Operationer i hjärtat

Kranskärlsoperation – bypassoperation

Du kan få förträngningar i hjärtats pulsådror, de så kallade kranskärlen. En kranskärlsoperation innebär att det syresatta blodet leds förbi förträngningen och kan komma fram till hela hjärtat. De flesta mår bättre efter operationen, men det kan ta tid innan du blir helt bra igen.

De allra flesta som har besvär av kärlkramp får genomgå en så kallad ballongvidgning vid förträngningar i kranskärlen. Men ibland behövs det en kranskärlsoperation för att lindra symtomen och minska risken för hjärtinfarkt. Operationen brukar även kallas bypass eller CABG, som är en förkortning av coronary artery bypass grafting.

Vad innebär en kranskärsoperation?

En kranskärlsoperation innebär att blodkärl tas från en annan del av kroppen och sys fast mellan kroppspulsådern och kranskärlen. På så sätt leds blodet förbi förträngningen. Då kan syresatt blod på nytt flöda till hela hjärtat genom de nya blodkärlen. På det sättet lindras symtomen av kärlkramp och risken för att du ska få en hjärtinfarkt minskar.

De flesta som har genomgått en kranskärlsoperation slipper besvären av kärlkramp helt. Efter ett år är nio av tio helt besvärsfria eller betydligt bättre. Operationen gör inte att du blir av med själva kranskärlssjukdomen, men den lindrar symtomen och hjälper dig att må bättre och hålla dig friskare.

Förberedelser

Du får genomgå olika undersökningar innan läkaren kan besluta om du ska opereras. Undersökningarna görs för att ta reda på hur många och stora förträngningarna är, hur hjärtat fungerar och om du har några andra sjukdomar. Följande undersökningar brukar ingå i utredningen:

Ibland får du även göra ett arbetsprov eller annat funktionstest.

När är operationen lämplig?

Du kan behöva bli opererad om utredningen av kranskärlen visar att den vanligaste behandlingen som kallas ballongvidgning inte är lämplig för dig. Vanligtvis rekommenderar läkaren operation om något av följande gäller för dig:

  • Du har utbredda förändringar i kranskärlen i flera kärlområden.
  • Förändringarna sitter precis i början av det vänstra kranskärlet.
  • Ditt hjärtas pumpförmåga har försämrats.

Du kan även behöva opereras om du har diabetes. Forskning har visat att operation då gör bättre nytta än ballongvidgning.

Du får gå igenom risker och nytta med läkaren

Det finns alltid risker förknippade med en operation där kroppen och hjärtat utsätts för stora belastningar. Därför får du gå igenom riskerna och nyttan av operationen tillsammans med läkaren.

Flera av undersökningarna syftar till att minimera risken för komplikationer i samband med operationen. Riskerna är större om du är äldre och om du har andra komplicerande sjukdomar som exempelvis nedsatt njurfunktion eller lungsjukdom. Det kan då behövas fler undersökningar innan operationen.

Viktigt att sluta röka innan operationen

Det är mycket viktigt att sluta röka inför operationen om du röker. Du behöver också göra uppehåll med att dricka alkohol. Förutom en minskning av risken vid operationen kommer sårläkningen, blodcirkulationen och konditionen att förbättras så att du snabbare återhämtar dig. Produktionen av slem i luftvägarna minskar om du har slutat röka fyra till sex veckor innan operationen. På längre sikt minskar risken för att kranskärlssjukdomen ska komma tillbaka.

Så går operationen till

På sjukhuset blir du undersökt och får träffa de personer som du kommer att ha kontakt med där: hjärtkirurg, narkosläkare, sjuksköterska och sjukgymnast.

Du får information om vad som kommer att hända och vad du har att vänta dig. Du får lämna blodprover och det kan behövas kompletterande undersökningar. Till exempel brukar EKG-undersökning och lungröntgen ingå i förberedelserna.

Före operationen måste du tvätta dig extra noga med en bakteriedödande tvål och ta på rena sjukhuskläder för att minska risken för infektion. Du får också en venkateter för att kunna få dropp och läkemedel före, under och efter operationen.

Hjärt-lungmaskin tar över hjärtats och lungornas arbete

Under operationen är du sövd och ligger på rygg på operationsbordet. Det vanligaste är att kirurgen gör ett snitt genom bröstbenet. 

Operationen tar vanligtvis två och en halv till tre timmar. Under omkring en timme av operationen används en så kallad hjärt-lungmaskin. Den sköter både hjärtats och lungornas funktion under operationen.

Nya blodådror sys fast

När hjärt-lungmaskinen har startat, stängs hjärtat av från blodflödet och en kall vätska sprutas in i hjärtat. Det får hjärtat att stanna och kyler ner det till mellan 10 och 15 grader. Nerkylningen gör att hjärtat tål att vara utan blod i ungefär två timmar utan att ta skada.

Vanligtvis är hjärtat avstängt i mellan 45 och 60 minuter under operationen. Under den tiden kopplas de nya blodkärlen till hjärtat genom att läkaren syr dem fast på kranskärlen, bortom kärlförträngningen. Den andra änden av de nya kärlen kopplas till stora kroppspulsådern. På så sätt kommer syresatt blod till de områden i hjärtat som har påverkats.

Artärer eller vener används som nya blodkärl

Som nya kärl används artärer eller vener. Oftast används en artär som finns på insidan av bröstkorgsväggen. Vener tas vanligtvis från något av underbenen. Hur många nya blodkärl som behöver sys in beror på hur många förträngningar du har och var de sitter.

Ibland behövs en pacemaker

Innan hjärtat sätts igång kontrolleras de nya blodkärlen och kopplingarna noga så att de fungerar. När blodflödet till hjärtat släpps på igen startar hjärtat av sig själv. Gradvis stängs hjärt-lungmaskinen av och hjärtat får ta över cirkulationen igen. Därefter sys såret igen. Bröstbenet sys ihop med ståltråd som inte tas bort efteråt.

Det händer att hjärtat behöver hjälp att komma igång med rytmen. Då används en tillfällig pacemaker som kan behövas från några timmar till ett par dagar. Pacemakern sitter löst utanpå och tas sedan bort.

Så mår du efter operationen

Efter operationen vårdas du på intensivvårdsavdelningen. En respirator sköter andningen de första timmarna efter operationen.  Det beror på att andningen är påverkad av de olika läkemedel som du har fått i samband med att du var sövd. När du kan andas utan hjälp blir du väckt och respiratorn kopplas bort.

Vanligt att vara trött första tiden efter operationen

Den första tiden kan kännas jobbig eftersom du kan vara trött och medtagen. Du får smärtlindring om du har ont. Den närmaste tiden efter operationen är det vanligt med följande:

  • Du kan få ett överskott av vätska i kroppen som gör att du går upp i vikt. Vätskan försvinner vanligtvis inom ett par dagar. Det kan hända att du behöver få vätskedrivande läkemedel.
  • Du kan få ont i området där du har blivit opererad och i ryggen. Du får smärtlindrande läkemedel om du behöver det.
  • Du kan få dålig matlust. Det tar några dagar innan magen fungerar som vanligt igen.
  • Du kan få problem med sömnen under sjukhusvistelsen. Det är vanligt att sova endast tre till fyra timmar per natt. Du får läkemedel mot sömnbesvär om du behöver det.
  • Du kan få feber de första dagarna efter operationen. Feber är ofta en naturlig reaktion på det som kroppen har utsatts för. Feber kan också bero på en infektion som till exempel urinvägsinfektion, lunginflammation eller infektion i operationssåret. Ibland behöver du då få behandling med antibiotika.

Du kan få förmaksflimmer

Du kan få en övergående störning i hjärtrytmen, vanligtvis så kallat förmaksflimmer. Det innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbare än det brukar. Det kan kännas obehagligt, men med hjälp av läkemedel och justering av vätskebalansen i kroppen brukar den vanliga regelbundna rytmen komma tillbaka. Det kan ta någon timme eller ibland några dagar. Efter sex till åtta veckor brukar det gå att sluta med behandlingen eller återgå till tidigare medicinering utan att riskera att rytmstörningen kommer tillbaka.

Vanligt med nedstämdhet

Det är vanligt att känna sig nedstämd efter operationen. Vanligtvis går detta över av sig själv, men ibland behöver du få samtalsstöd av psykolog eller kurator. Stödet kan fortsätta efter att du har skrivits ut från sjukhuset.

Hur länge måste jag stanna på sjukhuset?

Vanligtvis stannar du kvar på hjärtkirurgkliniken sex till tio dagar. Sedan får du flytta till en annan avdelning där du får träna på att vara uppe och gå. Ibland får du åka hem direkt från kliniken där du har opererats. Du kan då få hjälp med rehabilitering på annat sätt.

Jönköpings län

Träna din andning

Första tiden efter operationen

Det tar flera veckor och ibland längre att helt återhämta sig efter en kranskärlsoperation och tiden varierar stort.

Det är viktigt att inte belasta armarna med mer än något kilo per arm under de första sex till åtta veckorna efter operationen. Det innebär att du till exempel får lyfta ett mjölkpaket, men inte bära hem en tyngre matkasse från affären. Ett tecken på att du belastar bröstbenet för mycket är att det gör ont där när du använder armarna.

Du ska också undvika aktiviteter där det finns risk att ramla, till exempel cykling.

Träning gör att du återhämtar dig snabbare

Det är viktigt att komma igång med träning för att snabbare återhämta dig när du har kommit hem. Du kan få hjälp med träningen av en fysioterapeut eller sjukgymnast. Målet är att du ska kunna leva ungefär som tidigare, men till en början får du inte anstränga dig för mycket. Regelbunden vila är viktigt och du får pröva dig fram till hur mycket du orkar. 

Du kan delta i program för rehabilitering

Du kan bli erbjuden att delta i hjärtklinikens program för rehabilitering efter att du har skrivits ut från sjukhuset. Syftet med rehabiliteringen är att du ska få hjälp med att börja träna fysiskt. Du får också lära dig mer om sjukdomen.

Vanligt med flera återbesök den första tiden

Det är vanligt att du får gå på återbesök hos en specialistsjuksköterska på den kirurgklinik där du opererades. Vanligtvis får du göra återbesöket två veckor efter utskrivningen från sjukhuset.

Du brukar även bli kallad till en kranskärlsmottagning på sjukhuset på din hemort. Där går du och läkaren igenom de läkemedel du ska använda. Ni pratar också om hur du ska ändra dina levnadsvanor för att minska risken för komplikationer och andra problem. Det innebär bland annat att du bör sluta rökaäta hälsosamthålla koll på viktenmotionera och inte dricka mycket alkohol. 

Du brukar även få ett göra återbesök hos läkaren på den hjärtkirurgiska kliniken under den första månaden.

Ungefär två månader efter operationen kallas du till läkarbesök, vanligen på en hjärtklinik. När allt är stabilt får du gå på fortsatta kontroller hos läkaren på hjärtkliniken, vårdcentralen eller motsvarande.

Det brukar ta ungefär tre månader innan bröstkorgen är läkt och du är återställd. Operationssnittet ger ett ärr på cirka 15 centimeter.

Operationen kan påverka ditt humör

Kranskärlsoperationen innebär ett ganska stort ingrepp och du kan bli både fysiskt och psykiskt medtagen den närmaste tiden efteråt. Hur du mår och hur ditt humör är kan variera mycket från dag till dag.

Ibland har hjärtproblemen och operationen kommit hastigt, till exempel om du har fått en hjärtinfarkt. Då kan du reagera negativt och en del kan hamna i kris. Vanligtvis mår man bättre efter en tid. 

Komplikationer och följdsjukdomar

Det här är exempel på komplikationer som kan uppstå under de första dygnen efter operationen:

  • blödning som kräver ny operation
  • hjärtinfarkt
  • lunginflammation
  • stroke
  • hjärtrytmstörningar.

Det här är exempel på komplikationer som kan uppstå efter flera dagar eller veckor:

  • hjärtsvikt
  • sårinfektion
  • hjärtinfarkt
  • hjärtrytmstörningar.

Det är vanligt med tillfälliga försämringar när det gäller humörert minnet och koncentrationsförmågan de första veckorna efter en kranskärlsoperation. Du bör därför undvika att köra bil den första månaden efter operationen.

Vissa läkemedel behövs även efter operationen

Efter operationen kan du vanligtvis sluta med vissa läkemedel som du har tagit tidigare för att lindra kärlkrampssymtomen. Det gäller till exempel nitroglycerin. Läkaren talar om vilka läkemedel du kan fortsätta med.

Ibland kommer besvären tillbaka

Ibland kan kärlkrampsbesvären komma tillbaka. En del kan få en ny hjärtinfarkt, om de har haft en tidigare. Därför är det viktigt att du fortsätter med de ordinerade läkemedlen. Det är också viktigt att du följer de råd och anvisningar som du får vid uppföljande kontroller hos läkare och sjuksköterska. 

Varför behöver jag opereras?

Kranskärlen transporterar blod till hjärtmuskulaturen. Blodet leds in genom hjärtats kranskärl från stora kroppspulsådern. Kranskärlen förgrenar sig i ett nätverk runt hela hjärtat och förser hjärtats celler med syre och näring.

Förträngningar i kranskärlen orsakas av åderförfettning. Det innebär att blodfett som kallas kolesterol har lagrats i kärlväggen under många år och bildat så kallat plack. Lindrig åderförfettning ger inga besvär. Men du kan få ont i bröstet när förträngningarna blir så utbredda att blodflödet genom kranskärlens trånga partier minskar. Det kallas för kärlkramp.

Hjärtinfarkt innebär att det har uppstått stopp i hela eller delar av ett kranskärl. Då skadas den del av hjärtat som får blod från kärlet.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. Många mottagningar kan du kontaka genom att logga in.

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Informationen ska gå att förstå

Du ska vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Det finns nationella riktlinjer för kranskärlssoperation

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för behandling av olika vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för kranskärlsoperation. 

Mer information

Alkohol och operation

Genom att undvika alkohol före och efter din operation minskar du risken för komplikationer.

Före och efter operation

Här kan du läsa mer om bland annat narkos och tiden efter en operation.

Hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Det kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad.

Hjärtinfarkt

Vid hjärtinfarkt har en blodpropp täppt till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera.

Kärlkramp

Kärlkramp beror oftast på att det har blivit alltför trångt i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Hjärtat får då inte tillräckligt med syre och du får ont i bröstet, särskilt när du anstränger dig. Att ha kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt. Ring genast 112 om du får en stark smärta i bröstet som inte går över.

Så fungerar hjärtat och blodomloppet

Hjärtat pumpar blod genom kroppens blodkärl. Blodet pumpas ut till kroppens olika organ och vävnader och sedan tillbaka till hjärtat igen. Det kallas blodomloppet.

Swedehart - kvalitetsregister för svensk hjärtsjukvård

För att förbättra vården vid hjärtsjukdomar samlas olika uppgifter från svensk hjärtsjukvård i det nationella kvalitetsregisteret Swedeheart. Klicka på länken nedan för att komma till en sammanfattning av resultatet från registret.

Nationella kvalitetsregister

I nationella kvalitetsregister samlas information från hela landet om en viss sjukdom eller behandling.

Väntetider i vården

Läs mer om tillgängligheten till svensk hälso- och sjukvård.

Till toppen av sidan