SÅ FUNGERAR KROPPEN

Så fungerar hjärtat och blodomloppet

Hjärtat pumpar blod genom kroppens blodkärl. Blodet pumpas ut till kroppens olika organ och vävnader och sedan tillbaka till hjärtat igen. Det kallas blodomloppet.   

Så är hjärtat uppbyggt

Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand. Det är uppbyggt av en sorts tvärstrimmiga muskler som kallas hjärtmuskler. Andra tvärstrimmiga muskler i kroppen kan styras av viljan, men hjärtats rörelser kan inte påverkas av viljan.

Hela hjärtat omges av dubbla lager av bindväv, den så kallade hjärtsäcken.

Stora kärl leder blodet till och från hjärtat. Hjärtat är uppbyggt av tvärstrimmiga muskler.

Inuti hjärtat finns fyra hjärtrum

Hjärtat har två så kallade hjärtrum på höger sida och två på vänster sida. I varje halva av hjärtat finns ett förmak och en kammare. Förmaken tar emot blod och kamrarna pumpar blodet vidare.

Hjärtat har fyra hjärtrum. Dessa är höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare.

Två typer av klaffar

I hjärtat finns klaffar, som öppnas och sluts samtidigt som hjärtmusklerna dras samman. Klaffarna gör att blodet förs vidare i rätt riktning. De stängs och då kan blodet inte rinna tillbaka.

Det finns två typer av klaffar:

  • Segelklaffarna som finns mellan förmaken och kamrarna i både högra och vänstra hjärthalvan.
  • Fickklaffarna som finns där lungpulsådern avgår från höger kammare, och där stora kroppspulsådern avgår från vänster kammare.

Film: Blodets väg genom hjärtat

Filmen visar blodets väg genom hjärtat. Blodet kommer in i hjärtat och pumpas ut i kroppen medan klaffarna i hjärtat öppnas och stängs.

Kranskärlen ger hjärtat näring och syre

Hjärtmuskeln får näring och syre från två kranskärl. Kranskärlen är små blodkärl som bildar ett nätverk runt hjärtat. De förser hjärtmuskeln med blod, syre och näring. Blodet leds sedan tillbaka genom kransvener.

Så arbetar hjärtat

Hjärtat fungerar som en pump. Det pumpar ut blodet genom kroppens blodkärl och organ. Det tryck som uppstår i kärlen när hjärtat pumpar ut blodet kallas blodtrycket. Hjärtat växlar hela tiden mellan att dra ihop sig och att slappna av. En sammandragning och en avslappning utgör tillsammans ett hjärtslag.

Antal hjärtslag per minut kallas hjärtfrekvensen

Under vila brukar antalet hjärtslag vara mellan 60 och 80 slag per minut. Vältränade personer har ofta färre slag per minut. Antalet hjärtslag per minut kallas hjärtfrekvensen. Hjärtfrekvensen ökar när du anstränger dig. Vid mycket kraftig ansträngning kan antalet hjärtslag nå närmare 200 slag per minut. Detta sker för att öka blodflödet när behovet av syre till kroppens muskler ökar. Det är också vanligt att hjärtfrekvensen kallas pulsen.

Hjärtslagen startas av impulser

Hjärtslagen styrs genom att en impuls startas från ett litet område i höger förmak som kallas sinusknutan. Impulsen får hjärtats förmak att dra ihop sig så att blodet strömmar in i de två kamrarna i hjärtat. Sedan når impulsen vidare till den så kallade AV-knutan, och därefter genom den så kallade His-bunten. His-bunten delar upp sig i två grenar som leder impulsen till kamrarnas båda väggar. Detta leder till en sammandragning av kamrarna. Före nästa hjärtslag inträffar en vilopaus.

Sinusknutan, AV-knutan och His-bunten kallas för hjärtats retledningssystem.

Hjärtats slag startas av impulser från sinusknutan i hjärtats högra förmak. Impulsen går vidare till AV-knutan och till His-bunten. Detta leder till en sammandragning, ett hjärtslag.

Blodomloppet transporterar syre och näring

Hjärtat pumpar ut blodet i kroppens blodomlopp. Blodomloppet är ett system av blodkärl för transport av bland annat syre, näringsämnen och hormoner. Blodet för även bort avfallsprodukter som kroppen inte behöver, till exempel koldioxid.

Tre sorters blodkärl

Det finns tre typer av blodkärl:

  • Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar.
  • Vener kallas de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar.
  • Kapillärer heter de minsta kärlen längst ut som förbinder artärerna med venerna.

Artärerna för blodet ut i kroppen

Artärerna leder vidare det blod som pumpas ut från hjärtat. Blodet i artärerna från vänster kammare är syrerikt. Det beror på att blodet har förts genom blodkärlen i lungorna och hämtat syre därifrån.

Du kan känna pulsen i artärerna

De stora artärerna delar upp sig i mindre blodkärl som når ut i hela kroppen. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna vidgas de lite. Det kan du känna via pulsen, till exempel på handleden eller på sidan av halsen. När du tar pulsen vid handleden är det strålbensartären du känner. Strålbensartären kallas även radialisartären. När du tar pulsen på sidan av halsen är det halsartärerna du känner. Ett annat namn för halsartären är karotisartären.

Stora kroppspulsådern är kroppens största artär

Stora kroppspulsådern kallas även aorta. Det är kroppens största artär. Stora kroppspulsådern har en diameter på ungefär 2,5 centimeter och avgår från hjärtats vänstra kammare. Den går först uppåt i en båge, och fortsätter sedan ner genom kroppen. Ungefär vid ryggradens nedersta kotor delar sig stora kroppspulsådern i två grenar. En till vardera sidan av den nedre kroppshalvan.

Lungpulsådern leder syrefattigt blod

Lungpulsådern utgår från höger kammare och delar upp sig i två lungartärer, en till varje lunga. Lungpulsådern innehåller syrefattigt blod trots att det är en artär. Alla andra artärer leder syrerikt blod.

Hela skelettet med artärer. Illustration.
Artärerna utgår från hjärtat och förgrenar sig i allt mindre blodkärl. Hjärtat pumpar ut syrerikt blod genom artärerna.

Venerna för blodet tillbaka till hjärtat

Venerna samlar upp blodet ute i kroppens organ och muskler och leder det tillbaka till hjärtat. Venerna är antingen djupa eller ytliga. Ofta går två djupa vener bredvid varje artär.

De ytliga venerna reglerar kroppstemperaturen

De ytliga venerna på armarna och benen ligger precis under huden. Dessa vener hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Det sker genom att blodet avger värme när blodkärlen passerar nära huden.

Lungvenerna leder syrerikt blod

Lungvenerna transporterar syrerikt blod från lungornas blodkärl tillbaka till hjärtat. Två lungvener kommer från varje lunga. Lungvenerna leder syrerikt blod trots att de är vener. Alla andra vener leder syrefattigt blod.

Kroppen med venernas placering. Illustration.
Venerna leder det syrefattiga blodet till hjärtat, och vidare till lungorna för att syresättas.

Hjärtat pumpar ut blodet till kroppens olika delar, och sedan måste blodet kunna föras tillbaka till hjärtat. Musklerna kring venerna hjälper till med att pressa tillbaka blodet mot hjärtat. Sammandragningar i musklerna gör att venerna trycks ihop och blodet förs i rätt riktning.

Inne i venerna finns också små klaffar. De stänger till blodkärlen så att blodet inte kan rinna tillbaka.

Muskler som ligger intill venerna hjälper till att pressa blodet tillbaka till hjärtat (1). Venklaffar hindrar blodet att rinna tillbaka när musklerna slappnar av (2). De vita pilarna visar i vilken riktning blodet rinner.

Kapillärerna är de minsta blodkärlen

Kapillärerna är ett nät av mycket små och tunna blodkärl. De är så små att bara en röd blodkropp åt gången kan tränga sig igenom.

Kapillärnät. Illustration.
Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer.

Vätska och olika ämnen kan passera genom kapillärernas  väggar

Väggarna i kapillärerna är så tunna att vätska, näringsämnen och avfallsprodukter kan passera genom dem. Blodet avger till exempel syre och näringsämnen till vävnaderna genom kapillärernas väggar. Samtidigt gör sig vävnaderna av med koldioxid och andra avfallsprodukter.

Även vätska lämnar kapillärerna. Vätskan blandas med den vävnadsvätska som ligger mellan cellerna i kroppen. Det mesta av vätskan sugs upp igen av kapillärerna, men en del överskottsvätska blir kvar i vävnaderna. Denna överskottsvätska sugs upp av lymfsystemets lymfkapillärer och förs sedan tillbaka till blodomloppet.

Stora kretsloppet och lilla kretsloppet

Blodomloppet består av ett sammanhängande system av blodkärl. Det brukar delas upp i två delar, stora kretsloppet och lilla kretsloppet.

Stora kretsloppet når hela kroppen

Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når ut i hela kroppen. Blodet pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom stora kroppspulsådern och andra artärer. Det når sedan kapillärerna ute i kroppen. Där transporteras syre och näringsämnen ut i vävnaderna, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet. Sedan förs blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna.

Lilla kretsloppet går till lungorna

Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet. Hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet förs tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna. Därefter fortsätter blodet till vänster kammare som pumpar ut det i stora kretsloppet igen.

Film: Stora och lilla kretsloppet

Till toppen av sidan