Ögonmelanom

Skriv ut (ca 6 sidor)

Ögonmelanom är cancer i ögat. Oftast behandlas sjukdomen med strålning. Det är ovanligt att ögat behöver opereras bort.

Skriv ut

Den vanligaste formen av ögonmelanom heter uvealt melanom. Då börjar sjukdomen i en del av ögat som heter druvhinnan. Den här texten handlar om uvealt melanom. 

Vad är ögonmelanom?

Vad är ögonmelanom?

Ögonmelanom är cancer i celler som heter melanocyter. Melanocyter finns bland annat i huden och i ögonen. Cancer uppstår när celler skadas och förändras så att de inte reparerar sig själva. Cellerna delar sig okontrollerat och bildar cancertumörer som tränger undan frisk vävnad.

Ögonmelanom är ovanligt. Ungefär 70 till 80 personer får sjukdomen varje år i Sverige. De flesta som får sjukdomen är äldre än 50 år men även yngre kan få den.

Det är inte känt varför man får ögonmelanom. Till skillnad mot hudcancersjukdomen malignt melanom så beror ögonmelanom inte på för mycket solande.

Ögonmelanom kan sprida sig till andra delar av kroppen. Då är det vanligast att sjukdomen sprider sig till levern. Det är mycket ovanligt att sjukdomen sprider sig till det andra ögat. 

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Symtomen vid ögonmelanom liknar symtomen vid näthinneavlossning.

Du kan se ljusblixtar i ytterkanten av synfältet. Du kan också uppleva att ditt synfält blir mindre. Till exempel kan du se en tät skugga som skymmer en del av synfältet. 

Det brukar inte göra ont i ögat.

Ibland ger ögonmelanom inga symtom alls utan sjukdomen upptäcks om dina ögon undersöks av någon annan anledning. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppenmottagning om du ser blixtar i utkanten av synfältet. Du kan även kontakta en ögonmottagning direkt. Om det är natt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om läkaren misstänker att du har ögonmelanom undersöks dina ögon genom en grundlig ögonundersökning. Läkaren undersöker också ögonbotten och gör ett ultraljud av ögat. Undersökningen tar ungefär en timme. Den gör inte ont men kan kännas ansträngande eftersom du måste sitta stilla. Du kan bli trött i ögonen efteråt.

Du får också en remiss för att göra en ultraljudsundersökning av levern och en lungröntgen. Det görs för att utesluta att sjukdomen har spridit sig.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan få hjälp på flera håll

Känner du dig orolig eller har frågor? Prata med sjukhusets kurator. Du kan också kontakta till exempel Cancerfonden eller Cancerrådgivningen.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Berätta för barnen om din sjukdom

Ett minderårigt barn som bor hemma har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet om din sjukdom, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Stöd om du är närstående

Det kan ibland kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du vågar berätta hur det känns.

Du kan läsa mer i texterna Att få ett cancerbesked och Närstående till någon som får cancer.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandlingen som du får beror på hur stor cancertumören är, var den sitter och om den har spridit sig. Den vanligaste behandlingen är strålning.

Det är ovanligt men ibland kan ögat behöva opereras bort.

De flesta som får ögonmelanom behandlas på St: Eriks ögonsjukhus i Stockholm.

Behandling med strålplatta

Ögonmelanom kan behandlas med strålning. Då opereras en så kallad strålplatta med ett radioaktivt ämne in i ögat. Strålplattan ser till att cancertumören får en intensiv och jämn bestrålning under en längre tid för att tumören ska sjunka ihop och skrumpna. Operationen då du får strålplattan görs under narkos. Det varierar hur lång tid som du behöver ha strålplattan i ögat. Det kan vara från några dagar till några veckor. Sedan opereras strålplattan bort, då får du också narkos. 

Vid behandling med strålplattan strålas bara själva tumören och en liten del av vävnaderna runt omkring. Ögat kan bli rött, irriterat och synen kan förändras. Det kan skava under tiden som du behandlas och några veckor efteråt men det brukar inte värka. De flesta behöver vara sjukskrivna under tiden för behandlingen. Vissa behöver vara kvar på sjukhuset. Det beror på vilken typ av platta som används. 

Efter att strålplattan har tagits bort får du ta ögondroppar för att minska inflammationen i ögat som kan uppstå vid en strålbehandling.

Det är ovanligt men ibland behöver strålbehandlingen kompletteras med en laserbehandling. Det kan bero på att tumören sitter på ett ställe där strålplattan har svårt att nå den. Laserbehandlingen görs antingen i samband med att plattan tas bort eller senare.

Operera bort ögat

Det är ovanligt, men om tumören är stor eller sitter på ett ställe som gör att det inte går att behandla med strålning kan du behöva operera bort ögat. Operationen görs under narkos.

Efter att ögat har tagits bort får du ett implantat som ska fylla ut ögonhålan. Implantatet syns inte och känns inte.

Under operationen sätts också en tunn plastskiva in under ögonlocket. Den gör att ögonlocken har kvar sin form. Plastskivan ska sitta kvar tills en ögonprotes kan sättas in. Direkt efter operationen får du ett förband över ögonlocket. Det ska sitta kvar till dagen efter.

Efter operationen är ögonlocket stängt och det ser ut som att du blundar. De första två veckorna efter operationen får du en ögonsalva som du ska smörja på insidan av ögonlocket.

Du kan leva som vanligt efter operationen och tvätta ansiktet, duscha och tvätta håret som vanligt. Om det är kladdigt i ögonhålan kan du tvätta den med en kompress. 

Fäll ihop

Efter behandlingen

Efter behandlingen

Vad som sker efter behandlingen beror på om du behandlats med strålplatta eller om ögat opererades bort.

Efter behandling med strålplatta

Du som har behandlats med strålplatta får gå på kontroll en månad efter operationen då plattan tagits ut. Efter det får du gå på kontroll efter ungefär tre, sex och tolv månader. Oftast tar det upp till sex månader innan läkaren kan se effekten av strålbehandlingen.

Om cancertumören är borta får du gå på kontroll en gång om året resten av livet. Vid kontrollerna undersöks bland annat din syn. Ibland görs också en undersökning med ultraljud och en ögonbottenfotografering.

Strålplattan gör att du får ett ärr på ögonbottnen. Det kan göra att ditt synfält blir lite mindre än det var innan behandlingen. 

Att få en ögonprotes

Det kan vara omskakande att behöva operera bort ett öga och börja använda en ögonprotes. Den kan kännas lite ovan i början men de flesta vänjer sig efter ett tag. Det brukar inte göra ont att ha en ögonprotes.  

Ungefär fyra veckor efter operation får du träffa en protestekniker som hjälper dig att prova ut en ögonprotes. 

Det finns två typer av ögonproteser, i plast eller i glas. En plastprotes tar några veckor att tillverka och du kan behöva träffa protesteknikern vid flera tillfällen för att prova ut den. En glasprotes kan du ofta få vid ditt första besök hos protesteknikern.

En plastprotes är tåligare än en glasprotes, men glasprotesen är lättare. De håller också olika länge. En plastprotes håller fyra till fem år men ibland även längre än så. En glasprotes ska bytas ut efter två till tre år.

Ögonprotesen kan sitta kvar under lång tid men du kan behöva ta ut den ibland för att tvätta den.

Många som har ögonprotes kan leva som de gjorde innan operationen. De beror på hur synen är på det andra ögat. Om du brukar köra bil måste du vänta sex månader efter att ögat har tagit bort innan du får göra det igen.

Efterkontroller av levern var sjätte månad de första fem åren

Under de första fem åren får du gå på efterkontroller var sjätte månad. Då undersöks din lever med ett ultraljud. Det gäller oavsett om du har fått behandling med strålplatta eller om ditt öga opererats bort. 

Fäll ihop

Om sjukdomen har spridit sig eller kommer tillbaka

Om sjukdomen har spridit sig eller kommer tillbaka

Ögonmelanom kan sprida sig. Sjukdomen kan också komma tillbaka, ibland flera år efter att du blev sjuk. Om sjukdomen har spridit sig är det vanligast att bli sjuk i levern.

Behandling om sjukdomen har spridit sig eller kommit tillbaka

Om sjukdomen har spridit sig och bildat metastaser, även kallade dottertumörer, går den inte att bli av med. 

Du kan få behandling med cellhämmande läkemedel, som också kallas cytostatika. Du kan också behöva bli opererad. Ibland behövs både cytostatika och en operation. Det finns också en speciell behandling då du får höga doser av cytostatika till levern och som inte påverkar andra organ i kroppen.

Ibland går inte sjukdomen att bromsa, då får du behandling som lindrar de besvär du har. Det kallas palliativ vård.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-30
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Charlotta All-Eriksson, ögonläkare, ögononkologiska mottagningen St: Eriks ögonsjukhus, Stockholm.