HALS

Ont i halsen

Att ha ont i halsen är vanligt. Det kan bero på många olika saker, till exempel på en vanlig förkylning, en infektion med bakterier eller att du har skrikit eller sjungit högt. Oftast går halsont över av sig själv men ibland kan du behöva behandling.

De flesta har ont i halsen någon gång om året. Några har ont oftare. Barn som går på förskola kan ha ont i halsen flera gånger per år. 

Olika typer av ont i halsen

När du får en infektion beror det på bakterier eller virus. Kroppen reagerar med en inflammation. Du kan också få en inflammation för att du har överansträngt stämbanden.

Förkylning

Vid en förkylning är näsan och svalget inflammerade. Förkylning orsakas nästan alltid av ett virus. Det brukar se rött och irriterat ut och du kan ha ont i halsen. Ibland kan du få en infektion i stämbanden. Då blir stämbanden inflammerade och du kan bli hes. Du kan också få feber, ont i öronen, snuva och hosta om du är förkyld.

Halsfluss

Halsfluss är en infektion som orsakas av virus eller bakterier i halsmandlarna. Det är oftast streptokockbakterier om infektionen beror på bakterier. Infektionen gör att halsmandlarna blir inflammerade, kraftigt röda och svullna.

Körtelfeber

Körtelfeber orsakas av ett virus som är mycket vanligt. Många får viruset redan innan tioårsåldern, vilket gör att de har antikroppar i blodet som vuxna. Det skyddar dem från att bli smittade igen. Barn får oftast inga eller bara lindriga symtom, som en förkylning. Det är främst personer i åldern 15 till 25 år som får kraftiga symtom som trötthet, svullna lymfkörtlar, ont i halsen, feber och inflammerade halsmandlar med en vit beläggning. Efter tonåren är det vanligare att bara få symtomen svullna lymfkörtlar och feber, men inga halsbesvär. Det kan vara bra att kontakta en vårdcentral för att få en diagnos, för att säkert veta att det är körtelfeber.

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber beror på en infektion av streptokockbakterier. Det är främst små barn som får sjukdomen. Äldre barn och vuxna brukar istället få halsfluss av streptokockerna. Vanliga symtom för scharlakansfeber är feber, ont i halsen, rött och svullet svalg, röda kinder och blekhet runt munnen.

Struplocksinflammation

Struplocksinflammation beror på en infektion av bakterier och är ovanligt. Infektionen gör att struplocket svullnar upp. Det gör att du får svårt att andas, har mycket ont i halsen, har svårt att svälja, dreglar och får feber.

Struplocksinflammation är ovanlig bland barn. Vaccination mot bakterien ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Därför är det främst ovaccinerade barn och vuxna som får sjukdomen.

Halsont av andra orsaker

Du kan få ont i halsen av att sjunga eller skrika högt. Då är det stämbanden som har överansträngts och blivit inflammerade.

När du har stämbandsinflammation med halsont och heshet är det oftast orsakat av ett virus. Det är bra att vila rösten så mycket som möjligt. Att viska är också en ansträngning för rösten.

Du kan också få en svidande känsla i halsen om du vistas i mycket torr luft.

Herpes kan också ge ont i halsen. Det är en virusinfektion som ofta ger blåsor på läpparna och inne i munnen.

Halsbränna och sura uppstötningar kan ge en känsla av ont i halsen. Då glider surt maginnehåll tillbaka upp i matstrupen och kan ge en brännande eller svidande smärta långt ner i halsen.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att lindra dina besvär med ont i halsen. 

Varm dryck som till exempel te kan ha en lenande effekt i halsen. Glass och yoghurt brukar också kännas bra. Pröva dig fram vad som fungerar bäst för dig.

Ibland känns det bättre att ha något att suga på och då kan du prova halstabletter som finns i matvaruaffärer och på apotek. De minskar inte själva svullnaden i halsen, men det kan kännas lenande. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.

Smärtstillande läkemedel kan hjälpa

Det finns flera olika receptfria läkemedel mot smärta. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID eller cox-hämmare.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig. 

Det finns också flera olika läkemedel i form av sugtabletter och munhålesprej som kan lindra halsont på olika sätt. En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla. Du kan fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns och hur de fungerar.

Överansträng inte kroppen

Vilan behövs, men det innebär inte att du behöver ligga till sängs. En promenad i lagom takt går bra men ansträng dig inte så hårt att du får ökad puls. Undvik träning och fysisk ansträngning när du har en infektion med feber och muskelvärk eller ledvärk.

Det kan vara bra att vila rösten om du är hes.

Ett glas vatten kan hjälpa vid sura uppstötningar

Du kan lindra besvär med halsbränna och sura uppstötningar genom att späda ut det sura, till exempel med ett glas vatten. Du kan också prova medel mot sura uppstötningar eller halsbränna som finns att köpa på apotek.

När ska jag söka vård?

Halsont går oftast över av sig själv inom några dagar utan att du behöver söka vård.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har ont i halsen och feber i två dagar, men inga förkylningssymtom som snuva, hosta eller nästäppa.
  • Du har ont i halsen och är samtidigt svullen utanpå halsen.
  • Du har ont i halsen, feber och små knottriga utslag.
  • Du har ont i halsen i ett par veckor och har inte har några andra symtom.     

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande symtom:

  • Du kan inte svälja saliven, har feber och svårt att andas.
  • Du har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.

Dessa symtom kan vara tecken på mer allvarliga infektioner som struplocksinflammation eller halsböld. 

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

 

Så smittar halsont

Halsinfektioner smittar lätt, särskilt de som beror på virus. Smittan kan föras vidare genom handslag och annan direktkontakt. Undvik att smitta andra genom att hosta eller nysa i armvecket. Tvätta händerna ofta.

Undersökningar

På vårdcentralen tittar en läkare först i halsen och svalget med hjälp av en lampa. Hen använder också en platt träpinne, som ser ut som en bred glasspinne. Tungan trycks ner med träpinnen så att det ska bli lättare att se svalget.

Ibland kan du behöva ta ett så kallat snabbtest för att se om du har smittats av en viss typ av bakterier, streptokockbakterier. Den som undersöker dig tar då ett prov från halsmandlarna med hjälp av en liten bomullsklädd pinne. Undersökningen kan ibland vara lite obehaglig men tar bara några sekunder. Provet visar om du har halsfluss som är orsakad av streptokocker. Du får svar inom fem till tio minuter.

Läkaren känner också på halsens utsida för att ta reda på om lymfkörtlarna är förstorade och ömma. Hen kan även undersöka nedre delen av svalget för att bedöma struplocket. Ofta görs detta med hjälp av en särskild spegel. Ibland undersöks stämbanden för att se om du har fått en stämbandskatarr.

Du kan få lämna andra prover, till exempel om läkaren misstänker att du har körtelfeber.

Behandling

Det finns mycket som du kan göra själv för att lindra det onda i halsen. Detta gäller även körtelfeber som det kan ta lång tid att bli frisk ifrån. Vid körtelfeber kan du känna dig trött under en lång tid efteråt. Men eftersom sjukdomen beror på ett virus så hjälper inte antibiotika.

Vid vissa infektioner får du antibiotika

Vid vissa infektioner kan du ibland behöva behandling med antibiotika. Det gäller vid halsfluss. Då bedömer en läkare först om antibiotika verkligen kommer att göra så att du blir frisk snabbare. Du får behandling mot halsflussen om den beror på streptokockbakterier, samtidigt som du har stora besvär.

Scharlakansfeber behandlas vanligtvis med antibiotika och de flesta blir helt friska av behandlingen. Ju snabbare barnet får behandling, desto lindrigare blir sjukdomen.

Vissa sjukdomar kräver vård på sjukhus

Du kan få svårt att andas om du har en struplockinflammation. Det beror på att struplocket är svullet. Då behöver du vård på sjukhus. På sjukhuset får du bland annat antibiotika direkt i blodet.

Lindrande behandling om du har svårt att svälja

Det finns receptbelagda läkemedel som kan hjälpa om du har mycket ont när du sväljer. 

Komplikationer och följdsjukdomar

En följdsjukdom som du kan få är halsböld. En halsböld är en kraftig reaktion av en halsfluss och beror oftast på bakterier. Då har var samlats bakom ena halsmandeln i en böld. Det gör mycket ont i halsen, främst på ena sidan. Det kan låta annorlunda när du pratar och du kan ha svårt att gapa.

En halsböld töms på var

En halsböld behandlas oftast av en öron-näsa-halsläkare. Du sitter upp under behandlingen. Först får du en bedövningssprej och sedan en bedövningspruta i munnen. Läkaren öppnar bölden så att varet kan rinna ut, och oftast används också ett instrument för att lättare få ut varet. Behandlingen brukar ta några minuter. Efteråt får du antibiotika i tabletter.

Det brukar göra ont i halsen efteråt, men mindre ont än innan bölden öppnades. Eftersom bölden kan fyllas på med mer var får du en tid för återbesök inom ett dygn, då bölden kan behöva öppnas igen.

Ibland tas halsmandlarna samtidigt som bölden töms

Det kan bli aktuellt att ta bort halsmandlarna om ett barn får en halsböld. Det beror på att behandling av bölden inte kan göras med bara lokalbedövning. Du som vuxen kan också få dina halsmandlar bortopererade om du har fått en halsböld för andra gången.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen

Till toppen av sidan