Långa telefonköer till 1177.Det här meddelandet avser Västra Götaland

Det är många som ringer 1177 på grund av förkylning.
Har du förkylningssymtom ska du stanna hemma. Det finns mycket du kan göra själv. Läs om förkylning på 1177.se.
Läs om vad du kan göra om du har covid-19

Förkylning och influensa

Influensa

Influensa är en infektion som du får av virus. Influensa kan göra att du snabbt känner dig sjuk med hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont och hosta. Influensa är vanligast under vinterhalvåret. Det finns olika varianter av influensavirus.

Den influensa som kommer varje år kallas även för säsongsinfluensa.

Den här texten finns också på lätt svenska.

Vissa rekommenderas vaccin mot influensa

Du rekommenderas att vaccinera dig varje år om du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk om du får influensa eller en följdsjukdom av influensan.

Här kan du läsa mer om vaccination mot influensa och vilka som rekommenderas vaccin.

Du rekommenderas också att vaccinera dig om du bor tillsammans med någon som har kraftigt nedsatt immunförsvar.

Risken är liten att bli allvarligt sjuk om du är under 65 år och inte har någon av de sjukdomar eller tillstånd då vaccination mot influensa rekommenderas. Då behöver du inte vaccinera dig.

Du rekommenderas att vaccinera dig mot influensa även om du är vaccinerad mot covid-19.

Symtom på influensa

Du kan snabbt känna sig sjuk vid influensa. Vissa blir mycket sjuka med hög feber och hosta, medan andra bara får lindrigare besvär.

Det är vanligt med flera av följande symtom:

  • Du känner dig mycket sjuk eller matt.
  • Du har ont i musklerna.
  • Du har hög feber och huvudvärk.
  • Du känner dig trött och frusen.
  • Du har ont i halsen och torrhosta.

Minskad matlust är också vanligt.

Febern brukar ofta vara runt 39–40 grader och finnas kvar i upp mot en vecka.

Du kan vara trött ett tag efteråt

Efter ungefär en vecka är den svåraste delen av influensan oftast över, men det är vanligt att vara trött i några veckor efteråt.

Barn kan ha andra symtom

Barn som är yngre än två år får ofta diarréillamående och kräkningar och magont vid influensa. Det kan göra att de får vätskebrist.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har influensa behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Du har hög feber som inte går ner efter fyra dygn.
  • Du har hög feber som har gått ner och som sedan börjar stiga igen.
  • Du tillhör någon av de grupper som rekommenderas vaccination mot influensa och har fått symtom på influensa.

Det gäller även om du är vaccinerad. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Ring alltid först

Du ska alltid kontakta vårdmottagningen innan du åker dit. Det gäller både vuxna och barn. Då kan vårdpersonalen se till att du eller barnet tas emot utan att andra riskerar att bli smittade.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du blir plötsligt mycket sämre.
  • Du får andningsbesvär även när du vilar.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären.

Vila mycket

Känn efter hur mycket kroppen orkar och ansträng dig inte för mycket. Du behöver vila, men det innebär inte att du alltid behöver ligga till sängs. Oftast är det bra om du är uppe och rör på dig då och då. Det kan kännas skönt att vara utomhus en stund och få frisk luft.

Drick extra mycket

När du har feber är det extra viktigt att dricka tillräckligt så att du inte får vätskebrist.

Du kan behöva hjälp med att få i dig dryck om du har svårt att orka eller komma ihåg att dricka. Det kan vara bra att dricka vätskeersättning för att få i dig tillräckligt mycket vätska.

Det är också bra att försöka äta, även om du inte känner dig hungrig.

Du som tar hand om ett barn som är sjuk i influensa behöver hjälpa barnet att få i sig tillräckligt med vätska, särskilt om barnet har feber. Då behöver hen dricka mer än vanligt. Annars kan barnet få vätskebrist.

Läs mer om vätskebrist och uttorkning hos barn och vad du kan göra.

Ligg med huvudet högt

Det är lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan till exempel lägga extrakuddar under huvudet. Det kan kännas skönare för ryggen om du lägger kuddarna under madrassen.

Detsamma gäller för barn som är sjuka i influensa. Yngre barn kan tycka att det är skönt att sitta i en babysitter, i knät eller i en bärsele.

Prova näsdroppar eller nässprej

Du kan prova näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt. Läkemedlen går att köpa receptfritt. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.

Du kan ge koksaltdroppar till barn som är täppta i näsan. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej. Olika nässprejer och näsdroppar är godkända från olika åldrar. Fråga på ett apotek och läs noga anvisningarna på förpackningen.

Lindra halsont

Kall eller varm dryck lenar ofta vid ont i halsen, både hos barn och vuxna. Glass och yoghurt kan också kännas bra. 

Det finns sugtabletter och sprej som har antiinflammatorisk effekt. Det innebär att de lindrar smärta och svullnad i halsen. Det finns också sugtabletter som verkar bedövande i halsen. Du kan köpa läkemedlen på ett apotek.

En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla. Läs på förpackningen eller fråga på apoteket om du känner dig osäker.

Lindra hostan

Du kan pröva att lindra hostan genom att dricka kall eller varm dryck. Det verkar lenande i svalget och luftvägarna.

Det är bra att ha ett glas vatten nära till hands om du hostar mycket på natten. Några klunkar vatten kan lindra hostan, både hos vuxna och barn.

De läkemedel mot hosta som finns på apotek har dåligt dokumenterad effekt, men en del tycker att de hjälper.

Läs mer om hosta och hosta hos barn.

Läkemedel mot värk och feber hos vuxna

Det finns flera olika receptfria läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig. 

Läkemedel mot värk och feber hos barn

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner. Virus trivs inte i kroppen när den blir för varm. Behandla därför inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra.

Du kan ge receptfria febernedsättande och smärtlindrande läkemedel om barnet har feber och är gnällig, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen.

Ring 1177 eller din vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.

Detta gäller för barn:

  • Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol. 
  • Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen. 

Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.

Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen. 

Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Undvik att ge vissa läkemedel vid feber

Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel mot tillfällig smärta.

Stanna hemma om du känner dig sjuk

Alla som känner sig sjuka ska stanna hemma. Det är för att inte smitta andra. Det gäller både vuxna och barn. Symtomen kan bero på covid-19.

När du har feber är det bra att låta kroppen vila och återhämta sig tills febern har gått ner.

Vissa behöver lämna prov

De flesta med symtom behöver inte lämna prov för covid-19 men en del behöver göra det.

Så smittar influensa

Influensaviruset sprids ofta genom luften. Viruset sprids till exempel när någon som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Genom luften sprids viruset vidare och om du får i dig det kan du bli sjuk.

Viruset kan också spridas genom att du till exempel tar i hand med någon som är sjuk och som har viruset på sina händer. Sedan kan viruset komma in genom munnen eller näsan om du tar med händerna i ansiktet.

Det tar mellan en och fyra dagar tills du blir sjuk efter att du har smittats.

Influensa smittar lättare inomhus

Risken för influensa är mindre utomhus, eftersom viruset skingras snabbare i fria luften. Inomhus är risken för smitta större. Det är vanligt att viruset sprids till exempel på bussar, i skolor, på förskolor och på arbetsplatser. 

Du smittar så länge du känner dig sjuk

Du kan föra viruset vidare innan du själv har fått några symtom och vet att du är sjuk. Du är som mest smittsam när du känner dig som sjukast, men andra kan få viruset från dig så länge som du känner dig sjuk.

Du kan vara smittsam under en längre tid om du har nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av någon sjukdom eller behandling.

Du kan bli sjuk igen

Det finns alltid en risk att du blir sjuk igen, fast du har haft influensa. Det beror på att det finns flera varianter av influensaviruset och att det ibland kommer nya.

Influensan sprids lättare på vintern

Influensa finns alltid på någon plats på jorden. Influensan kommer till Sverige på vinterhalvåret. En förklaring är att viruset sprids lättare i torr och kall luft än i varm och fuktig luft.

Det kan vara väldigt olika hur länge influensasäsongen pågår. Det kan variera mellan sex veckor och fyra månader, oftast någon gång mellan december och april.

Så kan du minska risken för influensa

person hostar i armvecket
Hosta eller nys i armvecket.

Här är några råd för att minska risken att få influensa:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
  • Undvik att röra vid dina ögon, din näsa och din mun.
  • Undvik nära fysisk kontakt med personer som du vet är sjuka.

Här är några råd för att undvika att sprida viruset till andra om du är sjuk:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.
  • Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.

Behandling med virushämmande läkemedel

Det finns inga läkemedel som gör dig frisk från influensa, men det finns läkemedel som bromsar viruset. De kallas för virushämmande eller antivirala läkemedel. De skrivs ut på recept av läkare. Läkemedlet hjälper inte mot andra luftvägsinfektioner.

Behandlingen med virushämmande läkemedel måste påbörjas inom de två första dygnen som du är sjuk för att läkemedlet ska ha effekt.

Du som har en ökad risk att bli allvarligt sjuk av influensa kan behöva få behandling med virushämmande läkemedel. Ibland kan du få det i förebyggande syfte, exempelvis om någon närstående har fått influensa.

Antibiotika hjälper inte

Antibiotika hjälper inte mot influensa, eftersom influensa orsakas av virus.

Undersökningar

De flesta behöver inte undersökas så mycket om de har typiska symtom och det är influensasäsong. Då kan läkaren ganska snabbt avgöra om det är influensa.  

Läkaren undersöker dig

Läkaren börjar med att göra en allmän undersökning. Du får berätta om hur du mår och läkaren tittar i din mun och i ditt svalg. Läkaren brukar också undersöka lymfkörtlarna och lyssna på hjärtat och lungorna.

De flesta behöver inte lämna några prover. Men ibland kan läkaren ta ett prov från den inre, bakre delen av näsan. Provet tas genom näsan med en tunn pinne och skickas sedan på analys för att se om det är influensa. Provet kan också visa vilken typ av influensa det är.

En del behöver lämna prov för covid-19. Det går till på ungefär samma sätt.

Ibland behövs ett blodprov för att läkaren ska kunna utesluta andra sjukdomar.

Komplikationer och följdsjukdomar

En influensa kan ibland utvecklas till en infektion med bakterier, som bihåleinflammationöroninflammation eller lunginflammation. Då kan du få feber igen, och du får mer ont eller mer besvär.

Risken att bli allvarligt sjuk av influensa eller en följdsjukdom ökar om du har vissa andra sjukdomar eller tillstånd.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning eller talsvårigheter.

Aktuella artiklar

Vaccination mot influensa

Du kan skydda dig mot influensa genom att vaccinera dig. Influensa orsakas av virus och är mycket smittsamt. Viruset smittar genom luften och sprids framför allt om någon som är sjuk hostar eller nyser.

Förbered ditt vårdbesök

Genom att förbereda dig kan du vara delaktig i din vård och tillsammans med vårdpersonalen komma fram till den vård som passar dig bäst

Så gör du för att vaccinera dig mot covid-19

Alla som är 12 år eller äldre kan få vaccin mot covid-19. Här kan du läsa mer om vad som gäller för dig och hur du gör för att vaccinera dig i din region.

Till toppen av sidan