FÖRKYLNING OCH INFLUENSA

Influensa

Influensa är en infektion som du får av virus. När du får influensa är det vanligt att du plötsligt får hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont och hosta. Influensavirus kommer till Sverige varje år och är vanligast under vinterhalvåret.

Den influensa som kommer varje år kallas även för säsongsinfluensa.

Vissa rekommenderas vaccin mot influensa

Vissa personer har större risk att bli allvarligt sjuka om de får influensa eller en följdsjukdom av influensan. De rekommenderas att vaccinera sig mot influensa varje år. Det gäller dig som är äldre än 65 år och dig som till exempel har en hjärtsjukdom, lungsjukdom, diabetes eller ett starkt nedsatt immunförsvar. Det gäller också dig som är gravid.  

Här kan du läsa mer om vaccination mot influensa och vilka som rekommenderas vaccin.

För unga och medelålders människor som annars är friska är risken för en följdsjukdom liten. Därför behöver de inte vaccinera sig.

Symtom på influensa

En influensa börjar ofta plötsligt. Vissa blir svårt sjuka med hög feber och hosta, medan andra bara får lindrigare besvär.

Du får vanligtvis flera av följande symtom:

  • Du känner dig mycket sjuk eller matt.
  • Du har ont i musklerna.
  • Du har hög feber och huvudvärk.
  • Du känner dig trött och frusen.
  • Du har ont i halsen och torrhosta.

Dålig aptit är också vanligt.

Febern brukar ofta ligga runt 39–40 grader och finnas kvar i upp mot en vecka.

Du kan vara trött ett tag efteråt

Efter ungefär en vecka är den svåraste delen av influensan oftast över, men det är vanligt att du är trött i ett par veckor efteråt.

Barn kan ha andra symtom

Barn som är yngre än två år kan ha diarréillamående, kräkningar och magont som vanliga symtom på influensa. Det kan göra att de får vätskebrist.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har influensa behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Du har hög feber som inte går ner efter fyra dygn.
  • Du har hög feber som har gått ner och som sedan börjar stiga igen.
  • Du tillhör någon av de grupper som rekommenderas vaccination mot influensa och har fått symtom på influensa.

Det gäller även om du är vaccinerad. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral  eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du blir plötsligt mycket sämre.
  • Du får andningsbesvär även när du vilar.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Så smittar influensa

Influensaviruset smittar ofta genom luften. Viruset sprids till exempel när någon som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Genom luften sprids viruset vidare och om du får i dig det kan du bli smittad.

Viruset kan också spridas genom att du till exempel tar i hand med någon som är sjuk och som har viruset på sina händer. Får du sedan i dig viruset från dina händer kan du bli sjuk.

Tiden från det att du har blivit smittad tills du blir sjuk är kort. Det tar mellan en till fyra dagar.

Influensa smittar lättare inomhus

Risken att smittas är större inomhus än utomhus, eftersom smittan skingras snabbare i fria luften. Det är vanligt att smittan sprids till exempel på bussar, i skolor, på förskolor och på arbetsplatser. 

Du smittar så länge du känner dig sjuk

Influensa smittar redan innan du har fått några symtom. Du kan alltså smitta andra utan att veta om att du är sjuk. Du är som mest smittsam när du känner dig som sjukast, men du kan smitta så länge som du känner dig sjuk.

Om du har någon sjukdom som gör att du har sämre immunförsvar kan du vara smittsam under en längre tid. Detsamma gäller om du behandlas med cytostatika.

Du kan bli smittad igen

Du är inte skyddad i flera år framåt, även om du har haft influensa. Influensaviruset kommer i en ny form nästan varje år. Därför finns det alltid en risk att du kan bli smittad igen.

Influensan sprids lättare under vintern

Influensa finns alltid på någon plats på jorden. Influensan kommer till Sverige under vinterhalvåret. En förklaring är att viruset sprids lättare i torr och kall luft än i varm och fuktig luft.

Det är väldigt olika hur länge influensautbrottet pågår i Sverige. Det kan variera mellan sex veckor och fyra månader. Utbrottet sker oftast någon gång mellan december och april. 

Så kan du minska risken för influensa

Person står i ett kök och hostar i armvecket. Fotografi.
Hosta eller nys i armvecket.

Här är några råd för att minska risken att bli smittad av influensa:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
  • Undvik att röra vid dina ögon, din näsa och din mun.
  • Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka.

Här är några råd för att undvika att smitta andra om du är sjuk:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.
  • Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
  • Stanna hemma från arbetet eller skolan så länge du har feber eller känner dig sjuk.

Vad kan jag göra själv?

Antibiotika hjälper inte mot influensa, eftersom influensa orsakas av virus. Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären.

Vila mycket

Känn efter hur mycket kroppen orkar och ansträng dig inte för mycket. Du behöver vila, men det innebär inte att du alltid behöver ligga till sängs. Oftast är det bra om du är uppe och rör på dig då och då. Det kan kännas skönt att vara utomhus en stund och få frisk luft.

Drick extra mycket

Det är vanligt att du förlorar mycket vätska när du är sjuk i influensa. När du har feber är det därför extra viktigt att dricka tillräckligt så att du inte får vätskebrist.

Du kan behöva hjälp med att få i dig dryck om du har svårt att orka eller komma ihåg att dricka. Det kan vara bra att dricka vätskeersättning för att få i dig tillräckligt mycket vätska.

Det är också bra att försöka äta, även om du inte känner dig hungrig.

Du som tar hand om ett barn som är sjuk i influensa behöver hjälpa barnet att få i sig tillräckligt med vätska, särskilt om barnet har feber. Då behöver hen dricka mer än vanligt. Annars kan barnet få vätskebrist.

Ligg med huvudet högt

Det är lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan till exempel lägga extrakuddar under huvudet. Det kan kännas skönare för ryggen om du lägger kuddarna under madrassen. Detsamma gäller för barn som är sjuka i influensa. Små barn kan tycka att det är skönt att sitta i en babysitter, i knät eller i en bärsele.

Du kan ta smärtstillande och febernedsättande läkemedel

Feber och värk hos dig som är vuxen kan lindras med hjälp av smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller till exempel paracetamol, ibuprofen eller naproxen. Läkemedlen går att köpa receptfritt.

Läs mer om vilka smärtstillande och febernedsättande läkemedel som passar i olika situationer.

Läkemedel till barn och unga

Om barnet har feber och är gnällig, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen kan du ge receptfria febernedsättande och smärtlindrande läkemedel som innehåller paracetamol. Det kan ges från tre månaders ålder, men du ska alltid kontakta en läkare eller sjuksköterska innan du ger ett barn under sex månader läkemedel. Från sex månaders ålder kan barn få smärtstillande och febernedsättande läkemedel som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen.

Följ alltid anvisningarna på förpackningen noga och kombinera inte olika läkemedel.

Läs mer om vilka smärtstillande och febernedsättande läkemedel som passar för barn i olika situationer.

Prova näsdroppar eller nässprej

Du kan prova näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt. Läkemedlen går att köpa receptfritt. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.

Du kan ge koksaltdroppar till barn som är täppta i näsan. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej. Olika nässprejer och näsdroppar är godkända från olika åldrar. Fråga på ett apotek och läs noga anvisningarna på förpackningen.

Lindra halsont

Kall eller varm dryck har ofta en lenande effekt på halsont, både hos barn och vuxna. Glass och yoghurt kan också kännas bra. 

Det finns sugtabletter och sprej som har antiinflammatorisk effekt. Det innebär att de lindrar smärta och svullnad i halsen. Det finns också sugtabletter som verkar bedövande i halsen. Du kan köpa läkemedlen på ett apotek. En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla. Läs på förpackningen eller fråga på apoteket om du känner dig osäker.

Lindra hostan

Du kan pröva att lindra hostan genom att dricka kall eller varm dryck. Det verkar lenande i svalget och luftvägarna.

Det är bra att ha ett glas vatten nära till hands om du hostar mycket på natten. Några klunkar vatten kan lindra hostan, både hos vuxna och barn.

De läkemedel mot hosta som finns på apotek har dåligt dokumenterad effekt, men en del tycker att de hjälper.

Läs mer om hosta och hosta hos barn.

Behandling med virushämmande läkemedel

Det finns inga läkemedel som gör dig frisk från influensa, men det finns läkemedel som bromsar viruset. De kallas för virushämmande eller antivirala läkemedel. De skrivs ut på recept av läkare. Läkemedlet hjälper inte mot andra luftvägsinfektioner.

Behandlingen med virushämmande läkemedel måste påbörjas inom de två första dygnen som du är sjuk för att läkemedlet ska ha effekt.

Du som har en ökad risk att bli allvarligt sjuk av influensa kan behöva få behandling med virushämmande läkemedel. Ibland kan du få det i förebyggande syfte, exempelvis om någon närstående har fått influensa.

Undersökningar

Det krävs oftast inte några större undersökningar för att en läkare ska kunna avgöra om du har influensa, om du har typiska symtom under influensasäsongen.  

Läkaren undersöker dig

Läkaren börjar med att göra en allmän undersökning av dig. Du får berätta om hur du mår och läkaren tittar i din mun och ditt svalg. Läkaren brukar också undersöka dina lymfkörtlar och lyssna på ditt hjärta och dina lungor.

Oftast behöver du inte lämna några prover. Men ibland kan läkaren ta ett prov från den inre, bakre delen av din näsa. Provet tas genom näsan med en tunn bomullspinne och skickas sedan på analys.

Ibland får du lämna ett blodprov för att läkaren ska kunna utesluta andra sjukdomar.

Prov avgör vilken influensatyp det är

Proverna som tas i början av ett influensautbrott skickas till speciella laboratorier där det avgörs vilken typ av influensa det är. Under en pågående epidemi av influensa används en enklare metod som gör att resultatet ofta kan bli färdigt samma dag som provet kommer till laboratoriet.

Komplikationer och följdsjukdomar

En influensa kan ibland utvecklas till en infektion med bakterier, som bihåleinflammationöroninflammation eller lunginflammation. Då kommer ofta febern tillbaka efter att ha varit borta en tid, och du får mer ont eller mer besvär.

Risken att bli allvarligt sjuk av influensa eller en följdsjukdom ökar om du har andra allvarliga sjukdomar.

Mer om influensa

Det kommer ofta nya utbrott av influensa. Det beror på att influensavirus kan skapa nya virusformer som vårt immunförsvar saknar skydd mot. De olika virusformerna kallas för influensastammar.

De nya formerna av influensavirus uppkommer förmodligen i ett samspel mellan olika influensastammar hos fågel, gris och människa. När olika influensastammar möts skapas nya virus. Ibland kan de smitta människor.

Olika former av influensavirus

Det finns tre olika slags influensavirus. De kallas för influensa A, B och C. Det är influensa A och influensa B som kan ge de typiska influensasymtomen.

  • Influensa A kan orsaka epidemier som sprids över flera världsdelar, så kallade pandemier.
  • Influensa B ger mer begränsade utbrott.
  • Influensa C ger bara lokala utbrott med en lindrig luftvägsinfektion.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning eller talsvårigheter.

Halland
Till toppen av sidan