Frusen skuldra - frusen axel

Frusen skuldra

Frusen skuldra är en sjukdom som gör att axeln först gör ont och sedan efter en tid stelnar. Sjukdomen läker av sig själv, men man kan ha kvar besvär som värk och sämre rörlighet.

För att få tillbaka så mycket som möjligt av rörelseförmågan i axeln behöver man oftast behandling med smärtlindring och fysioterapi. Det händer också att man behöver operera axeln.

Börjar ofta smygande

Frusen skuldra börjar ofta smygande med smärta i axeln när man rör den. Därefter börjar axeln bli stel och stelheten ökar med tiden. Stelheten kan komma upp till ett par månader efter att man känt den första smärtan och kan medföra att det till exempel blir svårt att kamma sig eller att borsta tänderna. Man får även värk i axeln och det är vanligt att det gör som mest ont på nätterna när man ligger och ska sova.

Smärta och värk gör att man söker vård

När man träffar läkaren får man berätta om sina besvär, hur länge man haft dem och hur det känns. Oftast är det inte stelheten som gör att man söker vård utan att axeln gör ont när man rör den. Om man söker läkaren i början av sjukdomstiden har man ingen stelhet i axeln. Då kan det vara svårt för läkaren att ställa diagnosen frusen skuldra.

För att läkaren ska kunna avgöra om man har frusen skuldra får man göra vissa rörelser. Det tydligaste tecknet på att man har sjukdomen är att man har svårt att vrida armen utåt, även om läkaren hjälper till. Det är också svårt att sträcka armen rakt uppåt.

För att läkaren säkert ska kunna utesluta andra orsaker händer det att man blir undersökt med röntgen. Har man sjukdomen frusen skuldra brukar inga förändringar synas på röntgen.

Att få ett sjukdomsbesked

Frusen skuldra tar lång tid att läka och det kan kännas tungt att veta att man måste leva med sjukdomen i två till tre år. Man kan behöva prata med till exempel en läkare om sin situation.

Under sjukdomstiden brukar man klara de flesta sysslorna i hemmet med en arm, men ibland kan man behöva hjälp. Har man ett arbete där man använder den drabbade axeln kan man behöva vara sjukskriven en tid, eller få andra arbetsuppgifter.

När ska man söka vård

Om man har ont eller är stel i axeln kan man kontakta sin vårdcentral. Där kan en läkare undersöka om besvären orsakas av frusen skuldra eller om de orsakas av någon annan sjukdom. Man kan också vända sig direkt till en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat.

Behandling med läkemedel

Om man har frusen skuldra räcker det oftast med smärtlindring och fysioterapi. Smärtan i axeln lindrar man vanligtvis med värktabletter som innehåller det verksamma ämnet paracetamol, exempelvis Alvedon eller Panodil. Paracetamol använt i rätt dos ger få, eller inga biverkningar.

Man kan också använda läkemedel som har både antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, så NSAID. Ett exempel på NSAID som ofta används när man har frusen skuldra är naproxen. En annan NSAID som kan användas är ibuprofen, som till exempel finns i Ibumetin eller Ipren. En nackdel med NSAID är att de kan irritera magslemhinnan.

Om man är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör man använda paracetamol istället för NSAID.

Vilka tabletter man ska ta och hur ofta man ska ta dem ger läkaren råd om. Det är ganska vanligt att man behöver behandlas med olika värktabletter samtidigt.

Ibland kan man få en spruta med kortison i axelleden i början av sjukdomstiden. Kortisonet kan lindra värken.

Behandling hos fysioterapeuten

Hos fysioterapeuten, även kallad sjukgymnast, kan man få smärtlindring med kyla, värme, akupunktur eller transkutan elektrisk nervstimulering, så kallad tens.

När man får smärtlindring med kyla gör fysioterapeuten det ofta med kylpåsar. Värmebehandlingen får man till exempel med värmepåsar eller värmelampa. Vid tens fäster fysioterapeuten elektroder på huden. Svaga elektriska impulser stimulerar sedan nerverna och lindrar smärtan.

Det är framför allt under läkningsfasen som frusen skuldra behandlas med fysioterapi, men det är oftast bra att göra det under hela sjukdomstiden. Behandlingen går framför allt ut på att lindra smärtan, men också att träna axelns styrka. Ibland kan fysioterapi även hjälpa till att ge axelleden bättre rörlighet.

Läs mer om sjukgymnastik vid besvär i nacke, axlar och rygg.

Blockera nerver mot smärta

Vid mycket svår värk kan man få så kallade nervblockader av en narkosläkare. Det innebär att ett bedövningsmedel sprutas in vid en större nervgren som leder till axeln så att nervgrenen blir blockerad och inte leder smärtimpulser. Hur lång tid smärtan lindras varierar från person till person. Vanligtvis får man behandlingen på sjukhus.

Flera operationsmetoder

Har man stora besvär som till exempel svår smärta eller en stelhet som gör att man inte kan arbeta eller klara av sitt vardagsliv kan man ibland bli opererad. Operationen innebär att den krympta ledkapseln antingen spräcks eller delas. Operationen görs på ett sjukhus och man kan vanligtvis åka hem samma dag. Det finns olika operationsmetoder.

Den vanligaste operationsmetoden är att läkaren spräcker kapseln genom att med kraft röra armen i olika riktningar. Under denna behandling är man sövd med narkos. Ibland sprutar läkaren först in vätska i ledkapseln för att vidga den och rör sedan armen åt olika håll.

Titthålsoperation, även kallat artroskopi, innebär att läkaren för in ett rör med fiberoptik i leden. Sedan delar läkaren den krympta ledkapseln. Även under denna behandling är man sövd med narkos.

Risker med operation

Den operationsmetod då ledkapseln spräcks genom att armen rörs åt olika håll leder ibland till skador på axelleden, senor och ledband. Operationen kan även orsaka ett brott på överarmsbenet, men det är mycket ovanligt.

Efter operation

Man blir oftast betydligt bättre av en operation och det brukar innebära att axelns rörlighet ökar och att man får mindre ont. Den första tiden efter operationen kan man ha svårt att använda axeln på grund av att den gör ont, men när axeln blivit bättre kan man börja med fysioterapi igen.

Två månader efter operationen har smärtan i axeln vanligtvis minskat. På längre sikt mår man oftast bättre eller lika bra jämfört med om man inte hade gjort någon operation.

Frusen skuldra även i andra axeln

Ungefär var tionde som fått frusen skuldra får även frusen skuldra i den andra axeln. Det brukar i så fall hända inom fem år och efter det att den första axeln har läkt. Det är sällsynt att man får frusen skuldra två gånger i samma axel.