Du kan ha urinrörsförträngning om du får svårt att kissa. Det kan du märka på olika sätt. Det kan till exempel vara något av följande besvär:

• Urinstrålen är svag när du kissar.
• Du behöver krysta för att tömma blåsan.
• Det tar längre tid att kissa.
• Det gör ont när du kissar.

Kontakta en vårdcentral om du får svårt att kissa. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en  jouröppen mottagning om det blir helt stopp och du inte kan kissa alls. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det finns olika behandlingar vid urinrörsförträngning. Vilken behandling du får beror på hur trångt det är, hur lång förträngningen är och var i urinröret den finns.

Vidga urinröret själv

Du kan ibland få lära dig att själv vidga urinröret genom att föra in en sorts kateter i urinröret med jämna mellanrum. En kateter är en smal och böjlig slang.

Dilatation – urinröret vidgas

Urinröret kan förstoras med särskilda instrument. Det kallas dilatation. Det gäller när förträngningen inte är så stor och bara finns vid en kort del av urinröret. Förstoringen görs vid ett vanligt besök i öppenvården, så du behöver inte vara inlagd på sjukhus. Du får bedövning först.

Operation

Ibland behöver urinrörsförträngningen opereras.

En metod är att göra ett snitt genom den trånga delen av urinröret. Ibland används också en så kallad uretrastent, som förstoras när den är på plats. En stent är ett litet rör som förs in i urinröret.

En annan metod är att hela det trånga partiet opereras bort och att den borttagna vävnaden ersätts med vävnad från din egen kropp. Vävnaden som används tas oftast från munnens slemhinna.

Du får information om hur du ska förbereda dig inför operationen av din behandlande läkare, eller av någon annan vårdpersonal på mottagningen.

Så mår du efteråt

Under några veckor efter operationen kan du känna obehag eller att det är ömt och svullet runt området där du har opererats. Du kan känna en brännande känsla i urinröret eller urinblåsan. Du kan också uppleva en stark känsla av att vara kissnödig.

Efter operationen får du en kateter som sätts in i urinröret och leder ut kisset från urinblåsan. Den sitter oftast kvar i några dagar för att underlätta läkningen.

Det är vanligt att ha lite blod i urinen i några veckor efteråt.

Urinrörsförträngning är vanligast hos personer med penis. Det beror på att penisen har ett långt urinrör och för att den ligger mer oskyddat än hos kvinnor.

Du kan få en förträngning av urinröret av olika skäl. Det kan till exempel vara:

• Du har haft en skada på urinröret, som har gett ärrbildning. Skadan kan vara en följd av en olycka, till exempel ett fall mot en cykelstång, en spark, eller ett slag med en bandyklubba. Skadan kan också ha kommit efter att du har haft en urinkateter i urinröret.
• Du har haft en inflammation i urinröret. Inflammationen kan ibland bero på en könssjukdom.
• Du har opererats för förstorad prostatakörtel. Det finns en liten risk för att få urinrörsförträngning om det blir ett ärr på urinröret efter operationen. Förträngningen kan komma flera år efter operationen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.