En demensutredning görs oftast på en vårdcentral. Den kan också göras på en minnesmottagning eller ett sjukhus.

Du kan behöva komma flera gånger. Det är bra att ta med en närstående när du ska göra utredningen.

Du som är närstående

Var lyhörd när du följer med din närstående till undersökningen. Du kan till exempel behöva lämna rummet en stund. Den som ska undersökas kan vilja prata ensam med vårdpersonalen.

Här kan du läsa mer om att vara närstående till en person som har en demenssjukdom.

Du får träffa en läkare eller sjuksköterska på en mottagning. Ibland kan vårdpersonalen ha möjlighet att komma hem till dig.

Du får berätta om dina besvär och om hur du mår. Läkaren kan till exempel fråga om du har ångest eller är nedstämd. Sedan får du göra olika tester. Här är några exempel på vad du kan få göra:

• Svara på frågor, till exempel vilken dag det är eller vad olika saker heter.
• Lyssna på ett antal ord som du ska komma ihåg och upprepa.
• Få uppgifter där du ska skriva, räkna och rita.
• Rita en urtavla med siffror där du ska sätta visarna på en viss tid.

Din kropp undersöks

Här är exempel på hur din kropp blir undersökt:

• Du får göra en kroppsundersökning.
• Läkaren testar dina olika nervfunktioner och reflexer.
• Ditt blodtryck blir testat.
• Du får lämna olika blodprover.

Ibland får du även göra röntgenundersökningar av hjärnan. Du blir då undersökt med antingen datortomografi eller med magnetkamera. 

Du kan också behöva lämna prov på din ryggvätska.

Träffa arbetsterapeut

Under utredningen brukar du även få träffa en arbetsterapeut. Hen bedömer hur du klarar av olika vardagliga aktiviteter, till exempel olika sysslor i hemmet.

När alla prover och undersökningar är klara får du träffa en läkare. Hen berättar vad utredningen har visat.

Det är bra om en närstående är med även på det här besöket.

Olika demenssjukdomar och orsaker

Det finns flera olika demenssjukdomar som har olika orsaker. Utredningen kan visa att du har en demenssjukdom, och ibland vilken typ av demenssjukdom du har. Ibland tar det längre tid att få reda på vilken typ av demenssjukdom du har.

Undersökningen kan också visa att du inte har en demenssjukdom. Besvären med minnet och förståelsen kan ha andra orsaker. Då får du veta vilken behandling du behöver få för dina besvär.

Att få besked om att du har en demenssjukdom kan kännas svårt. Det är viktigt att du får tid att i lugn och ro få ställa frågor. Du som behöver prata med någon kan bli erbjuden samtalsstöd med till exempel en kurator.

Det är bra om du kan få skriftlig information att ta med dig hem. Det är vanligt att få en tid för återbesök där du kan ställa fler frågor och få mer information.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Riktlinjerna är från Socialstyrelsen

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har fått en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.