Multipel skleros – MS

Skriv ut (ca 6 sidor)

Multipel skleros, MS, är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Om du har MS uppstår inflammationer och ärr på nervtrådarna och det gör att impulser inte kommer fram som de ska. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen, men läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären.

Skriv ut

Inflammationerna och ärren kan finnas på olika ställen i centrala nervsystemet och därför kan du få besvär från olika delar av kroppen.

Symtom

Symtom

Du får vanligtvis flera av de här symtomen:

  • känselrubbningar och skakningar
  • svårigheter att gå och hålla balansen
  • besvär med synen
  • nedsatt kontroll över urinblåsan
  • stelhet i musklerna
  • trötthet
  • humörsvängningar med depression
  • störningar i minne och tankeverksamhet
  • värk.
Fäll ihop

Olika former av MS

Olika former av MS

Sjukdomsförloppet skiftar mycket mellan olika personer. MS brukar delas in i följande fyra olika former, eller faser:

Skovformad MS

De allra flesta får skovformad MS. Vid denna form av sjukdomen har du besvärsperioder, så kallade skov, som kan vara från några dagar till månader. De symtom du får under skoven kan gå tillbaka helt eller delvis. Mellan skoven är tillståndet stabilt.  Det kan skifta kraftigt mellan olika personer hur ofta skoven kommer. Hos en del personer kan det gå flera år mellan skoven, medan andra har flera skov första året. I sällsynta fall kan det gå mer än tio år mellan besvärsperioderna.

Sekundär progressiv MS

Med åren brukar du ha svårare att säkert avgränsa skoven. Många personer med MS upplever efter en viss tid, ofta efter omkring 10-15 år med sjukdomen, att de blir långsamt sämre även mellan skoven. Då har en sekundär progressiv fas av MS börjat. Denna form av MS kommer efter den skovformade perioden av MS och innebär en gradvis ökning av besvären, till exempel ökande svårigheter att gå. I denna fas av sjukdomen kan du fortfarande få skov.

Primär progressiv MS

Den form som kallas primär progressiv MS är en ovanligare form av sjukdomen där du inte har några skov alls. I stället har du en långsam ökning av besvären redan från första början. Knappt var femte person med MS har den här formen.

Godartad MS

Ungefär var femte person har så kallad godartad MS. Hit räknas de som trots många års sjukdom inte får besvärande symtom av sin sjukdom. Diagnosen godartad MS går att ställa först när det gått många år och det går att se tillbaka på sjukdomsförloppet.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du har symtom som du tror beror på MS ska du kontakta en vårdcentral. Om besvären är kraftiga eller kommer plötsligt ska du söka vård direkt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Diagnosen MS brukar ställas av en specialist på sjukdomar i nervsystemet, en neurolog. När du undersöks bedöms reflexer, känsel, balans och andra neurologiska funktioner som kan avslöja om det centrala nervsystemet är påverkat.

För att se om du har spridda MS-förändringar i centrala nervsystemet blir du undersökt med magnetkamera. En sådan undersökning kan också utesluta andra orsaker till besvären, som till exempel tumörer.

Ryggvätskeprov, så kallad lumbalpunktion, görs för att se om det finns tecken på inflammation i centrala nervsystemet. Ett sådant prov tas genom en tunn nål som sticks in mellan ryggkotorna.

Varken en undersökning med magnetkamera av hjärnan och ryggmärgen eller ett ryggvätskeprov ger tillräckligt med information för att du ska få diagnosen MS. Resultaten måste först vägas samman med den neurologiska undersökningen och din sjukhistoria. Ibland kan sjukdomsförloppet behöva följas under en tid och ibland görs en ny magnetkameraundersökning innan du får en säker diagnos.

Ofta anar du själv att du har MS

Att inte ha fått någon förklaring till sina besvär kan kännas hopplöst. Att få diagnosen innebär att det blir möjligt att förklara osynliga besvär som trötthet, domningar och smärta för närstående och arbetskamrater. Symtomen vid MS är så pass välkända att du själv ofta har anat att du har sjukdomen.

Även om det kan kännas som en lättnad att få en förklaring till sina besvär så kan beskedet också bli omtumlande. Det är vanligt att du känner oro inför framtiden och hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Men det finns bra behandling mot MS och många kan leva mer eller mindre som vanligt. Det är viktigt att du får korrekt information om sjukdomen för att bli mindre orolig och för att reda ut eventuella missuppfattningar. En säker diagnos gör det också möjligt att gå vidare i livet och att ta ställning till olika behandlingar.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

 Det finns ingen behandling som botar sjukdomen MS, men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och som kan lindra besvären. 

De förebyggande bromsmediciner som finns registrerade i Sverige och används för MS-behandling är

  • interferon-beta – Betaferon, Extavia, Rebif, Avonex och Plegridy

  • glatirameracetat – Copaxone

  • natalizumab - Tysabri

  • fingolimod – Gilenya

  • teriflunomid - Aubagio

  • dimetylfumarat - Tecfidera

  • alemtuzumab – Lemtrada

  • daclizumab - Zinbryta.

I Sverige, men inte internationellt, är det vanligt att MS behandlas med rituximab – Mabthera. Detta läkemedel är inte registrerat som MS-medicin, men är registrerat för reumatologiska sjukdomar och blodsjukdomar.

Alla typerna av läkemedel påverkar immunsystemet och dämpar inflammationen i centrala nervsystemet. Du får läkemedlen som sprutor, dropp eller tabletter och  behandlingen pågår under flera år. Medicinerna minskar antalet skov och dämpar utbredningen av förändringarna i nervsystemet vid skovformad MS. Behandling av MS med dessa läkemedel ordineras av neurologer.

Annan behandling

Följande behandlingar av MS förekommer också:

Behandling vid akut försämring

Om sjukdomen försämras kraftigt, vanligtvis vid ett skov, kan du få kortison i hög dos under några dagar. Kortisonet får du ofta som dropp eller tabletter.

Symtomlindrande behandling

Om du får symtom som svårigheter att kontrollera urinblåsan, muskelkramper eller trötthet kan du få behandling som lindrar de symtomen. Behandlingen anpassas efter varje enskild person och de symtom du har.

Du bör gå på årliga undersökningar hos läkare med erfarenhet av MS. Du behöver även ha tillgång till ett multidisciplinärt team. Det bör bestå av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Sedan bör du även ha tillgång till logoped, dietist och uroterapeut.

Eftersom du lever med MS under många år är det också viktigt att ha fortlöpande kontakt med din läkare för att få annan hjälp, till exempel vid infektioner.

Rehabilitering

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör sammanhängande teamrehabilitering bör erbjudas personer med MS med påverkad funktionsförmåga. 

Försök att undvika infektioner

Om du har MS ska du försöka undvika att få infektioner, eftersom de kan utlösa skov och försämra sjukdomen. Om du ändå får en infektion är det bra om du får behandling för den så snabbt som möjligt. Vaccination mot influensa kan förhindra skov i samband med influensan. Själva vaccinet försämrar inte MS-sjukdomen.

Trötthet kan göra det svårt att arbeta

Trötthet är vanligt vid MS och kan göra att du får svårt att orka arbeta. Om tröttheten beror på MS är det bra om du försöker anpassa, planera och prioritera dina dagliga aktiviteter så att du utnyttjar din energi på bästa sätt. Det kan även finnas andra orsaker till tröttheten, som till exempel depression. Då är det viktigt att du får behandling för den.

Kost och alternativ behandling

Du bör äta allsidigt, men det finns ingen särskild kost som rekommenderas om du har MS. 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Multipel skleros, MS, är en neurologisk sjukdom som angriper centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. MS kännetecknas av att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp, och att du därför får flera olika symtom.

Nervtrådarna är isolerade

I hjärnan och ryggmärgen finns nervtrådar som överför nervimpulser mellan hjärnan och kroppens olika delar. Nervtrådarna kan liknas vid elektriska ledningar eftersom en nervsignal är en elektrisk impuls. Precis som runt andra elektriska ledningar behövs en isolering runt nervtråden för att impulsen ska gå fram. Nervtrådens isolering i centrala nervsystemet är ett fettämne som heter myelin.

Inflammation i nerverna

Om du har MS kommer immunförsvarets vita blodkroppar in i centrala nervsystemet och angriper myelinet. Det uppstår en inflammation, och ibland skadas själva nervtrådarna. Då kan nervimpulserna inte ledas på rätt sätt. Vilka symtom du får beror på vilka nervtrådar som blir inflammerade. Är det till exempel nervtrådar till muskler i ett ben som inflammeras blir du svag i benet, och är det nervtrådar från känselorgan i benet får du domningar.

Det är ännu okänt varför de vita blodkropparna angriper myelinet när du har MS.

Ärr bildas av inflammationen

Inflammationen på nervtråden kan läka ut efter några veckor och då försvinner symtomen ofta. En sådan besvärsperiod brukar kallas för ett skov. Om inflammationen inte läker riktigt kan det bildas ett ärr där inflammationen suttit. Det är dessa ärr som gett sjukdomen dess namn, multipel skleros, som betyder "många förhårdnader".

Bra med lång tid mellan besvärsperioderna

När du haft ditt första skov, det vill säga en period då du har besvär av sjukdomen, går det inte att säkert förutsäga när nästa period kommer. Det brukar vara bra för det fortsatta sjukdomsförloppet om det tar lång tid mellan första och andra skovet, och om du har få skov under de första åren av sjukdomen. 

Fäll ihop

Vad beror MS på?

Vad beror MS på?

Orsaken till MS är inte känd, men ungefär var femte person med MS har en nära släkting som också har sjukdomen. Kombinationer av vissa arvsanlag ökar risken för MS, men det finns inget enskilt arvsanlag som gör att du får MS. Sjukdomen räknas därför inte som ärftlig.

MS är en sjukdom som du lever med i många decennier. Medellivslängden för personer med MS är nästan lika lång som för den övriga befolkningen. MS smittar inte och det finns ingen känd miljöfaktor eller annan yttre orsak till sjukdomen. Rökning anses ha en ogynnsam effekt även vid MS.

Fäll ihop

MS och graviditet

MS och graviditet

Det är många kvinnor med MS som under årens lopp har genomgått graviditeter och förlossningar. MS innebär inte något hinder för graviditet och barnafödande. I samband med förlossningen kan du få smärtlindring på vanligt sätt. MS utgör inte något hinder om du vill amma ditt barn. Sjukdomen får som regel ett lugnare förlopp med färre skov under graviditeten, men efter förlossningen ökar risken för skov. Sammantaget är sjukdomsaktiviteten under graviditeten och de följande månaderna ungefär som under ett år då du inte är gravid.

Om du har MS och planerar att bli gravid, är det viktigt att diskutera detta med din läkare. Det gäller särskilt om du behandlas med någon sjukdomsmodifierande medicin, så kallad bromsmedicin, eftersom effekten av dessa medel på graviditeten och fostret fortfarande inte är helt utredd. Som en allmän regel gäller att bromsmedicin inte ska tas under graviditet eller när du ammar, eftersom vissa mediciner går över i bröstmjölken. Därför måste du göra en avvägning mellan önskan att amma ditt barn och oron att få ett sjukdomsskov.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-01-31
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Sten Fredrikson, professor och överläkare, Karolinska Institutet och Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge