För att fungera bra är mat och mellanmål viktigt. Att tonåringen känner sig trött, arg och ledsen kan bero på att kosten är otillräcklig. Tonåringar klarar av psykiska påfrestningar lättare om hen äter bra och regelbundet.

• Ät på regelbundna tider. Frukost, lunch och middag med 1-3 mellanmål. 
• Måltider betyder mer än bara hälsa och njutning. Vid dåligt mående är de med och skapar ordning i ett kaotiskt liv.
• Ät varierat och nyttigt. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.
• Skapa en lugn och positiv matsituation.
• Vid dåligt mående finns risken att intaget av godis och sötsaker ökar. Den medicinska förklaringen är att socker i kombination med fett sätter igång kroppens eget belöningssystem. För en kort stund dämpas oro och ångest. 
• Även sömnbrist kan påverka matvanorna och suget efter godis och snabbmat. Att få ordning på sömnvanorna kan därför underlätta förbättrad kosthållning.

Tips!

Ändra matvanorna stegvis. Byt ut läsk och sötsaker successivt till nyttigare alternativ. Fyll på energin hos dig och ditt tonårsbarn innan den tar slut. Humör och ork påverkas av vilken energinivå vi har. Ta en frukt innan du åker från jobbet, se till att det finns bra mellanmål hemma eller uppmuntra ditt tonårsbarn att ta med en smörgås att ta på väg hem från skolan. Vid minskad aptit eller selektivt ätande fokusera på den mat som fungerar. Tjata inte. Är det svårt med frukost kan ett alternativ vara att ta med en smörgås till rasten. Prova lagad mat till frukost. Att äta lite men oftare kan göra att aptiten ökar efter hand.

Under tonåren växer och utvecklas tonåringen snabbt och behöver mycket och regelbunden sömn. Har tonåringen sovit för lite under en period kan hen få svårt att reglera sina känslor och bli ledsen, irriterad och rastlös. Impulsivitet och utagerande kan öka och minne och koncentrationsförmåga kan försämras. Det är svårare att lära sig nya saker. Läs mer om barn och sömn.

• Ungdomar 13-17 år behöver minst 8-9 timmar sömn per dygn. Många kan behöva mer under puberteten.

Tips!

Tydliga kvällsrutiner hjälper ditt tonårsbarn till goda sömnvanor. Undvik att boka in aktiviteter sent på kvällen. Varva ner i god tid före läggdags. Uppmuntra till lugna kvällsaktiviteter som att lyssna på musik, läsa en bok eller prova avslappningsövningar. Läs mer om stresshantering och sömn. Undvik tv i sovrummet. Undvik tid framför tv, läsplatta, dator och mobiltelefon en timme före läggdags. Var ute i dagsljus och ha det mörkt på natten. Det hjälper kroppen att skilja på dag och natt. Tänk på att sänggående inte ska användas som ett straff. Om ditt tonårsbarn har svårt att sova fråga om hen själv vet vad det är som stör sömnen.

För att ditt tonårsbarn ska må bra såväl fysiskt som psykiskt behöver det röra på sig. Genom att hen rör på sig regelbundet påverkas inte bara den fysiska kapaciteten under uppväxtåren utan också psykiska funktioner som koncentration, inlärning, stresshantering och självkänsla. Fysisk aktivitet kan även ge minskade symtom på depression och ångest. 

Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? 

• Tonåringar 13-17 år bör sammanlagt att röra på sig minst 60 minuter per dag.
• Tonåringar behöver röra på sig så att det blir andfått och börjar svettas.
• Aktivitet på hög intensitet bör ingå några gånger i veckan, liksom muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter.
• Aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.
• Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet kan ges av behandlande fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska.

Tips!
Hitta rutiner som främjar en aktiv livsstil. Cykla eller gå till skolan. Ta en promenad tillsammans. Använd träningsappar. Testa mobilspel som underlättar rörelse och fysisk aktivitet. Var en god förebild, rör på dig tillsammans med ditt tonårsbarn. Testa olika idrotter.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs BUP och HAB podd.

Som tonårsförälder (vårdnadshavare) är det viktigt att fortsätta vara närvarande. Tonåringen behöver tryggheten i att du som förälder finns där vid behov. Att stegvis få ta eget ansvar och få förtroenden är viktigt för tonåringens utveckling. När detta sker utifrån tonårings personliga mognad och vad hen har förutsättningar att klara av stärker det också självförtroendet. 

Som tonårsförälder gäller det att finna balansen mellan tillit och gränssättning, samt mellan att spendera tid tillsammans och tonåringens eget utrymme. Det kan vara bra att veta att tonåringar i enkätundersökningar uppger att de vill umgås mer med sina föräldrar än vad de gör. Läs mer om tonåringar 13-18 år.

Tips!

Gör saker tillsammans varje vecka som tonåringen tycker om. Exempelvis; promenera, baka, spela spel eller se på film. Det stärker relationen även på lång sikt. Ge tid och lyssna då tonåringen vill berätta något. Visa intresse och undvik att döma. Uppmärksamma det som fungerar och bekräfta detta. Exempelvis när tonåringen följer med till en släkting, visar intresse för ett syskon eller gör något på eget initiativ. Finn balansen mellan att visa intresse för vad tonåringen gör och tonåringens rätt till ett privatliv. Tonåringen behöver stegvis ökad självständighet för att på sikt utvecklas till en självständig individ. Ge tonåringen ansvar och förtroenden som är anpassade till den personliga mognaden. Samarbeta och kom överens om regler. Tydliggör varför reglerna är viktiga och påtala detta om en argumentation skulle uppstå.

 Skärmtid

• All skärmtid är inte negativ. Men om tonåringen inte klarar av sin vardag så är det ett varningstecken att vara uppmärksam på.
• Ha gemensamma och tydliga skärmregler. Tonåringar gör som vuxna gör!
• Visar din tonåring tecken på psykisk ohälsa? Ta reda på huvudorsaken till det. Finns det något i omgivningen som gör att hen tar sin tillflykt till skärmar?
• Skapa balans och se helheten.
• Visa intresse för din tonårings aktiviteter.

Ibland kan det behövas stöd och hjälp från vården och då kontaktas En väg in. 

En väg in vänder sig till barn och unga med psykisk ohälsa 0-17 år samt blivande föräldrar eller föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap med barn i åldern 0-3 år. En väg in vänder sig också till unga 13-23 år som söker för relationsproblem och sexuell hälsa.

Så kontaktar du En väg in 

Gäller det ett livshotande tillstånd - ring alltid 112!