Tekniska problem i Min vård Gävleborg
Innehållet gäller för Gävleborg

Just nu är det tekniska problem med vissa delar i appen Min vård Gävleborg. Du kan istället använda Min vård Gävleborg i webbläsaren. Använder du mobil enhet, se till att ta bort appen från enheten först.

Yrsel, svimning och kramper

Att leva med epilepsi

Du kan själv göra mycket för att må bättre om du har epilepsi. Det finns också hjälp du kan få för att vardagen ska fungera.

Här kan du läsa om epilepsi.

På den här sidan får du råd om och vad du bör tänka på om du har epilepsi, och vad du kan göra för att må bättre. Epilepsi är en sjukdom som varierar mycket. Vissa personer har många anfall med kraftiga symtom, medan andra bara har anfall ibland. Det betyder att du kan få andra råd från din läkare eller sjuksköterska än de som står här.

Om du har fått läkemedel är det viktigt att du tar dem på rätt sätt, och enligt läkarens anvisningar. Läs om läkemedel vid epilepsi.

Vad kan jag göra själv?

Du kan bära en symbol som brosch, armband eller halskedja för att informera omgivningen om att du har epilepsi.

Många som har epilepsi upplever att anfallen kommer lättare i vissa situationer. Oftast varierar det från person till person.

Här är några exempel på vad som kan påverka ett anfall:

  • sömnbrist
  • stress
  • alkohol
  • blinkande ljus.

För anteckningar över anfallen

Skriv ner i vilka situationer anfallen kommer. Då kan du sedan tillsammans med en läkare se om det finns något mönster. Försök sedan undvika situationer som kan öka risken för anfall.

Berätta om sjukdomen

Du kan välja att berätta för personer i din närhet att du har epilepsi. Fördelar med att berätta om epilepsi är att din omgivning kan ge dig stöd och hjälp. De kan också få veta hur man ska agera vid anfall. På arbetet väljer många att informera sin chef, som har arbetsmiljöansvar.

Epilepsisymbolen visar att du har epilepsi

Du kan bära en symbol som brosch, armband eller halskedja för att informera omgivningen om att du har epilepsi. Symbolen för epilepsi är ett brinnande ljus. Du kan läsa mer om symbolen och köpa den hos Epilepsiförbundet.

Fortsätt med fritidsintressen och att umgås med andra

Sjukdomen kan göra att det känns jobbigt att träffa människor och vara i sociala sammanhang. Försök ändå att fortsätta med dina sociala aktiviteter om det går. Att umgås med andra personer gör ofta att du mår bättre.

Fortsätt också att göra sådant som du tycker om och mår bra av, till exempel fritidsintressen. Du kan ofta få råd om olika aktiviteter du kan göra. Du kan oftast vara fysiskt aktiv och idrotta även om du har epilepsi. Tänk bara på att vissa aktiviteter kan vara riskfyllda, till exempel höga höjder, i vatten eller i situationer där ett anfall kan vara farligt för dig själv eller andra.

Att undvika risken att få ett anfall kan göra att du begränsar dig i onödan.

Rör på dig

Det är bra att vara fysiskt aktiv. Rör dig på ett sätt som passar dig. Här kan du läsa mer om träning och fysisk aktivitet

Samtalsstöd

Det är ofta viktigt att få samtalsstöd tidigt när du har fått din diagnos. Du kan prata med en kurator, sjuksköterska eller psykolog om det behövs.

Säkerhet i vardagen

Vid epilepsi kan du behöva göra vissa anpassningar i hemmet för att minska risken för skador vid anfall. Det kan var till exempel följande:

  • Använd timer på spis, kaffebryggare och andra hushållsapparater.
  • Undvik att bada utan tillsyn, duscha hellre.
  • Använd halkskydd i badrum.

Prata med din läkare eller epilepsisjuksköterska för fler råd kring säkerhet.

Preventivmedel och epilepsiläkemedel

Kvinnor med epilepsi kan använda de flesta preventivmedel, men vissa epilepsiläkemedel minskar effekten av hormonella preventivmedel. Östrogen kan påverka vissa epilepsiläkemedel och därigenom risken för anfall. Rådgör alltid med din behandlande läkare innan du påbörjar eller byter preventivmedel.

Epilepsi och graviditet

För de allra flesta kvinnor med epilepsi går graviditeten bra och de föder fullt friska barn.

Det finns en ökad risk för fosterskador om du använder vissa läkemedel mot epilepsi. Därför är det viktigt att läkemedelsbehandlingen anpassas om du planerar att bli gravid. Ofta behöver också läkemedelsdosen justeras under graviditeten. Det är viktigt att du tar folsyra. Du får ofta gå på specialistmödravården för kontroller under graviditeten om du har epilepsi.

Läs mer om läkemedel vid epilepsi när du är gravid eller försöker bli gravid.

Körkort och epilepsi

Du kan ta körkort även om du har epilepsi. För att ta körkort för moped klass I, motorcykel eller personbil måste du ha varit fri från anfall i minst ett år. För körkort för lastbil eller buss får du inte ha haft något anfall under de senaste tio åren. Under den tiden får du inte heller ha haft någon behandling med läkemedel mot epilepsi.

Personer med epilepsi har ökad risk för trafikolyckor, framför allt om man inte följer gällande körkortsregler. Följ alltid rekommendationer och krav som gäller för körkort vid epilepsi.

Läs mer om medicinska krav hos Transportstyrelsen.

Yrkesval och arbete

Vissa yrken får man inte ha om man har epilepsi. Det gäller till exempel arbete som polis, pilot eller yrkesförare, lastbilschaufför, taxiförare, busschaufför eller lokförare.

Om du redan arbetar i ett sådant yrke när du får diagnosen epilepsi kan du få stöd och vägledning av din epilepsisjuksköterska. Din arbetsgivare har också ansvar för att anpassa arbetet om det behövs.

Det finns även andra yrken där ett epilepsianfall kan innebära risker. För dessa arbeten finns oftast inga särskilda regler. I stället behöver arbetsgivaren se till att arbetsmiljön är säker.

Arbetet kan behöva anpassas

Om du har epilepsi kan vissa arbetsuppgifter behöva anpassas. Det gäller särskilt arbeten där ett anfall kan innebära risker för dig eller andra. Det kan till exempel handla om arbete med maskiner eller verktyg, arbete på höga höjder, arbete inom vården, i kontrollrum eller jobb där du måste ha körkort.

Alkohol och droger

Alkohol och droger kan påverka ditt omdöme och öka risken att du glömmer att ta dina läkemedel. Det kan också öka risken att du kräks upp läkemedlen.

Om du inte tar dina läkemedel ökar risken för anfall.

Undvik alkohol

Undvik alkohol, eller drick mycket lite. Alkohol kan öka risken för anfall, särskilt i kombination med sömnbrist eller om du inte har tagit dina läkemedel.

Hjälp för att låta bli att dricka alkohol

Kontakta den mottagning där du går på uppföljning om du behöver stöd i att låta bli att dricka alkohol. Du kan också få stöd via en beroendemottagning.

Använd inte droger

Använd inte droger, till exempel cannabis, kokain eller ecstasy.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har epilepsi. Att lära sig mer om epilepsi kan göra att det känns lättare. Det kan också hjälpa dig att vara ett stöd för den som har epilepsi, om du vill vara det. Läs mer om att vara närstående.

Det finns nationella riktlinjer vid epilepsi

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid epilepsi.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Riktlinjerna är från Socialstyrelsen

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för epilepsi.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården

Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.

Mer på 1177.se

Så fungerar hjärnan

Hjärnan ger oss vår personlighet och våra känslor. Hjärnan gör också att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas. Det är också hjärnan som styr kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser.

Så fungerar nervsystemet

Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika sinnen och kroppsdelar. Det gör att kroppens olika delar kan samarbeta.

Epilepsi

Epilepsi är en sjukdom i hjärnan som orsakar olika typer av anfall. Ett anfall kan innebära att du får stelhet, yrsel och ryckningar. Du kan också förlora medvetandet under en kortare eller längre stund.

Akuta råd – första hjälpen

Här kan du läsa mer om hur du hjälper någon i en akut situation.

Till toppen av sidan