ATT SKÖTA ETT NYFÖTT BARN

När barn föds för tidigt

När ett barn föds före graviditetsvecka 37 kallas det för att barnet är född för tidigt. Ofta behöver barn som föds före vecka 36 någon form av vård. Det är mycket viktigt att du är nära ditt barn och deltar i vården, personalen hjälper dig med det.

En nyfödd bebis ligger innanför tröjan hos föräldern. Fotografi.

Vad räknas som för tidigt född?

Ett barn som föds före graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född. Barn kan överleva om de föds kring graviditetsvecka 22.

Många för tidigt födda barn brukar behöva vård på en neonatalavdelning. Det är en avdelning där för tidigt födda och sjuka nyfödda barn vårdas.

Barn som föds mellan graviditetsvecka 34 och 36 brukar behöva vård en kort tid. Barn som föds före vecka 34 behöver oftast mer hjälp. En del barn vårdas flera veckor eller månader på sjukhuset.

Barnet är oftast inskriven på avdelningen tills hen egentligen skulle ha fötts. Men de flesta barn brukar kunna komma hem några veckor tidigare med stöd från sjukhuset och med så kallad hemsjukvård.

Barn som bara är lite för tidigt födda vårdas på BB, och kan få stöd från neonatalavdelningen. De kan oftast komma hem några dagar efter förlossningen.

Varför föds barn för tidigt?

Ofta går det inte att veta varför ett barn föds för tidigt, men vanligast är att förlossningen av någon anledning startar för tidigt. Det kan bero på att värkarbetet börjar utan någon tydlig orsak eller att fostervattnet går, vilket efter hand startar förlossningen. Det är lite vanligare att barn föds för tidigt vid tvilling- och trillinggraviditeter. Den tidiga födseln kan också bero på olika komplikationer eller sjukdomar hos den som är gravid, till exempel havandeskapsförgiftning.

När du vet att barnet kommer att födas för tidigt

Förlossningsvården förbereder när du har för tidiga värkar eller någon annan graviditetskomplikation som ökar sannolikheten att du kommer att föda för tidigt. Du får veta hur vården planeras. Om det är möjligt får du besöka neonatalavdelningen för en visning.

Om förlossningen väntas bli mycket tidig kan läkemedel ibland minska värkarbetet och skjuta upp förlossningen. En annan behandling är kortison, som gör att lungorna hos barnet mognar snabbare. Du får antibiotika om fostervattnet har gått för mer än en dag sedan. Ibland bestäms också att barnet ska födas med kejsarsnitt.

Olika sjukhus har olika specialiserad vård, och du kan behöva byta sjukhus beroende på vilken vård du och barnets förväntas behöva.

De första timmarna efter att barnet har fötts

Hur det nyfödda barnet tas omhand vid förlossningen beror på hur tidigt hen föds och hur hen mår. Efter förlossningen kan det hända mycket och det är mycket personal i rummet runt dig och barnet.

Mår barnet tillräckligt bra lägger personalen barnet hud mot hud med dig som har fött barnet eller med den som är med dig på förlossningen.

Barn som mår dåligt får hjälp på ett speciellt bord med nödvändig utrustning. På en del sjukhus finns detta bord i ett annat rum, och barnet flyttas då. Då brukar den andra föräldern följa med.

Barnet behöver hjälp att hålla kroppstemperaturen och därför finns det en värmelampa eller värmemadrass på bordet. De allra mest för tidigt födda barnen kläs ofta i en påse av plast. Det görs för att minska avdunstningen av vatten från barnets hud, så att hen kan hålla värmen bättre.

Komma igång att andas

De flesta barn som föds för tidigt kopplas till en apparat som visar hur snabbt hjärtat slår och hur syresättningen av blodet fungerar.

Ibland behöver barnet få hjälp med andningen. Då får hen andas genom en mask över näsan och munnen, som blåser ner luft. Det är ovanligt, men ibland kan barnet behöva andas genom en slang i luftstrupen.

Om personalen bedömer att barnet mår tillräckligt bra får hen ligga hud mot hud hos dig igen. Har barnet problem flyttas hen till en neonatalavdelning.

Ibland måste ni byta sjukhus

Barnet kan behöva flyttas, till exempel om hen oväntat föds för tidigt på ett sjukhus som saknar neonatalavdelning eller om du inte har hunnit bli flyttad före förlossningen.

Ett neonatalt transportteam flyttar barnet med ambulans, helikopter eller flygplan, och barnet ligger i en speciell transportkuvös med nödvändig utrustning. Ibland får du som har fött barnet åka med i samma transport. Annars följer du och den andra föräldern efter så snart det är möjligt.

Vården på neonatalavdelningen

En förälder håller hand med en bebis som ligger i kuvös. Fotografi.

Ibland behöver du som har fött barnet vara kvar på BB. Det kan till exempel vara om du mår dåligt eller behöver vård. Du får besöka och vara med barnet när du kan och orkar.

Miljön anpassas för barnet

Det är viktigt att det är tyst och lugnt kring barnet. Barnen vårdas i en kuvös, på en värmemadrass eller i en vanlig säng.

Barn som är födda före vecka 34 läggs ofta i en kuvös till en början. En kuvös är ett slags säng, med tak och väggar, där värmen och fuktigheten kan ändras utifrån barnets behov. Den ska likna miljön i livmodern så mycket som möjligt. Det är varmt, fuktigt och tyst. Kuvösen bäddas så att barnet får stöd för armar och ben och kan ligga i en hopkrupen ställning. Ofta täcks kuvösen för att skydda mot ljus.

Huden är känslig och därför utsätts belastas inte barnets hud för påfrestningar mer än nödvändigt. Luftfuktigheten i kuvösen hålls i början hög, och minskas efter några dagar.

Bra att ha barnet hud mot hud

Det är bra att barnet är hud mot hud så lång tid av dygnet som möjligt. Barn som har hjälp av respirator kan ligga hud mot hud och mår oftast bättre då. Även närstående som är på besök kan ha barnet så.

Så fort det är möjligt får barnet ligga enligt den så kallade kängurumetoden. Barnet ligger då med bara en blöja och eventuellt en mössa direkt på din bara bröstkorg. Din hud har kontakt med barnets hud. Barnet får en filt över sig och er hudkontakt hjälper hen att hålla värmen.

Läkemedel, näring och blodprov

För att barnet ska kunna få läkemedel och näringsdropp, och för att personalen lättare ska kunna ta prover sätts först en eller två katetrar. En kateter är en tunn slang som sätts i ett ytligt blodkärl. De första dagarna efter födseln kan en del barn få kateter i navelsträngen. Annars får barnet kateter i ett blodkärl exempelvis i armvecket eller på huvudet.

Lindra smärta

Även de mest för tidigt födda barnen känner smärta men kan inte uttrycka den som ett äldre barn eller vuxen. Smärta och stress är skadligt särskilt för den snabbt växande och utvecklande hjärnan. Barnet får smärtlindring om det inte går att undvika undersökningar, provtagningar och behandlingar som kan vara göra ont. Då kan hen få en liten mängd sockerlösning i munnen. Du kan hjälpa barnet, till exempel genom att hålla om hen eller hålla handen.

Ibland behövs smärtlindrande läkemedel, och ibland sövs barnet.

Du som förälder är viktig i vården av ditt barn

Barn som föds för tidigt behöver extra mycket närhet, värme och trygghet. Det är också bra för dig att vara nära barnet och delaktig i ditt barns vård och omsorg för att skapa ett band till barnet. Du tar hand om sådant som att mata, byta blöja och ge närhet. Personalen hjälper dig.

Vården ska anpassas till varje barns behov. Barnet ska störas så lite som möjligt. Barn som föds för tidigt har omogna sinnen och organ. De kan inte värja sig mot starkt ljus, höga ljud, obehagliga dofter, och oväntad beröring som ibland kan vara smärtsam. Det går åt mycket energi för barnet att reagera på allt som händer runt omkring. Hen kan få svårt att komma till ro och finna en bra sömnrytm.

Du lär dig snart att tolka när barnet med små förändringar i sitt beteende visar när det till exempel känns bra eller när det känns jobbigt. Du får också hjälp att lära känna ditt barns signaler och hur du ska göra för att barnet ska känna sig lugn och trygg. Målet är att du så snart som möjligt efter förlossningen är den som i första hand vårdar och tar hand om ditt barn.

Även närstående kan vara delaktiga och vara med och ta hand om barnet.

Att vara på sjukhuset

Du kan komma till neonatalavdelningen när som helst på dygnet. På de flesta sjukhus finns det möjlighet att sova i närheten av eller på avdelningen. När barnet mår bättre får du sköta hen allt mer.

På alla sjukhus finns kök för att kunna laga mat. Många sjukhus har familjerum. En del sjukhus har en familjeenhet, där du exempelvis kan tvätta. Om ni har ett familjerum kan barnet vara med dig där, hela tiden eller i perioder.

Rutiner kring hur syskon kan vara med på sjukhuset varierar mellan olika sjukhus. På en del sjukhus kan syskon exempelvis bo kvar och det kan finnas lekhörna och liknande.

Behandling när barnet är för tidigt född

Ju tidigare barn föds desto mer vård brukar de behöva. De flesta organ hos barn som är mycket för tidigt födda är outvecklade och följs noga på neonatalavdelningen. Barnet kan behöva hjälp med många livsviktiga funktioner, såsom att andas, få näring och att hålla värmen. Barnet är också väldigt känslig för infektioner, på grund av nedsatt immunförsvar.

Här beskrivs några av de problem, undersökningar och behandlingar som kan behövas.

Hjälp med andningen

Mycket av vården går ut på att hjälpa barnet med andningen. Lungorna är inte tillräckligt utvecklade och barnet har svårt att andas själv.

Barnet kan få hjälp att andas på olika sätt. Vanligast är CPAP och högflödesgrimma. Båda gör andningen lättare genom att blåsa lite fuktig varm luft i näsan på barnet. Barnet kan också få syrgas om det behövs.

Har barnet mycket svårt att andas kan hen behöva kopplas till en respirator. Det är en maskin som hjälper barnet att andas.

Barnet kan behöva behandling i några dagar och ibland veckor eller månader för att lungorna ska mogna tillräckligt.

De mest för tidigt födda barnen har brist på ett ämne som heter surfuctant som behövs för att lungorna ska fungera. Detta kallas Respiratory Distress Syndrome, och förkortas RDS. Barnet får då surfuctant som läkemedel genom en slang till lungorna.

Ovanlig komplikation med andningen - pneumothorax

En ganska ovanlig komplikation är så kallad pneumothorax. Det betyder att luft från lungan läcker ut i den lungsäck som omger lungan. Trycket i lungsäcken ökar och gör att lungan och andra organ kan pressas ihop. Barnet blir då snabbt sämre. För att lungan ska kunna fyllas med luft igen sätts en slang genom huden in i bröstkorgen och via den sugs luften ut. Lungsäcken läker ofta inom några dagar, och då tas slangen bort.

Ibland behöver barnet extra syrgas

De mest för tidigt födda barnen kan få en störning på lungans utveckling. De har då svårt att andas och behöver extra syrgas. Det kallas bronkopulmonell dysplasi, och förkortas BPD.

Ibland behöver barnet även syrgasbehandling när hen har kommit hem.

Korta andningsuppehåll - apnéer

Det är vanligt att barnet har korta andningsuppehåll, så kallade apnéer. Ofta faller också samtidigt barnets puls. Då brukar barnet behandlas med läkemedel som innehåller koffein och gör det lättare att andas.

Lågt blodtryck

Ibland kan för tidigt födda barn få alltför lågt blodtryck de första dagarna. Barnet får då ofta blodtryckshöjande mediciner eller blod- eller vätsketransfusioner för att alla organ i kroppen ska få tillräckligt med blod.

En del barn behöver blodtranfusioner

Det är vanligt att ett barn som är mycket för tidigt född kan behöva blodtransfusioner under tiden på sjukhuset. Det beror dels på att barnets kropp inte kan tillverka nya blodkroppar i takt med att hen växer snabbt, dels på att blod som tas i blodprover måste ersättas.

Ductus - ett blodkärl som ska stängas

Under graviditeten får alla foster syre från moderkakan. Syret kommer då inte från fostrets lungor. Det syrerika blodet från moderkakan leds bland annat i ett blodkärl som heter ductus, förbi barnets lungor direkt ut i kroppen. Ductus behövs inte och stängs vanligtvis inom några dygn efter födseln. Men hos för tidigt födda barn dröjer detta ibland och då kan det bli problem med blodets cirkulation.

Ibland kan barnet få läkemedel för att hjälpa ductus att stängas, och ibland behövs en operation.

Inflammation i tarmen

Det är ovanligt men för tidigt födda barn kan få en inflammation i tarmen som kallas nekrotiserande enterokolit. Det förkortas NEC. Barnet kan bli allvarligt sjuk och få problem med magen. Sjukdomen behandlas genom att tarmen får vila och barnet får näring genom dropp. Ibland behöver barnet opereras.

Gulsot behandlas med ljus

Alla nyfödda kan få gulsot, oavsett när de föds. De får då gul hud och gula ögonvitor någon gång de första dagarna. Ofta behövs ljusbehandling med ett speciellt ljus. Hos barn som är födda för tidigt är gulsot mycket vanligt och de kan ibland behöva behandling flera gånger.

Ökad risk att få infektioner

Barnet kan lätt få infektioner som kan bli allvarliga. Det beror på att immunförsvaret hos för tidigt födda barn är omoget, och på att barnen vårdas i en främmande miljö där de också utsätts för mycket stress och olika behandlingar. För tidigt födda barn kan få infektioner före, under och strax efter förlossningen.

Det viktigaste sättet att förhindra att infektioner sprids är att tvätta händerna noga med tvål och vatten, torka och sedan använda handsprit.

Risken för infektioner minskar om barnet får vara nära hud mot hud med dig. Det är också bra att barnet får bröstmjölk så tidigt som möjligt, eftersom det skyddar mot infektioner.

Barnets ögon kan påverkas

Mycket för tidigt födda barn kan få en sjukdom i ögats näthinna. Det kallas Retinopathy of Prematurity och förkortas ROP. Därför undersöks alla barn som är födda före graviditetsvecka 31 regelbundet av ögonläkare från cirka fem veckors ålder. Ibland behövs en operation.

Barnets hjärna är känslig

Hjärnan växer och utvecklas väldigt snabbt, men är också mer sårbar ju tidigare barnet är född. Hjärnans utveckling kan påverkas av infektioner, näringsbrist, smärta och stress.

Hjärnan undersöks med ultraljud för att upptäcka till exempel blödningar. Det är mycket ovanligt men blodkärlen kan vara så sköra att de brister både före förlossningen, under förlossningen och de första levnadsdygnen. Det finns då en liten ökad risk för en blödning i hjärnan. En hjärnblödning hos ett barn som är född för tidigt får oftast inte samma konsekvenser som hos en vuxen. Oftast handlar det om mindre blödningar som kroppen själv tar hand om.

Barnet undersöks ibland med en magnetkamera om läkaren misstänker att det är en allvarligare skada i hjärnan.

Bröstmjölk och näringsdropp

En bebis som ammas och sondmatas samtidigt. Fotografi.

Bröstmjölk är den bästa näringen för barn som föds för tidigt. Om du som har fött barnet inte kan eller inte vill amma får barnet donerad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning.

Vanligt att barnet får mat i en sond

De flesta barn födda före vecka 36-37 är ofta för omogna för att klara av att suga, andas och svälja. Barnet får då maten genom en sond till en början. En sond är en tunn slang som förs ner genom näsan eller munnen till magsäcken. Ofta går det också bra att barnet matas med en liten kopp. Barnet får antingen bröstmjölk som du har pumpat ur, donerad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Första dygnet får barnet små mängder, som sedan ökas efter hand.

När det är möjligt får du börja amma eller ge barnet bröstmjölksersättning i flaska.

Barnet kan få näring i dropp

Mycket för tidigt födda barn klarar till en början inte att ta emot tillräckliga mängder mat med sond eller kopp. De första levnadsdygnen får många barn därför näringsdropp via en tunn plastslang direkt in i blodet, en så kallad kateter. Droppet innehåller alla de näringsämnen barnet behöver.

De flesta barn får både näringsdropp och mat i en sond till en början.

Stöd när ditt barn är född för tidigt

Det är oftast en omtumlande upplevelse för alla som blir förälder. Det kan vara svårare om barnet har fötts för tidigt, om hen mår dåligt eller behöver behandlingar. Även om barnet bara är lite för tidigt född och mår bra kan det ändå vara jobbigt att i en främmande miljö på sjukhus knyta an till ditt nyfödda barn.

Det kan vara svårt och jobbigt att inte få vara med ditt barn hela tiden, men också att behöva finnas där hela tiden.

Att vara nära ditt barn är mycket bra för anknytningen och amningen. Det minskar också risken för att du ska bli nedstämd eller få en depression.

Under tiden på avdelningen har du samtal med läkare och din kontaktsjuksköterska. Ni pratar bland annat om hur barnet mår, om något stöd behövs och om planen för den fortsatta vården.

Be om hjälp och ta emot stöd

Glöm inte bort dina egna behov, som att sova och äta bra så att du orkar ta hand om ditt barn. Lämna avdelningen då och då och gå ut och ta en promenad, ät en lunch eller träna om det känns bra. Ta hjälp från varandra om ni är flera föräldrar, och från närstående om du har närstående som har möjlighet att hjälpa till.

Det kan vara svårt med sådant som är praktiskt, exempelvis att hitta en bra balans mellan att ta hand om äldre syskon och att vara med det nyfödda barnet. Detta gäller särskilt om det nyfödda barnet måste vårdas långt hemifrån. Be om hjälp med hemmet och med syskon.

Du kan prata med vårdpersonalen. Den har stor erfarenhet av att träffa familjer som är i samma situation.

Stöd av kurator eller psykolog på sjukhuset

Förutom läkare, sjuksköterskor och barnsjuksköterskor finns det annan personal som du kan få stöd av. Kuratorn på avdelningen kan vara en samtalspartner och kan ge information om vilket annat stöd du kan få. Kuratorn ger också information om och hjälper till med ansökan om tillfällig föräldrapenning till Försäkringskassan. Du får det medan barnet vårdas på sjukhuset. Barn som vårdas länge på sjukhus eller som är svårt sjuka har rätt till mer bidrag från föräldraförsäkringen.

Du kan få träffa en psykolog, exempelvis för att bearbeta de svårigheter som många upplever när barnet föds för tidigt. Det kan också vara svårt att känna samhörighet och kontakt med barnet. Be gärna sjukhuset om stödsamtal hos psykolog.

När ni har kommit hem

När barnet skrivs ut beror i första hand på hur hen mår, och hur du som föräldrar känner att du klarar av att ta hand om barnet.

För tidigt födda barn är inskrivna på sjukhuset tills det skulle ha varit en fullgången graviditet. Men de flesta kan åka hem med hjälp av hemsjukvård några veckor tidigare. Det innebär att ni är hemma men har kvar stöd och hjälp från sjukhuset. En del barn kan till exempel fortfarande behöva hjälp med att få näring i sond.

På en del orter görs hembesök av personal från neonatalavdelningen. På andra orter får ni komma tillbaka till neonatalavdelningen med jämna mellanrum. Ibland är barnavårdscentralen, BVC, också med i hemsjukvården.

Många tycker det är en mycket stor och ibland jobbig omställning när barnet blir utskriven. Och att det är svårt att nu ta fullt ansvar utan att ha personal i närheten. Övergången från sjukhus till att komma hem brukar vara lättare om du har varit mycket med barnet på sjukhuset och varit delaktig i hens vård. Du får också stöd från sjukhuset, hemsjukvården och BVC.

När barnet är utskriven från sjukhuset tar BVC över.

Ta det lugnt hemma

Ta det väldigt lugnt den första tiden. Barnet och resten av familjen behöver vänja sig vid det nya.

Eftersom barnet är känslig för infektioner är det viktigt att till exempel inte ha besök direkt efter att ni har kommit hem. Se till att alla tvättar händerna och använder handsprit.

Det är vanligt att känna sig känslig under lång tid och det kan märkas på olika sätt, både kroppsligt och psykiskt. Sök hjälp om du behöver stöd. Du kan prata med BVC eller med sjukhuset, om ni fortfarande har kontakt.

Hur för tidigt födda barn växer och utvecklas

De flesta barn som föds för tidigt klarar sig bra och växer upp med samma förutsättningar som barn som inte har fötts för tidigt.

Genom att barnets utveckling följs upp kan eventuella svårigheter och funktionsnedsättningar upptäckas och behandlas. Det kan till exempel vara svårigheter med motorik, syn, hörsel, beteende, koncentration och inlärning.

Barn som endast är födda lite för tidigt behöver vanligtvis ingen annan uppföljning än den som görs på BVC.

I Sverige finns ett särskilt program för uppföljning av för tidigt födda barn. Barn som är född före vecka 28 eller som har haft komplikationer som riskerar att ge skador följs upp på BVC och även på en neonatalmottagning fram till fem-sex års ålder, ibland längre. Där bedöms barnets utveckling men också om hen behöver någon särskild behandling eller extra stöd, till exempel hemma, på förskolan eller i skolan.

Barn som är mest för tidigt födda är mer känsliga för infektioner. De kan också ha problem med lungorna och andningen, till exempel i form av astma.

Barnet får en korrigerad ålder

För att bedöma hur för tidigt födda barn utvecklas används begreppet korrigerad ålder. Korrigerad ålder är den ålder barnet skulle ha haft om hen var född på utsatt förlossningsdatum. Det är en anpassning och används vid all uppföljning, bland annat när BVC följer upp hur barnet utvecklas och hur barnet växer. Ett barn som till exempel är född tio veckor för tidigt har därmed levt ett år och tio veckor vid ettårsuppföljningen. Bedömningen utgår ifrån vad en ettåring förväntas klara av. Korrigeringen innebär att de allra flesta för tidigt födda barn till exempel kommer att lära sig sitta och gå när de förväntas göra det.

För barn som är födda mycket för tidigt används korrigerad ålder till dess att barnet har en korrigerad ålder på cirka två år.

Att vara närstående när barn föds för tidigt

Det är en jobbig period för den som har fått barn, och du som närstående kan ge både känslomässigt och praktiskt stöd. Fråga vad du kan hjälpa till med.

Du kan hjälpa till med äldre syskon. Du kan också hjälpa till med praktiska saker, till exempel att vattna blommor eller på annat sätt hjälpa till med bostaden. Du kan laga mat för dem att ha på sjukhuset, och mat till frysen för familjen när de kommer hem.

Familjen kan behöva vara på sjukhus i flera månader och det kan dröja innan du får träffa barnet. På en del sjukhus får familjer ta emot besök och du kan då vara delaktig i barnets vård och omsorg. Men på vintern kan avdelningar vara helt stängda för besökare, på grund av infektionsrisken. Får familjen ta emot besök är det viktigt att ni inte är för många besökare på en gång.

Det kan vara jobbigt för föräldern att meddela alla om exempelvis något händer. En bra idé är att föräldern på sjukhuset har en närstående person att kontakta, och att den personen kan kontakta resten.

Även du kan känna oro. Försök hitta egna sätt att lindra den, barnets förälder kan inte göra något åt din oro.

Lyssna på familjens önskemål

När familjen har kommit hem är det viktigt att lyssna på vad föräldern vill och känner. Det kan vara önskemål om hur barnet ska bemötas, till exempel om handtvätt och hur du ska hålla barnet. Respektera det och be dem att visa hur du ska göra. För tidigt födda barn är även efter utskrivning känsliga för starka intryck från omvärlden, bland annat starkt ljus och höga ljud. Se till att ni inte är så många besökare samtidigt och håll en låg ljudnivå.

Tänk också på att föräldrarna och familjen kan vara väldigt tagna och känslomässigt trötta långt efter utskrivning. Oron för det lilla barnet sitter i under lång tid.

Mer på andra webbplatser

Svenska Prematurförbundet och Prematurföreningen Mirakel har information om barn som är för tidigt födda. De ordnar bland annat träffar för att stötta nyblivna föräldrar, och föräldrar vars barn har skrivits ut från sjukhuset. De har också information om hur det är vanligt att reagera och ger råd till föräldrar och råd till närstående. En del sjukhus samarbetar med lokala föreningar.

Det finns även information och grupper i sociala medier.

Till toppen av sidan