FLER BEHANDLINGAR

Respiratorbehandling

En respirator är en maskin som hjälper dig med andningen, under kortare eller längre tid. Du kan behöva respiratorbehandling när du ska opereras eller om du har stora andningsbesvär på grund av en sjukdom eller en olycka.

Respiratorn ser till att syre kommer in i lungorna och koldioxid lämnar kroppen. Detsamma sker när du andas själv. Skillnaden är att respiratorn mekaniskt trycker in luft i lungorna. När du andas själv är det andningsmusklerna som arbetar för att ta in luft i lungorna.

En respirator kallas också för ventilator. 

När behövs respiratorbehandling?

Du kan behöva respiratorbehandling under olika långa perioder, från några timmar till flera veckor. Respiratorer används oftast på sjukhus men även under transport med ambulans, helikopter och flygplan. Särskilda respiratorer kan också användas hemma.

Vanligt vid operation

Det är vanligast att du behöver en respirator när du får narkos i samband med en operation. Det beror på att den sömn som framkallas av sömnmedlen är djupare än vanligt och i vissa fall får du också muskelavslappnande medel. Då kan du inte andas som du brukar göra, vilket innebär att du behöver respiratorn för att få tillräckligt med luft.

Används vid allvarliga sjukdomar

Du kan behöva respiratorbehandling om du har svårt att andas till följd av en sjukdom. Det kan till exempel vara om du har en svår lunginflammation eller någon annan allvarlig infektion. Då är behandlingen oftast tillfällig under några dagar eller veckor.

Du kan behöva respiratorbehandling om du har covid-19 med allvarlig andningssvikt när syrgasbehandling inte räcker till. Respiratorbehandling tar över andningsmusklernas funktion medan du är sövd. Det gör att du blir mindre ansträngd när du är allvarlig sjuk. Kroppen kan därmed återhämta sig. Du kan ibland behöva ta antibiotika eller få andra behandlingar.

Svåra skador som påverkar andningen

En längre tids respiratorbehandling kan vara nödvändig om du till exempel har brutit nacken vid en olycka och fått en förlamning. Det gör att andningsmuskulaturen inte fungerar som den ska. Även skador på hjärnan kan göra att du behöver en längre tids behandling. Då inleds ofta behandlingen på sjukhus, men sedan brukar du få fortsätta använda respirator i hemmet.

För tidigt födda kan behöva hjälp

När ett barn föds mycket för tidigt är inte alltid lungorna tillräckligt utvecklade. Då kan barnet behöva behandlas med en respirator för att få hjälp med andningen.

Så går behandlingen till

Du får oftast behandling med respirator på sjukhusets operationsavdelning, intensivvårdsavdelning eller lungavdelning. Behandlingen kan också påbörjas direkt under transport med ambulans, helikopter eller flygplan för att sedan fortsätta på sjukhuset.

Respiratorn kan ställas in på olika sätt

Respiratorn kan ta över din andning och låta dig vila om du är så allvarligt sjuk att du inte orkar andas själv. Då behöver du vara sövd och en läkare eller sjuksköterska ställer in hur mycket syrgas du ska få, hur stora andetagen ska vara och hur ofta du ska andas.

Om du är lindrigare sjuk eller har blivit bättre, kan du klara att vara mer vaken och andas själv. Då känner maskinen när du börjar andas in och hjälper dig att få in tillräckligt med luft vid varje andetag.

Du får lugnande medel

Under respiratorbehandlingen får du lugnande och smärtstillande läkemedel. Det får du för att inte ha ont och slippa obehag.

Vid en operation sover du djupt hela tiden och då behövs inte extra lugnande läkemedel.

Du kontrolleras noga

Personalen kontrollerar hur mycket syre som finns i ditt blod under respiratorbehandlingen. Det görs med en liten klämma som sätts på ditt finger. Med en särskild apparat analyseras även luften som du andas ut. På så sätt kontrolleras att andningen fungerar som den ska.

Slem i luftvägarna

Alla människor har slem i halsen. Slemmets funktion är att skölja rent luftvägarna och få bort bakterier och partiklar. När du andas som vanligt harklar du dig och hostar ibland för att få upp slem. Ofta sker det utan att du tänker på det.

Vid behandling i respirator fungerar det inte på samma sätt att harkla sig och hosta. Därför kan slem bli kvar i luftvägarna. Du kan få hosta själv om du är vid medvetande och har tillräcklig muskelkraft. Vårdpersonalen kan annars suga upp slemmet med hjälp av en sug.

Det är bra att ligga på mage

Det kan vara bra att ligga på mage om du är allvarligt sjuk och det är särskilt svårt att få tillräckligt med luft och syre i lungorna. Du kan ligga på mage både när du är vaken och andas själv eller när du är sövd och andas med hjälp av respirator.

Att ligga på mage ökar mängden blod som kommer i kontakt med luft i lungorna och gör att mer syre kommer in i blodet. Att ligga på magen kan också minska risken för att skadas av respiratorbehandling.

Olika sätt att koppla respirator till lungorna och luftstrupen

Det finns olika sätta att bli kopplad till en respirator. Det kan ske med hjälp av tuber och genom en så kallad trakeostomi.

Andning genom tub  

Respiratorn är ansluten till luftvägarna med hjälp av en tub som förs in genom munnen.

Du kan bli kopplad till respiratorn med hjälp av en plastslang, en tub. Då förs tuben in genom munnen och ner i luftröret. Den här metoden används till exempel vid sövning inför vissa operationer och på intensivvårdsavdelningar.

Eftersom du är sövd när tuben förs ner gör det varken ont eller känns obehagligt. När du har en tub kan du inte prata eftersom tuben ligger mellan stämbanden. Så länge den ligger kvar i halsen får du också smärtstillande och lugnande läkemedel för att det inte ska göra ont eller vara obehagligt.

En annan form av tub som är så kallad larynxmask. Då placeras tuben bakom tungan över luftstrupens öppning. Det är som en tub och mask i ett. Den håller undan tungan så att luft kan komma ner i lungorna.

Den används endast under kortare tid, som till exempel under en mindre operation. Du är sövd även när tuben förs ner i halsen. Fördelen med larynxmask är att du kan sövas med mindre mängd läkemedel.

Ett litet rör kan sättas in i  halsen – trakeostomi

Respiratorn är ansluten till luftvägarna via ett böjligt rör som placeras direkt i luftröret genom ett litet hål på halsen.

Du får ett böjligt rör insatt i halsen, en så kallad andningskanyl om du ska behandlas i respirator under en lång tid. Röret placeras direkt i luftröret genom ett litet hål på halsen, som görs med en mindre operation. Sedan kopplas röret till respiratorn. Den här metoden kallas trakeostomi.

Det finns flera fördelar med att ha ett rör i halsen jämfört med att ha en tub som förts in via munnen. Eftersom det blir betydligt mindre irriterat i halsen kan du oftast vara helt vaken under behandlingen. Du kan också prata, om du orkar pressa ut luft förbi röret och upp mot stämbanden. Det går också ofta bra att äta och dricka om du får det.

Olika sätt att få hjälp med andningen

Du kan få hjälp från andra typer av andningsstöd om dina andningssvårigheter är måttliga. Då behöver du inte respiratorbehandling.

Andning med högflödesgrimma

En högflödesgrimma används om du är måttligt sjuk och behöver lite hjälp med andningen.

Du kan få använda en så kallad högflödesgrimma om du är måttligt sjuk och behöver lite hjälp med andningen. En grimma ger många liter av syreberikad och fuktig luft. Denna kan hjälpa dig att andas in syre, minska trötthet och hjälper dig att andas ut koldioxid.

Andning genom mask

Luftvägarna får andningsstöd genom en andningsmask som läggs över näsan och munnen.

Istället för en grimma som läcker luft kan du få använda en andningsmask. En andningsmask är tätare och ger mer tryck och mer syrgas med inandningsluften.

Masken läggs över näsan och munnen. Den spänns fast med mjuka band runt huvudet om den används under en längre tid, till exempel en hel natt. Med en andningsmask andas du själv men får mer hjälp av maskinen.

Så mår du efteråt

Hur det känns när behandlingen är färdig beror många olika saker. Det beror bland annat på hur allvarligt sjuk du har varit, hur länge du har fått behandlingen och med vilken metod.

Irritation i halsen

Du kan ibland känna irritation i halsen av tuben om du har varit kopplad till en respirator. Du kan ofta ha besvär i flera dagar.

Du kan få en påverkad röststyrka och svårt att svälja om du har varit kopplad till en respirator genom en tub i munnen i flera dagar. Det blir oftast bättre inom en vecka.

Hålet i halsen läker

En trakeostomi avslutas när du har fått tillbaka din muskelstyrka och kan andas och hosta som vanligt. Då tas röret i halsen bort. Öppningen i luftstrupen tejpas över och läker ihop av sig själv. Det brukar ta några veckor.

Ibland kan det ta längre tid att bli återställd

Ibland kan det ta flera månader och ibland år för att lungorna och andningsmusklerna ska bli helt återställda. Så kan det vara om du har haft svåra andningsproblem och vårdats länge med respirator.

Komplikationer

En ansiktsmask kan orsaka trycksår. Tuber som sitter länge i luftstrupen kan också skava och trycka och orsaka sår.

Det är genom respiratorn som du får luft i lungorna, men blir det för högt tryck kan det skada lungvävnad och ge luft i lungsäcken.

Behandlingen med respirator kan påverka lungorna och andra organ. De läkemedel som behövs för att du ska vara sövd kan dessutom orsaka biverkningar.

Här är några exempel på vad som kan hända:

  • Blodtrycket kan sjunka.
  • Njurarna kan fungera sämre.
  • Tarmen slutar oftast fungera tillfälligt
  • Risken för blodproppar ökar betydligt.

Du får läkemedel som motverkar detta när du är sövd, men det finns en risk att du får många komplikationer.

Rehabilitering efter respiratorvård

Beroende på varför du har behandlats med respirator kan du också behöva olika typer av rehabilitering efter att behandlingen har avslutats. 

Du som har fått intensivvård behöver rehabilitering, ibland under en lång tid. Det varierar från person till person vilken sorts rehabilitering som behövs. Du kan behöva stärka olika muskler till exempel. Andra kan få svårt att minnas och att koncentrera sig.

Du kan behöva bearbeta det som hänt

Många gånger är respiratorbehandling inte planerad i förväg, utan en sjukdom eller olycka gör att du behöver behandling mycket snabbt. Det kan vara omtumlande att vakna upp på sjukhus kopplad till en respirator som gör att du inte kan prata. Du har kanske inte heller några minnen från det som gjorde att du hamnade på sjukhus. Det kan göra att du får till exempel mardrömmar.

I samband med behandlingen är det vanligt att du upplever sådant som egentligen inte har skett. Det kallas för hallucinationer. Det kan vara förvirrande och skrämmande.

Mardrömmar och stresskänslor brukar minska om du får god information om vad som har hänt, och får hjälp att minnas. En del känner sig deprimerade. Du kan också få symtom som vid posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Du kan därför behöva hjälp efteråt att bearbeta vad som hänt.

Att vara närstående

Att vara närstående till någon som vårdas i respirator på grund av sjukdom eller en olycka är ofta påfrestande.

Personen kan vara sövd i perioder och om hen får luft genom en slang kan hen inte prata. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär att det finns mycket apparater och utrustning kring personen som är sjuk. Det är många slangar och kablar kopplade till personen. Det är vanligt att personen som vårdas i respiratorn blir svullen i ansiktet och kroppen, särskilt när hen är allvarligt sjuk.

Olika sätt att kommunicera

Hur vaken personen är beror på hur hen mår och orsaken till behandlingen. Är personen vaken går det ibland att kommunicera med hjälp av en skrivtavla eller genom att mima. Ibland kan hen även prata som vanligt. Tänk på att den som är sjuk ofta får lugnande läkemedel. Det kan göra personen trött och svår att få kontakt med. Det går bra att prata ändå, det kan lugna och ge kontakt.

Att skriva en dagbok över dagarna på sjukhuset kan vara till hjälp senare för personen som har vårdats i respirator. Hen har kanske inte några minnen från tiden då behandlingen skedde. Ibland skriver vårdpersonalen en dagbok, men det är också något du som närstående kan göra.

Du kan behöva hjälp och stöd

Ofta är perioden fylld av stor osäkerhet och känslor av hjälplöshet. Prata med vårdpersonalen och fråga om du undrar. Du kan också få stöd av sjukhusets kurator.

Barn behöver också få information om vad som sker och varför. De kan behöva eget anpassat stöd beroende på ålder och relation till den som vårdas i respirator.

Be andra i din närhet om stöd och hjälp. Det kan vara att du behöver hjälp med vardagslivet medan din närstående får behandling.

Du kan ansöka om ersättning från Försäkringskassan om du måste ta ledigt från ditt arbete för att vara med en närstående som är svårt sjuk. Ersättningen kallas närståendepenning.
Läs mer hos Försäkringskassan.

När är behandlingen olämplig?

Komplikationer kan göra att du som är äldre och sjuk sedan tidigare har sämre chanser att överleva behandlingen.                 

Respiratorbehandling är en krävande behandling och ges bara om läkaren bedömer att en person kan klara av den.

Till toppen av sidan