OPERATIONER I HJÄRTAT

Kranskärlsoperation – bypass-operation

Du kan få förträngningar i hjärtats pulsådror, de så kallade kranskärlen. Blodet får då svårt att komma fram och det kan leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt. En kranskärlsoperation innebär att blodet leds förbi förträngningen så att syresatt blod kan flöda till hjärtat igen. De flesta mår bättre efter operationen, men det kan ta tid att återhämta sig både fysiskt och psykiskt.

De allra flesta som har besvär av kärlkramp får genomgå en så kallad ballongvidgning vid förträngningar i kranskärlen. Men ibland behövs det en kranskärlsoperation för att minska risken för hjärtinfarkt. Operationen brukar även kallas bypass eller CABG. 

Varför behöver jag opereras?

Kranskärlen transporterar blod till hjärtmuskulaturen. Blodet leds in genom hjärtats kranskärl från stora kroppspulsådern. Kranskärlen förgrenar sig i ett nätverk runt hela hjärtat och förser hjärtats celler med syre och näring.

Förträngningar i kranskärlen orsakas av åderförfettning. Det innebär att fett som kallas kolesterol har lagrats i kärlväggen under många år och bildat så kallat plack. Lindrig åderförfettning ger inga besvär. Men du kan få ont i bröstet när förträngningarna blir så utbredda att blodflödet genom kranskärlens trånga partier minskar. Det kallas för kärlkramp.

Det har blivit stopp i hela eller delar av ett kranskärl om du får en hjärtinfarkt. Då skadas den del av hjärtmuskeln som kärlet förser med blod. En kranskärlsoperation innebär att blodkärl tas från en annan del av kroppen och sys fast på kranskärlen och kroppspulsådern. På så sätt leds blodet förbi förträngningen. Då kan syresatt blod på nytt flöda till hjärtat genom de nya blodkärlen. Därigenom lindras symtomen av kärlkramp och risken för att du ska få en hjärtinfarkt minskar.

Undersökningar och utredningar

Du får genomgå olika undersökningar innan läkaren fattar beslut om du ska opereras. Undersökningarna görs för att ta reda på hur många och stora förträngningarna är, hur hjärtat fungerar och om du har några andra sjukdomar. Följande undersökningar brukar ingå i utredningen:

Ibland får du även göra ett arbetsprov eller annat funktionstest.

När är operationen lämplig?

Du kan behöva bli opererad om utredningen av kranskärlen visar att den vanligaste behandlingen som kallas ballongvidgning inte är lämplig för dig. Vanligtvis rekommenderar läkaren operation om något av följande gäller för dig:

  • Du har utbredda förändringar i kranskärlen i flera kärlområden.
  • Förändringarna sitter precis i början av det vänstra kranskärlet.
  • Ditt hjärtas förmåga att pumpa blod har försämrats.

Du kan även behöva opereras om du har diabetes. Forskning har visat att operation då gör bättre nytta än ballongvidgning.

Gå igenom risker och nytta med läkaren

Det finns alltid risker förknippade med en operation där kroppen och hjärtat utsätts för stora belastningar. Därför är det viktigt att du går igenom riskerna och nyttan av operationen tillsammans med läkaren.

Flera av undersökningarna syftar till att minimera risken för komplikationer i samband med operationen. Det är större risk för komplikationer om du är äldre och om du har andra komplicerande sjukdomar som exempelvis nedsatt njurfunktion eller lungsjukdom. Det kan då behövas fler undersökningar innan operationen.

Viktigt att sluta röka innan operationen

Det är mycket viktigt att sluta röka inför operationen om du röker. Förutom en minskning av risken vid operationen kommer sårläkningen, blodcirkulationen och konditionen att förbättras så att du snabbare återhämtar dig. Slemproduktionen i luftvägarna minskar om du har slutat röka fyra till sex veckor innan operationen. På längre sikt minskar risken för att kranskärlssjukdomen ska komma tillbaka.

Förberedelser

Det är vanligt att komma till sjukhuset dagen före operationen, om du inte redan vårdas på sjukhus för dina besvär. Du blir undersökt och får träffa de personer som du kommer att ha kontakt med under sjukhusvistelsen: hjärtkirurg, narkosläkare, sjuksköterska och sjukgymnast.

Du får information om vad som kommer att ske och vad du har att vänta dig. Blodprover tas och det görs eventuellt kompletterande undersökningar. Till exempel brukar EKG-undersökning och lungröntgen ingå i förberedelserna.

Före operationen måste du tvätta dig extra noga med en bakteriedödande tvål och ta på rena sjukhuskläder för att minska risken för infektion. Du får också en venkateter för att kunna få dropp och läkemedel under operationen.

Så går operationen till

Under operationen är du sövd och ligger på rygg på operationsbordet. Det vanligaste är att kirurgen gör ett snitt genom bröstbenet. Snittet ger ett ärr på cirka 15 centimeter.

Hjärt-lungmaskin tar över hjärtats och lungornas arbete

En vanlig kranskärlsoperation tar två och en halv till tre timmar. Under omkring en timme av operationen används en så kallad hjärt-lungmaskin. Den tar då över både hjärtats och lungornas arbete genom att pumpa och syresätta blodet och ta bort koldioxid. Ibland kan en kranskärlsoperation göras utan hjälp av en hjärt-lungmaskin.

Nya blodådror sys fast

När hjärt-lungmaskinen har startat, stängs hjärtat av från blodflödet och en kall vätska sprutas in i hjärtat. Det får hjärtat att stanna och kyler ner det till mellan 10 och 15 grader. Nedkylningen gör att hjärtat tål att vara utan blod i ungefär två timmar utan att ta skada.

Vanligtvis är hjärtat avstängt i mellan 45 och 60 minuter under operationen. Under den tiden kopplas de nya blodkärlen till hjärtat genom att läkaren syr dem fast på kranskärlen, bortom kärlförträngningen. Den andra änden av de nya kärlen kopplas till stora kroppspulsådern. På så sätt kommer syresatt blod till de områden i hjärtat som har påverkats.

Artärer eller vener används som nya blodkärl

Som nya kärl används artärer, det vill säga pulsådror, eller vener. Oftast används en artär som finns på insidan av bröstkorgsväggen. Vener tas oftast från något av underbenen. Hur många nya blodkärl som behöver sys fast beror på hur många förträngningar du har och var de sitter.

Ibland behövs en pacemaker

Innan hjärtat sätts igång kontrolleras de nya blodkärlen och kopplingarna noga så att de fungerar. När blodflödet till hjärtat släpps på igen startar hjärtat av sig själv. Gradvis stängs hjärt-lungmaskinen av och hjärtat får ta över cirkulationen igen. Därefter sys såret igen. Bröstbenet sys ihop med ståltråd som inte tas bort efteråt.

Någon enstaka gång behöver hjärtat hjälp att komma igång med rytmen. Då används en tillfällig pacemaker som kan behövas från några timmar till ett par dagar. Pacemakern sitter utanpå och ingen extra operation behövs.

Så mår du efter operationen

Efter operationen vårdas du på intensivvårdsavdelningen. Du får oftast stanna kvar till nästa dag. En respirator sköter andningen de första timmarna efter operationen, eftersom andningen är påverkad av de olika läkemedel som du har fått i samband med att du var sövd. När du kan andas utan hjälp väcks du och respiratorn kopplas bort.

Vanligt att vara trött första tiden efter operationen

De flesta blir trötta och medtagna efter en kranskärlsoperation. Den närmaste tiden efter operationen är det vanligt med följande:

  • Du kan få ett överskott av vätska i kroppen som gör att du går upp i vikt. Vätskan försvinner vanligtvis inom ett par dagar, ibland med hjälp av vätskedrivande medicin.
  • Du kan få ont i området där du har blivit operarad och i ryggen. Du får smärtlindrande läkemedel om du behöver det.
  • Du kan få dålig matlust. Det tar några dagar innan magen fungerar som vanligt igen.
  • Du kan få problem med sömnen under sjukhusvistelsen. Det är vanligt att sova endast tre till fyra timmar per natt. Du får sömnläkemedel om du behöver det.
  • Du kan få feber de första dagarna efter operationen. Feber är ofta en naturlig reaktion på det som kroppen har utsatts för. Feber kan också bero på en infektion som till exempel urinvägsinfektion, lunginflammation eller infektion i operationssåret. Ibland behöver du då få behandling med antibiotika.

Du kan få förmaksflimmer

Du kan få en övergående störning i hjärtrytmen, vanligtvis så kallat förmaksflimmer. Det innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbare än det brukar. Det kan kännas obehagligt, men med hjälp av läkemedel och justering av vätskebalansen i kroppen brukar den vanliga regelbundna rytmen komma tillbaka. Det kan ta någon timme eller ibland några dagar. Efter sex till åtta veckor kan du sluta med behandlingen eller återgå till tidigare medicinering oftast utan att riskera att rytmstörningen kommer tillbaka.

Vanligt med nedstämdhet

Det är vanligt att känna sig nedstämd efter operationen. Vanligtvis går detta över av sig själv, men ibland behövs samtalsstöd av psykolog eller kurator. Stödet kan fortsätta efter att du har skrivits ut från sjukhuset.

Hur länge måste jag stanna på sjukhuset?

Vanligtvis stannar du kvar på hjärtkirurgkliniken sex till tio dagar. Sedan får du flytta till ett sjukhus på orten där du bor eller till en rehabiliteringsavdelning där du får träning på att vara uppe och gå. Ibland får du åka hem direkt från kliniken där du har opererats.

Den första tiden kan kännas jobbig eftersom du kan vara trött och medtagen. Du får smärtlindring om du har ont. Det brukar ta ungefär tre månader innan bröstkorgen är läkt och du är återställd. 

Jönköpings län

Träna din andning

Titta på filmen och läs om hur du kan göra för att träna din andning: 

Film: Andningsträning

Första tiden efter operationen

Det är vanligt att du får gå på återbesök hos en specialistsjuksköterska. Det brukar ske på den kirurgklinik där du opererades. Vanligtvis får du göra återbesöket två veckor efter utskrivningen från sjukhuset.

Du brukar även bli kallad till en kranskärlsmottagning på sjukhuset på din hemort. Där går du och läkaren igenom de läkemedel du ska använda. Ni pratar också om hur du ska ändra dina levnadsvanor för att minska risken för komplikationer och andra problem. Du brukar även få ett göra återbesök hos läkaren på den hjärtkirurgiska kliniken under den första månaden.

Ungefär två månader efter operationen kallas du till läkarbesök, vanligen på en hjärtklinik. När allt är stabilt får du gå på fortsatta kontroller hos läkaren på hjärtkliniken, vårdcentralen eller motsvarande.

Du kan delta i rehabiliteringsprogram

Du kan bli erbjuden att delta i hjärtklinikens rehabiliteringsprogram efter att du har skrivits ut från sjukhuset. Programmet får du information om medan du ligger på sjukhuset. Syftet med rehabiliteringen är att du ska få hjälp med att börja träna fysiskt. Du får också lära dig mer om sjukdomen.

Operationen kan påverka ditt humör

Kranskärlsoperationen innebär ett ganska stort ingrepp och du kan bli både fysiskt och psykiskt medtagen den närmaste tiden efteråt. Hur du mår och hur ditt humör är kan variera mycket från dag till dag.

Ibland har hjärtproblemen och operationen kommit hastigt, till exempel om du har fått en hjärtinfarkt. Då kan du reagera negativt och en del kan hamna i kris. Men de negativa känslorna brukar minska efter en tid så att du mår bättre. 

Viktigt att inte belasta armarna och bröstkorgen

Det tar flera veckor och ibland längre att helt återhämta sig efter en kranskärlsoperation och tiden varierar stort. Det är viktigt att inte belasta armarna med mer än något kilo per arm under de första sex till åtta veckorna efter operationen. Det innebär att du till exempel får lyfta ett mjölkpaket, men inte bära hem en tyngre matkasse från affären. Ett tecken på att du belastar bröstbenet för mycket är att det gör ont där när du använder armarna. Du ska också undvika aktiviteter där det finns risk att ramla, till exempel cykling.

Träning gör att du återhämtar dig snabbare

Det är viktigt att komma igång med träning för att snabbare återhämta dig när du har kommit hem. Du kan få hjälp med träningen av en fysioterapeut eller sjukgymnast. Målet är att du ska kunna leva ungefär som tidigare, men till en början får du inte anstränga dig för mycket. Regelbunden vila är viktigt och du får pröva dig fram till hur mycket du orkar. Gör det som känns bra för dig.

Komplikationer och följdsjukdomar

En kranskärlsoperation innebär en belastning för kroppen och hjärtat, och det finns en viss risk för komplikationer. Det här är exempel på komplikationer som kan komma under de första dygnen efter operationen:

  • blödning som kräver ny operation
  • hjärtinfarkt
  • lunginflammation
  • stroke
  • hjärtrytmstörningar.

Det här är exempel på komplikationer som kan komma efter flera dagar eller veckor:

  • hjärtsvikt
  • sårinfektion
  • hjärtinfarkt
  • hjärtrytmstörningar.

Det är ganska vanligt att få övergående humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under de närmaste veckorna efter en kranskärlsoperation. Du bör därför undvika att köra bil den första månaden efter operationen.

Vissa läkemedel behövs även efter operationen

Efter operationen kan du ofta sluta med vissa läkemedel som du har tagit tidigare för att lindra kärlkrampssymtomen. Det gäller till exempel nitroglycerin. Läkemedel mot högt blodtryck, höga halter av blodfetter och diabetes ska du fortsätta att ta. Även betablockerare och lätt blodförtunnande läkemedel ska du ta som vanligt eftersom de minskar risken för att du ska bli sjuk igen.

De flesta blir bättre

De flesta som har genomgått en kranskärlsoperation slipper besvären av kärlkramp helt. Efter ett år är nio av tio helt utan besvär eller betydligt bättre. Operationen gör inte att du blir av med kranskärlssjukdomen, men den lindrar symtomen och hjälper dig att hålla dig friskare.

Ibland kan besvären komma tillbaka. En del kan få en hjärtinfarkt, om de haft en tidigare. Därför är det viktigt att du fortsätter med de ordinerade läkemedlen och följer de råd och anvisningar som du får vid uppföljande kontroller hos läkare och sjuksköterska. Du behöver leva på ett sätt som är sunt för hjärtat. Det innebär bland annat att du bör äta hälsosamt, hålla koll på vikten, motionera och sluta röka.

Det finns möjlighet att genomgå en ballongvidgning eller eventuellt en ny operation om du skulle få tillbaka besvären senare.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Informationen ska gå att förstå

Du ska vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Mer information

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Mer information

Till toppen av sidan