid astma.

Oftast får barnet andas in läkemedlen

Läkemedlen finns i olika former. De kan tas genom inandning eller som tabletter, pulver eller i flytande form.

Oftast används olika typer av läkemedel som barnet ska andas in. Det kallas för att inhalera. Läkemedlen tas med sprej eller med pulver i en inhalator.

Yngre barn behöver hjälp av någon vuxen för kunna ta läkemedlen. De behöver också särskilda hjälpmedel för att kunna inhalera. Oftast används en andningsbehållare med en andningsmask. Den kallas även spacer.

För att få i sig läkemedlet är det viktigt att inhalatorn används på rätt sätt. Både barn och vuxna bör träna tillsammans med sjuksköterskan på mottagningen.

Behandling vid allergisk astma

De flesta barn med astma använder kortison och andra inflammationsdämpande läkemedel varje dag för att förebygga besvären. De tar också luftrörsvidgande läkemedel med snabb effekt, vid behov och före träning. Det är viktigt att barnet alltid har med sig sitt luftrörsvidgande läkemedel.

Behandling av förkylningsastma

Barn som har förkylningsastma har bara besvär vid förkylningar. Oftast får barnet luftrörsvidgande läkemedel när förkylningen pågår. Barnet kan även behöva kortison eller annat inflammationsdämpande läkemedel när förkylningen pågår, om besvären blir svåra.

Om det inte hjälper brukar barnet få prova förebyggande medicinering på samma sätt som vid allergisk astma. Förebyggande behandling kan också behövas om astmabesvären kommer ofta. Det beror på att det inte alltid går att avgöra om det är förkylningsastma som barnet har, eller om det är någon av de andra astmatyperna som framförallt ger besvär vid förkylningar.

Behandlingar vid allergi

Det finns ytterligare några ytterligare behandlingsformer vid svår astma, eller om astmabesvären beror på allergi.

De behandlingsformerna används bara vid mycket svår astma, när andra läkemedel inte är tillräckliga. En behandling innebär att barnet med en särskild luftrenare vid sängen får andas filtrerad luft under natten. De andra behandlingarna innebär att barnet med två till fyra veckors mellanrum får en spruta med ett så kallat biologiskt läkemedel. Dessa läkemedel fungerar på olika sätt. Det ena läkemedlet gör att barnet inte reagerar allergiskt medan de andra läkemedlen dämpar inflammationen.

Allergivaccination

En behandlingsform är allergivaccination, som också kallas allergen immunterapi. Då får barnet sprutor eller tabletter att lägga under tungan under flera års tid för att minska allergikänsligheten.

Den här behandlingen är vanligast hos barn som får astma av pollen, kvalster eller katt. Vaccinationen ger mindre allergi mot de ämnen som barnet har vaccinerats mot, och då blir också astman lättare att behandla.

Bra med en behandlingsplan

Med en behandlingsplan kan föräldrar och äldre barn själva ändra medicineringen om det behövs. Det bästa är att tillsammans med läkaren göra en behandlingsplan för hur medicineringen bör anpassas.

Planen kan till exempel innehålla vad ni ska göra om barnet plötsligt blir mycket sämre, vid luftvägsinfektioner, vid försämrade PEF-värden, under pollensäsong, inför träning och under de perioder då barnet inte har några symtom.

Återbesök och astmakontroller

Barn som har astma går på regelbundna återbesök minst en gång om året. Hur ofta det sker beror på barnets ålder och hur svår astma barnet har. Nästan alla barnläkarmottagningar och vårdcentraler har särskilda team för patienter med astma.

Ni får svara på frågor

Vid återbesöken undersöks om barnet mår bra och om medicineringen fungerar. Barnet får själv berätta hur hen mår, med stöd från vårdnadshavare. Äldre barn och tonåringar får prata ensamma med läkaren eller sjuksköterskan, i takt med att de får mer eget ansvar för behandlingen.

De flesta mottagningar brukar också använda ett frågeformulär, som kallas AKT. Det mäter hur väl barnet mår och hur behandlingen fungerar. Från fyra års ålder svarar barnet tillsammans med vårdnadshavare på frågorna, från tolv års ålder svarar hen själv.

Barnet undersöks

Läkaren gör en kroppsundersökning och lyssnar bland annat på barnets lungor och hjärta. Om barnet är 5–6 år eller äldre undersöks hur barnets lungor fungerar, åtminstone en gång varje år.

Barnet får mäta och väga sig. Kortison kan påverka hur barnet växer och om barnet regelbundet använder inhalationskortison mäts längden på barnet en till två gånger per år.  

En sjuksköterska brukar kontrollera om barnet kan ta sina läkemedel på rätt sätt. Då och då brukar sjuksköterskan gå igenom hur man inhalerar. Det är extra viktigt när barnet får ett nytt läkemedel att inhalera.

Ökat ansvar ju äldre barnet blir

I takt med att barnet blir äldre behöver hen få ta ett ökat ansvar för sin behandling. En skriftlig behandlingsplan brukar hjälpa. Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren. Det kan till exempel vara vilka läkemedel barnet ska ha och hur de ska tas, om andra behandlingar, yrkesval och andra eventuella följder av astman.

Att leva med astma

För en del är astma en sjukdom som finns med en kortare tid, för andra blir astma en del av vardagen i många år. Här ges några exempel på sådant som kan vara bra att tänka på vid astma hos barn.

Det är bra med träning och idrott

Behandling och läkemedel gör att barn med astma kan leva i stort sett lika aktivt som barn utan astma. Träning och idrott brukar därför inte vara något problem. Det är bra för barn att träna och idrotta. Det kan vara bra att veta att många elitidrottare på toppnivå har astma.

Det är däremot viktigt med noggrann uppvärmning, eftersom det minskar risken för att få astmabesvär som beror på ansträngningen. Barn brukar också behöva ta luftrörsvidgande läkemedel innan träningen, för att förebygga besvären.

Allergier kan kräva särskild hänsyn

En allergi kan innebära begränsningar i det dagliga livet även om dagens astmabehandling är väldigt effektiv. Har barnet pälsdjursallergi ska hen till exempel inte ha egna djur eller rida och sköta hästar. En del barn med astma har också svår allergi mot björk och gräspollen vilken gör att våren och sommaren kan bli besvärliga. Om barnet har allergi mot någon mat kan det innebära oro hos såväl barn som föräldrar.

I många fall går det däremot bra att ha tillfällig kontakt med djur, och att klara våren och sommaren med hjälp av läkemedel mot allergier. För många barn som har svår astma har de nya så kallade biologiska läkemedlen kunnat lindra astman mycket bättre.

Ungdomar behöver få prata och problematisera

I tonåren kan det kännas extra viktigt att inte vara annorlunda när det gäller hälsan. Många tonåringar ifrågasätter sin sjukdom och kan ibland sluta ta sina läkemedel, kanske utan att berätta det för föräldrar eller läkare.

Tonåringar behöver få ha en egen och öppen dialog med läkare och sjuksköterska, och att själv få diskutera och ställa frågor om diagnosen och behandlingen. Ibland händer det att tonåringen absolut vill sluta ta läkemedel, för att testa. I sådana fall bör det göras i samförstånd med läkaren. Då behöver flera återbesök planeras in, för att läkaren ska kunna upptäcka om astman blir sämre.

Vad är astma och vad beror det på?

Vid ett astmaanfall drar musklerna i luftrören ihop sig, slemhinnan svullnar och det bildas segt slem. Då blir det svårare att andas eftersom luftrören blir trängre

Astma är en sjukdom i luftrören, som gör det svårare att andas. Vad som orsakar de olika typerna av astma skiljer sig åt.

Allergisk astma 

Allergisk astma är ett samlingsnamn för astmatyperna allergisk astma och blandad astma. Hos båda typerna har barnet allergi eller annan allergisk sjukdom. Men barn med blandad astma kan också få besvär vid förkylningar, vilket inte barn med allergisk astma får. Blandad astma är också den vanligaste astmatypen hos barn i skolåldern.

Luftrörens slemhinnor är inflammerade

Vid allergisk astma är vanligen luftrörens slemhinnor inflammerade. Inflammationen gör att luftrören svullnar och det blir svårt för luften att passera till och från lungorna. Luftrören blir också extra känsliga av inflammationen. De reagerar lättare till exempel om du idrottar i kallt väder eller om du kommer i kontakt med vissa ämnen som finns i pollen eller pälsdjur. Med regelbunden kortisonbehandling eller annan inflammationsdämpande behandling kan slemhinnan läka. Det betyder att svullnaden minskar och luftrören blir inte lika lättirriterade.    

Inflammationen är under kontroll och luftvägarna är inte längre svullna när astman är behandlad på rätt sätt. Då klarar de att utsättas för till exempel ansträngning och kall luft.

Vid ett astmaanfall händer flera saker samtidigt i luftrören. Slemhinnan i luftrören svullnar och musklerna runt luftrören dras ihop. Det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören som leder ut i lungorna. Det gör att det blir tungt att andas och det kan pipa eller väsa när barnet andas.

Olika allergier

Nästan alla barn i skolåldern som har astma har också en allergi. Det innebär att barnet kan få astmabesvär av det som hen är allergisk mot, till exempel pollenpälsdjur eller kvalster. Barnet kan också få svårt att andas om hen äter eller dricker något som hen inte tål.

De flesta som får astma får det som barn. Men man kan få sjukdomen när som helst i livet. Det är inte helt klarlagt varför vissa får astma, men det kan delvis bero på gener som du ärver. Risken att få astma ökar om du har flera genetiska släktingar som har astma. Även miljön kan ha betydelse.

Allergisk astma kan lindras eller försvinna under uppväxten.

Förkylningsastma 

Vid förkylningsastma har barnet enbart besvär vid förkylningar och infektioner i luftvägarna, aldrig annars. Andningen blir tung, ofta pipande och barnet får svårt att andas.

Det är inte riktigt klart vad förkylningsastma beror på, särskilt inte den typ som växer bort under småbarnsåren. Men forskning tyder på att hos vissa barn är luftrören för trånga och mjuka eftersom lungorna ännu inte har växt klart. Det gör att barnet får besvär när det är en infektion i luftvägarna, framförallt vid förkylning. Barnet kan inte hålla luftrören öppna så länge som infektionen pågår. När infektionen har gått över kan barnet andas som vanligt igen. Denna typ av astma kallas även infektionsastma.

Förkylningsastma försvinner ofta när barnet blir äldre

Besvären brukar börja tidigt, oftast under barnets första levnadsår. I takt med att barnet växer blir luftvägarna stabilare, vilket gör att besvären försvinner inom något eller några år. De försvinner oftast innan barnet är 6–7 år, men förkylningsastma kan förekomma även hos vuxna.

De första två gångerna ett barn utan allergi eller eksem får astmaliknande besvär används diagnosen obstruktiv bronkit. Från tredje gången används astma-diagnos.

Påverka och delta i vården

Ni kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning ni vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om ni inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om någon av er har en hörselnedsättning.

Ni ska få information om olika behandlingar

Vårdpersonalen ska berätta för er vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att ni förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var barnet kan få behandling. På så sätt kan ni vara med och besluta vilken behandling som passar.

Det finns nationella riktlinjer för astma

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för astma. 

Läs mer

Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården

Som vårdnadshavare ska du vara delaktig och ha inflytande över ditt barns vård. Men även barnet ska vara delaktigt i sin vård.

Till toppen av sidan