Öron och balans

Öroninflammation

Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan få det. Ofta kommer öroninflammation i samband med en förkylning. Öroninflammation hos barn brukar gå över av sig själv, men ibland behövs behandling.

Öroninflammation brukar börja plötsligt och gå över på några dagar. Det kallas därför ibland för akut öroninflammation eller akut otit.

Symtom

Det här är vanliga symtom på öroninflammation:

  • Det gör ont i örat, särskilt när du ligger ner.
  • Feber.
  • Du har en känsla av lock i örat.
  • Hörseln är försämrad.

Barn under ett år får ofta feber och mycket ont vid öroninflammation. Lite äldre barn kan ibland ha symtom som dålig matlust, svårt att sova och allmän irritation men inte feber.

Ibland spricker trumhinnan. Då rinner det var ur hörselgången. Innan trumhinnan spricker brukar det göra väldigt ont, men när den sedan har spruckit minskar smärtan.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär:

  • Ont i örat i mer än ett dygn.
  • Ont i örat och feber.
  • Det rinner vätska från ett eller båda öronen.
  • Ont i örat eller rinnande öra i två till tre dygn efter att en läkare har bedömt besvären.
  • Besvären blir värre efter undersökning, oavsett behandling eller inte.
  • Lockkänsla i örat, försämrad hörsel, ringningar eller pip i öronen som inte har gått över tre till fyra veckor efter den akuta infektionen.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.

Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär:

  • Ont i örat tillsammans med stelhet i nacke, trötthet och illamående.
  • Ont i örat, hög feber och känner sig sjuk.
  • Svullnad och rodnad bakom örat och örat har börjat stå ut.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vad kan jag göra själv?

De flesta öroninflammationer läker av sig själva. Det finns några saker som du kan pröva för att lindra symtomen.

Ha huvudet högt

Både barn och vuxna mår bättre av att hålla huvudet högt när de har ont i örat. Då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont. När du ska sova kan du till exempel bädda sängen med extra kuddar.

Barn under ett år kan du testa att ha i en bärsele, i knät eller i en babysitter. Du kan höja huvudändan av sängen när barnet ska sova, till exempel genom att lägga tjocka böcker under sängbenen vid huvudändan.

Nässprej gör det lättare att andas

Avsvällande näsdroppar och nässprej minskar nästäppa och kan göra det lättare att andas vid en förkylning. De hjälper däremot inte mot själva öroninflammationen, varken för barn och vuxna.

Använd inte avsvällande nässprej i mer än tio dagar. Det kan göra så att du får en nästäppa som är svår att bli av med.

Koksaltlösning kan hjälpa

Du kan också pröva att spreja näsan med koksaltlösning. Det finns färdiggjorda koksaltdroppar och koksaltsprej att köpa på apotek.

Läkemedel mot värk och feber hos barn

Ring 1177 eller din vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.

Detta gäller för barn:

  • Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol. 
  • Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen. 

Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.

Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen. 

Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Undvik att ge vissa läkemedel vid feber

Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel mot tillfällig smärta.

Läkemedel mot värk och feber hos vuxna

Det finns flera olika receptfria läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig. 

Smittar öroninflammation?

Själva öroninflammationen orsakas av bakterier som oftast inte smittar. Däremot kommer öroninflammation ofta i samband med en förkylning, och förkylningsvirus sprids väldigt lätt.

Hur kan jag undvika att få öroninflammation?

Som vuxen är risken för att få öroninflammation ganska liten. Det kan vara svårt att undvika öroninflammationer helt hos barn, eftersom förkylningar är så vanliga och smittsamma. Det är däremot bra att undvika rökiga miljöer.

Amning har en skyddande effekt under den period barnet ammas.

Barn och vuxna som får många öroninflammationer kan få ett rör inopererat i örat. Röret luftar mellanörat vilket minskar risken för återkommande öroninflammationer.

Undersökning

Läkaren undersöker örat och bedömer hörselgången och trumhinnan.

För att undersöka örat använder läkaren ett otoskop eller ett otomikroskop. Otoskopet är som en ficklampa och otomikroskopet är som en kikare.

För att undersöka trumhinnans rörlighet blåser läkaren luft med en liten ballong mot trumhinnan för att se om den rör sig.

Ibland använder läkaren en så kallad tympanometer för att undersöka trumhinnans rörlighet och trycket i mellanörat. Läkaren placerar då en liten mjuk propp i hörselgångens öppning och kopplar en apparat till proppen. Apparaten ger ifrån sig ett tutande ljud.

Ingen av dessa undersökningar gör ont.

Andra undersökningsmetoder

Ibland tar läkaren en bakterieodling. Odlingen tas i svalget med en odlingspinne genom näsan.

Öron-näsa-halsläkare

Du eller ditt barn kan behöva undersökas vidare på en öron-näsa-halsmottagning om infektionen verkar allvarlig, eller om den återkommer flera gånger.

Behandling

Hos barn läker de flesta öroninflammationer av sig själva. Men ibland kan en öroninflammation behöva behandlas med antibiotika.

De som alltid behöver behandlas med antibiotika om de har öroninflammation är:

  • Barn under ett år.
  • Barn under två år som har öroninflammation i båda öronen.
  • Barn över tolv år och vuxna.
  • Alla barn och vuxna som har sprucken trumhinna. 

Barn mellan ungefär ett och tolv år kan behöva behandlas med antibiotika om det här stämmer in:

  • Barnet har hög feber.
  • Barnet har mycket ont i örat.
  • Det finns en risk för att infektionen sprider sig.
  • Barnet har någon annan allvarlig sjukdom.

Förloppet är olika i olika åldrar

Orsaken till att behandlingen är olika i olika åldrar är att risken för svåra infektioner och komplikationer varierar med åldern. Infektionen är ofta allvarligare för en vuxen som blir sjuk. Barn i förskoleåldern får oftast öroninflammationer som är mindre allvarliga, och då läker de oftast ut av sig själv.

Du får alltid antibiotika om det har gått hål på trumhinnan

Oavsett din ålder får du alltid behandling med antibiotika om trumhinnan har spruckit. Det beror på att detta är ett tecken på att infektionen är allvarlig. Då brukar läkaren även skriva ut örondroppar som ska användas under några dagar. Efter två till tre dagar ska det sluta rinna var ur örat. Själva hålet i trumhinnan läker sedan oftast av sig själv ganska snabbt.

Oftast blir du kallad på återbesök för att kontrollera att trumhinnan har läkt ordentligt och att hörseln är som vanligt igen.

Skydda örat mot vatten när du duschar eller badar

Du bör inte bada när du har pågående öronbesvär med värk eller flytning ur örat.

Har det gått hål på trumhinnan bör du undvika att få vatten i öronen under någon vecka efter att det har slutat rinna ur örat. Du kan då använda fetvadd eller öronproppar vid dusch eller bad.

Ett rör kan opereras in i örat

Barn och vuxna som har mycket besvär med vätska i örat eller återkommande öroninflammationer kan få ett rör i örat. Det görs på en öronklinik.

Då opereras ett litet plaströr in i trumhinnan så att luft kan komma in i mellanörat. Det gör att det samlas mindre vätska bakom trumhinnan och att trumhinnan kan röra sig fritt så att hörseln förbättras. Röret kan också minska risken för nya öroninflammationer.

Återbesök efter öroninflammation

Barn som är yngre än fyra år och som har haft besvär i båda öronen ska komma på återbesök efter tre månader. Då undersöker läkaren på vårdcentralen om barnet har kvar vätska bakom trumhinnan eftersom det kan påverka barnets hörsel.

Barnet får undersökas vidare på en öron-näsa-halsmottagning om hörseln inte är helt återställd, eller om trumhinnan inte ser ut som den ska.

Äldre barn och vuxna behöver bara kontrolleras om de har besvär efter att infektionen läkt ut.

Vad beror öroninflammation på?

Örat har tre delar, ytterörat, mellanörat och innerörat. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan. Innanför trumhinnan ligger mellanörat, som är ett litet hålrum som normalt är gasfyllt. Vid öroninflammation har man en varig inflammation i mellanörat.

En öroninflammation kommer ofta i samband med en förkylning.

Förkylningsviruset gör det svårare för slemhinnorna i näsan och öronen att försvara sig mot bakterier. Bakterierna kan då orsaka en infektion i mellanörat och du får en öroninflammation. Trumhinnan blir röd och tjock och det bildas var bakom den. Trumhinnan kan bukta utåt och röra sig sämre. Att det gör ont beror på att svullnaden och trycket i mellanörat ökar. Ibland blir trycket så högt att trumhinnan spricker.

Barn kan vara extra känsliga

De flesta barn får öroninflammation minst en gång innan de börjar skolan men en del barn får öroninflammation ofta. En ökad risk för att få öroninflammation kan vara ärftligt.

Det är vanligast att barn får öroninflammation mellan ett och två års ålder.

Andra sjukdomar kan ge liknande besvär

Ont i örat kan ha andra orsaker än öroninflammation.   

Öronkatarr gör inte ont men kan kännas obehagligt

Vid en öronkatarr har det samlats klar vätska i mellanörat. Vätskan är inte varig och är inte ett tecken på en infektion. Då blir trumhinnan inte lika rörlig, ljudvågorna dämpas och hörseln kan bli sämre ett tag. Det känns som att ha lock för örat.

Det är vanligt att barn får öronkatarr efter en förkylning eller en öroninflammation, men även vuxna kan få det. Besvären går oftast över av sig själv. Vuxna kan få problem med vätska i mellanörat vid flygning, dykning eller i samband med en infektion.

Hörselgångseksem

Du kan även ha en inflammation i själva hörselgången. Det heter hörselgångseksem och symtomen påminner ibland om öroninflammation.

Komplikationer och följdsjukdomar

Ibland finns vätska kvar bakom trumhinnan en tid efter att du har blivit frisk, vilket kan göra att hörseln tillfälligt blir sämre. Besvären kan försvinna snabbare genom att du tryckutjämnar flera gånger varje dag. Om besvären kvarstår länge eller är stora ska du söka läkare.

Mastoidit – en ovanlig komplikation

Mastoidit är en komplikation till öroninflammation och innebär att inflammationen har spridit sig till benet bakom örat. Mastoidit är den vanligaste komplikationen men är mycket ovanligt.

Symtomen är kraftig smärta i och bakom örat, feber och utstående öron.  Hos små barn kan komplikationen komma så snabbt att öroninflammationen inte har hunnit märkas.

Barn med mastoidit läggs in på sjukhus och får antibiotika direkt i blodet. Ofta sövs de också så att läkaren kan ta hål på trumhinnan och släppa ut varet. De flesta blir friska efter den behandlingen, men ibland krävs en större operation.

Mer ovanliga komplikationer

Öroninflammation kan också orsaka andra mer ovanliga komplikationer om den sprider sig, som till exempel ansiktsförlamning och hjärnhinneinflammation

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan