LIVMODER OCH ÄGGSTOCKAR

Cellförändringar i livmoderhalsen

Cellförändringar i livmoderhalsen beror för det mesta på en virusinfektion. Den vanligaste typen av cellförändringar läker av sig själv. Den typ av cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer kan tas bort genom en enkel operation.

Livmodertappen är den nedersta delen av livmodern. Det är där cellförändringar kan uppstå.

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den allra nedersta delen kallas livmodertappen, och det är där cellförändringar kan uppstå. Cellförändringar är inte en sjukdom i sig men kan vara ett förstadium till livmoderhalscancer.

Symtom

Cellförändringar ger inga symtom eller besvär. De kan bara upptäckas genom att du lämnar ett cellprov.

När och var ska jag söka vård?

Cellförändringar kan inte upptäckas vid en vanlig gynekologisk undersökning. Därför är det viktigt att du går på de cellprovskontroller som regionerna erbjuder.

Alla som är registrerade som kvinnor i Sverige kallas regelbundet till gynekologisk cellprovtagning, så kallad screening. Du kan även få lämna cellprov om du är hos en barnmorska eller gynekolog för att genomgå en gynekologisk undersökning av andra orsaker.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Bland annat kan du få råd om vilken mottagning du kan kontakta för att få göra en cellprovskontroll.

Hur uppstår cellförändringar i livmoderhalsen?

Cellförändringar i livmoderhalsen beror på att du någon gång har blivit smittad av HPV, humant papillomvirus, när du har haft sex. Du kan ha HPV utan att veta om det, eftersom det sällan syns. De allra flesta som får HPV märker ingenting.

Läs mer om HPV.

HPV smittar vid sex

HPV är ett mycket vanligt virus som kan delas in i över hundra olika typer. De flesta typer är ofarliga. Några få typer av HPV kan orsaka cellförändringar i livmoderhalsen som kan leda till cancer.

HPV sprids från person till person genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med varandra. De virus som orsakar cellförändringar och livmoderhalscancer överförs genom slemhinnorna, till exempel vid sex. HPV kan smitta vid alla typer av sex.

Även yngre kan få livmoderhalscancer

De flesta gynekologiska cancerformer är vanligare hos äldre än hos yngre. Men livmoderhalscancer är en sjukdom som framför allt relativt unga kvinnor kan få. Sjukdomen är visserligen mycket ovanlig före 25 års ålder, men därefter ökar den. Vanligaste åldern är 35–45 år.

Kan vara ärftligt

Cellförändringar är inte ärftliga i sig. Men det kan finnas en viss ökad risk att utveckla cellförändringar om någon nära genetisk släkting också har haft cellförändringar.

Rökning ökar risken

Du som röker har en ökad risk för cellförändringar.

Hur kan jag förebygga?

Det tar lång tid innan cellförändringar utvecklas till livmoderhalscancer, vanligen tio till femton år. Det bästa sättet att upptäcka cellförändringar i tid är att regelbundet gå på cellprovskontroller.

Du kan också vaccinera dig mot ett par av de vanligaste virustyperna som kan leda till att cancer utvecklas i livmoderhalsen. För att ha nytta av vaccinet ska du inte vara smittad med HPV-virus. Därför är det bäst att bli vaccinerad innan du har börjat ha sex. Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Vaccinets skydd mot cancer är inte fullständigt. Därför är det viktigt att fortsätta gå på gynekologiska cellprovskontroller när du blir kallad, även om du är vaccinerad.

Kondom kan ge ett visst skydd mot viruset.

Västra Götaland

Cellprovtagning i Västra Götaland

Västra Götalandsregionens barnmorskemottagningar har återupptagit cellprovtagning igen. För att du ska känna dig trygg som besökare kallas färre personer samtidigt så att det går att hålla ordentligt avstånd i väntrummet.
Läs mer: Nu startar cellprovtagningen igen!
Tänk på att Regionens kallelsekansli har väldigt begränsade möjligheter att svara i telefon.
Om du får besvär från underlivet som smärta, onormala blödningar eller flytningar ska du på vanligt sätt kontakta sjukvården.

Provsvar och utredningar

Inom sex veckor efter att du har lämnat cellprov ska du få ett brev med provsvaret. Ibland kan det ta längre tid. Drygt 90 av 100 prov är normala, vilket betyder att ingenting mer behöver göras.

Ibland kan det hända att provet inte har gått att analysera, till exempel om det fanns mycket mensblod i det. Då blir du kallad till en ny cellprovtagning. 

Låggradiga och höggradiga cellförändringar

Cellförändringar delas in i låggradiga förändringar och höggradiga förändringar. Låggradiga förändringar har lägre risk att utvecklas till cancer men behöver utredas ändå. Höggradiga förändringar i cellprov har större risk att utvecklas till cancer och behöver ofta tas bort med en operation.

Om du är under 30 år och har cellförändringar

Cellerna undersöks först i mikroskop om du är under 30 år. Om det finns förändringar kollar man också om du har HPV.

  • Förändringarna är höggradiga. Du blir kallad till en gynekologmottagning för undersökning.
  • Förändringarna är låggradiga. Provet testas för HPV.
  • Du är under 30 år, har låggradiga cellförändringar men inte HPV. Ingenting mer behöver göras. Provet räknas som normalt och du blir kallad för nytt prov tre år senare.
  • Du är under 28 år, har låggradiga cellförändringar och HPV. Du blir kallad till en gynekologmottagning. Vanligen tas ett nytt prov efter ungefär fyra månader. Om du då fortfarande har låggradiga förändringar blir du kallad igen till en gynekologmottagning och blir undersökt av en läkare.
  • Du är mellan 28 och 30 år, har låggradiga cellförändringar och HPV. Du kallas till en gynekologmottagning och blir undersökt av läkare utan någon extra provtagning innan.

Låggradiga cellförändringar läker ofta av sig själv

Låggradiga cellförändringar läker ofta ut av sig själv. Läkaren brukar därför vänta med den gynekologiska utredningen.

Det är vanligt att man får vänta fyra till sex månader på att den gynekologiska undersökningen görs. Under väntetiden läker många virusinfektioner och cellförändringar ut.

Du behöver inte vara orolig för att utveckla cancer under väntetiden. Det behövs mycket längre tid än så för att låggradiga cellförändringar ska utvecklas till livmoderhalscancer, vanligen tio till femton år.

Om du är 30 år eller äldre

Har du fyllt 30 år undersöks ditt prov för HPV först.

  • Ditt cellprov innehåller inte HPV. Provet är normalt vilket innebär att ingenting mer behöver göras. Du får en ny kallelse för cellprov om tre år.
  • Ditt cellprov innehåller HPV men inga cellförändringar syns i mikroskop. Ingenting behöver göras, men det är särskilt viktigt att du går på nästa kontroll. Om HPV var av typen 16 eller 18 blir du kallad för nytt prov ett och ett halvt år senare. Om det är någon annan av de typer som kan orsaka cancer erbjuds du ny provtagning efter tre år. I de flesta fall har HPV försvunnit då. Kroppen behöver ofta ungefär ett år för att läka ut dessa infektioner. Men om HPV finns kvar i det nya provet blir du kallad för utredning hos gynekolog. Då kan det finnas cellförändringar, även om de inte visats då cellprovet undersöktes i mikroskop.
  • Ditt cellprov innehåller HPV och du har cellförändringar i mikroskop. Du behöver bli undersökt av en gynekolog. Uppgifterna skickas till en gynekologmottagning i närheten av där du bor och du blir kallad till en undersökning.

Undersökningar

Vid undersökningen tar läkaren för det mesta nytt cellprov och vävnadsprov. 

Läkaren tar ett cellprov och undersöker livmodertappen

Läkaren tar ett nytt cellprov om det var mer än tre månader sedan det förra provet togs. Sedan undersöker hen livmodertappen med ett specialmikroskop som kallas kolposkop. Då går det oftast att se cellförändringarna på livmodertappen.

Läkaren baddar livmodertappen med ett par olika vätskor. Då går det att se förändringen och hur stort det förändrade området är. Vanligen har läkaren en kamera kopplad till kolposkopet. Hen kan ta bilder som läggs i din journal. Du kan också själv få se livmodertappen och förändringarna om du vill.

Undersökningen gör inte ont men ibland kan vätskan som baddas på livmodertappen svida lite en kort stund.

Ett prov från livmodertappen skickas på analys

Ofta tar läkaren ett vävnadsprov från livmodertappen med ett speciellt instrument. Vävnadsprovet skickas sedan till ett laboratorium för att analyseras.

Det brukar inte göra ont att ta vävnadsprov men en del kan känna en lätt smärta en kort stund.

När får jag svar?

Provsvaren kommer inom några veckor. Då gör läkaren en bedömning av provsvaren för att ta reda på om du behöver en behandling. Ibland har en låggradig cellförändring läkt och är borta.

Läkaren brukar rekommendera att du behandlas om cellprovet och undersökningen har visat höggradiga cellförändringar.

Om du är under 25 år kan läkaren föreslå att du gör uppföljande kontroller i stället för behandling även om förändringarna är höggradiga.

Behandling

Det finns olika sätt att behandla cellförändringar. Vanligast är att operera bort den bit av livmodertappen där cellförändringarna finns. Läkaren kan också förstöra vävnaden på livmodertappen med värme eller nedfrysning.

Behandlingen görs på sjukhus eller på en gynekologmottagning. Det är vanligast att få lokalbedövning men om du vill bli sövd brukar det gå att ordna.

Har operationen gjorts med lokalbedövning kan du direkt efteråt fortsätta dagen med de aktiviteter som du vanligtvis har.

Efteråt mår du som vanligt men du ska undvika vaginala samlag i tre till fyra veckor.

Du bör använda binda i stället för tampong eller menskopp vid blödningar under denna tid.

Att operera bort cellförändringar

Läkaren avlägsnar en liten bit av livmodertappen med glödtråd eller laser. Det kallas konisering eller excision.

Vävnadsbiten skickas sedan till ett laboratorium. Där undersöks hur allvarliga cellförändringarna är och om hela det förändrade området togs bort.

De flesta mår bra efteråt. Det är vanligt att få små blödningar de första dagarna efter behandlingen. En del kan få kraftigare blödningar, men det är ovanligt. Kontakta en gynekologmottagning eller en akutmottagning om det sker.

En del kan få illaluktande flytningar men dessa brukar försvinna av sig själv.

Att förstöra vävnaden på livmodertappen

Läkaren behandlar livmodertappen med värme eller nedfrysning, eller bränner med laser. Då förstörs vävnaden i stället för att läkaren skär bort den. Behandling med nedfrysning kallas kryo.

När behandlingen sker på detta sätt finns ingen vävnad att skicka för laboratorieundersökning.  Därför används dessa metoder alltmer sällan.

Vad händer efteråt?

När dina cellförändringar har behandlats blir du erbjuden återbesök efter sex månader. Då tar läkaren ett nytt cellprov. Det nya provet undersöks både för HPV och med mikroskop.

Oftast visar undersökningarna att cellförändringarna är borta. Ganska många har kvar HPV. Om du har kvar HPV undersöks du på nytt efter ytterligare sex månader. Är proverna normala behövs inga fler undersökningar vid gynekologmottagningen.

Det är bra om du fortsätter att gå på gynekologisk cellprovtagning en längre tid än andra om du en gång har haft höggradiga cellförändringar som har bekräftats med vävnadsprov. Du som har haft sådana cellförändringar har i framtiden en något ökad risk att utveckla nya cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer. Du behöver inte gå oftare än vart tredje år.

De flesta regioner har särskilda uppföljningsprogram med kontroller för dig som har haft höggradiga cellförändringar. Då erbjuds du provtagning så länge du vill.

Behandlingar och graviditet

Behandlingar av cellförändringar gör det inte svårare att bli gravid. Det medför vanligen inga problem under graviditeten heller.

Några kvinnor har utbredda cellförändringar där en större del behöver tas bort vid operationen. Om du har det och senare blir gravid finns det en ökad risk för att du föder tidigare än du annars skulle ha gjort. De allra flesta föder i fullgången tid även efter behandling av utbredda cellförändringar.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Vad händer i kroppen?

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den nedersta delen av livmoderhalsen som mynnar ut i slidan kallas livmodertappen. Livmodertappens insida och utsida är täckt med olika slags celler. Där cellerna möts kan det uppstå cellförändringar. Den ytan där cellförändringar kan uppstå är ungefär så stor som ett frimärke.

Livmodertappens insida och utsida är täckt med olika slags celler. Där cellerna möts kan det uppstå cellförändringar.

Cellförändringar är mycket sällan cancer

Många cellförändringar läker ut av sig själv eller finns kvar utan att utvecklas till cancer. Varje år får knappt 550 svenska kvinnor livmoderhalscancer.  Betydligt fler, ungefär 30 000 kvinnor, får besked om att de har cellförändringar.

Risken för att livmoderhalscancer ska utvecklas är stor om följande punkter stämmer in på dig:

  • Du har obehandlade cellförändringar under en längre tid.
  • Du har obehandlade cellförändringar som inte kontrolleras.

Viktigt att cellförändringarna upptäcks tidigt

Du kan undvika att cellförändringar utvecklas till livmoderhalscancer genom att gå på regelbundna cellprovskontroller så att de upptäcks tidigt. 

Risken att få livmoderhalscancer har minskat kraftigt under de senaste 40 åren tack vare att cellförändringar upptäcks och behandlas tidigt.

 

Finns det någon ursäkt? – film från Ung cancer. Unga kvinnor funderar och resonerar kring cellprov. Filmen finns översatt till somaliska och arabiska.

Till toppen av sidan