Köldskador – förfrysning
Att vara ute länge i kyla, fukt och vind ökar risken för köldskador. Köldskador är vanligast på fötterna, fingrarna, öronen, näsan och kinderna.
De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva. Men det är viktigt att snabbt avbryta nedkylningen om du tror att du håller på att få en köldskada.
En köldskada kan leda till förfrysning.
Symtom
Köldskadad hud kan
- göra ont men efter ett tag tappa känseln
- bli kallare och blekare än huden runtomkring.
Om nedkylningen fortsätter kan huden först bli röd och sedan blå. Färgförändringen kan synas mer på ljusare hud och mindre på mörkare hud.
Köldskadad hud som får tillbaka värmen kan
- bulta eller sticka
- göra ont.
Efteråt kan huden
- svullna
- få blåsor.
Vad kan jag göra själv vid köldskada?
Gör så här om du håller på att få en köldskada:
- Ta dig inomhus eller i skydd från vinden så fort som möjligt.
- Byt till torra kläder.
- Drick något varmt, gärna något med socker i.
- Ta av dig eventuella ringar eftersom fingrarna kan svullna när du blir varm igen.
- Börja genast värma dig men gör det försiktigt.
Värm dig hud mot hud
Det bästa är att värma huden mot annan hud. Här är några exempel:
- Kinden kan du värma med en varm hand.
- Fingrarna kan du värma i armhålan.
- Tårna kan du be att få värma mellan någon annans händer, eller i hens armhåla eller på personens mage.
Fortsätt uppvärmningen även om det gör ont. Fortsätt tills känseln kommer tillbaka och huden får sin vanliga färg.
När och var ska jag söka vård?
De flesta behöver inte söka vård. Köldskador läker oftast av sig själva.
Kontakta en vårdcentral om du är svullen eller har blåsor efter två veckor. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av det här stämmer:
- Du har svårt att röra på kroppsdelen som har varit nedkyld.
- Huden får inte tillbaka sin vanliga färg och känsel fast du avbryter nedkylningen.
- Huden känns hård.
- Du har blåsor som är blodfyllda, luktar illa eller gör ont.
- Huden blir torrare eller svart.
- Ett barn under 1 år verkar inte må bra efter att ha varit nedkylt.
Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökningar
Läkaren tittar och känner på huden. Du får svara på frågor, till exempel hur länge du har varit ute och vad du hade på dig.
Vårdpersonalen kan vilja mäta din kroppstemperatur för att se om den är påverkad. Du kan också få lämna blodprov.
Behandling
Du kan få smärtstillande läkemedel om du har mycket ont. Om du har klara blåsor för läkaren in en nål för att punktera dem. De flesta tycker inte att det gör ont.
Efteråt får du ett förband som skyddar huden.
Vård vid djupare köldskador
Du kan behöva vara inlagd på sjukhus. Hur den köldskadade kroppsdelen tinas upp beror på hur du mår. Det kan till exempel vara genom bad i kroppstempererat vatten.
Du får också vård och läkemedel som hjälper läkningen och minskar risken för infektioner.
Hur brukar det gå?
Även en djupare köldskada kan läka av sig själv, men det kan ta lång tid. Därför kan det dröja innan vårdpersonalen kan säga hur svår skadan är.
Det är ovanligt att en köldskada leder till så svåra skador att en del av huden eller kroppsdelen behöver opereras bort.
Hur kan jag undvika köldskador?
Så här kan du förebygga köldskador:
1. Klä dig rätt
Det viktigaste du kan göra för att undvika köldskador är att klä dig rätt när du är ute i kyla. Gör så här:
- Klä dig i flera tunna lager.
- Klädlagret närmast kroppen bör inte vara av bomull. Yttersta lagret ska vara vindtätt.
- Använd löst sittande kläder.
- Ta på dig en mössa som även skyddar öronen.
- Ha skor som är vattentäta och som du kan röra på fötterna i.
Ta med extra vantar och sockor.
Läs också: Att klä barnet för att vara ute
2. Håll huden torr
Det är viktigt att huden är torr. Krämer och salvor skyddar inte mot köldskador.
3. Se upp med glasögon, klockor och smycken av metall
Metall mot huden ökar risken för köldskador. Gör så här:
- Glasögon av metall kan du tejpa där de har kontakt med huden.
- Klockor och smycken av metall är bra att lämna hemma.
4. Undvik att röka eller att dricka alkohol
Att röka minskar blodflödet. Det ökar risken för köldskador om du är ute i kyla.
Att dricka alkohol när du ska vara ute i kylan kan göra att du känner dig varm. Du får svårare att upptäcka om du håller på att få en köldskada.
5. Kontrollera känseln då och då
Rör på fingrarna och tårna då och då för att kontrollera att du har känseln kvar när du är ute.
Du kan vara extra känslig för kyla
Tänk på att du kan vara extra känslig för kyla, till exempel för att något av följande stämmer:
- Du har haft en köldskada förut.
- Du har tunn hud och lite muskler, till exempel för att du är äldre. Det gäller även barn.
Vad händer i kroppen vid en köldskada?
Symtomen vid en köldskada beror bland annat på att kroppen minskar blodflödet till huden för att hålla hjärtat och hjärnan varma.
Det minskade blodflödet kan orsaka syrebrist som skadar cellerna.
Förfrysning
Långvarig eller stark kyla kan leda till förfrysning. Då bildas iskristaller som skadar cellerna ännu mer.
Om du fortsätter att utsättas för kylan kan det även ge djupare skador, till exempel i muskler, senor eller nerver.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.