SKADOR PÅ HÄNDER OCH FÖTTER

Benbrott i handled och underarm

Den vanligaste orsaken till att man bryter handleden eller underarmen är att man halkar eller snubblar och tar emot sig med handen. Skadan läker oftast efter några veckor med gips, men en del kan behöva opereras.

Risken att skada handleden eller underarmen ökar med åldern, eftersom skelettet blir skörare med tiden. Därför är det oftast äldre som skadar sig när de faller. Men även unga kan skada sig, när de till exempel åker snowboard eller rullskridskor. Barn kan skada sig om de exempelvis faller från en stege eller ett träd.

Symtom

Följande symtom är vanliga om du har brutit ett ben i handleden eller underarmen:

  • Det gör ont.
  • Du är svullen runt benbrottet.
  • Du har svårt att röra armen eller handleden.

Besvären kan variera mycket beroende på hur stor skadan är.

Det går ofta ganska bra att röra på fingrarna om man har brutit handleden, men rörelser i handleden gör mycket ont.

När ett barn har brutit underarmen gör det ont att röra armen och den är ofta vinklad. Ibland kan skadan bryta igenom huden så att skelettet syns. Ibland försöker barnet hålla den skadade armen stilla med hjälp av sin andra arm.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om handleden eller underarmen är svullen och du har mycket ont efter att ha ramlat. Samma gäller om ett barn har ramlat, har ont och inte vill använda armen.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen. Om skadan uppstår mitt i natten eller långt från sjukhus kan du utan risk vänta några timmar med att söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om skadan har brutit igenom huden i underarmen och skelettet syns.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in

Vad kan jag göra själv?

För att lindra smärtan kan du linda handleden med en elastisk binda, eller låta din hand och arm vila i en så kallad mitella. En mitella kan du göra själv genom att vika en sjal till en trekant och knyta den bakom nacken. Då kan underarmen vila i tyget strax ovanför midjehöjd. Viktigast är att det känns bekvämt.

Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.

Barn ska inte äta eller dricka

Ibland kan barn behöva sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter något innan. Om barnet nyligen har ätit kan behandlingen behöva skjutas upp tills risken för kräkning är över.

Du kan ge barnet receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, även om hen måste vara fastande. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Vad händer i kroppen?

I underarmen finns både armbågsbenet och strålbenet.

I underarmen finns två ben: strålbenet och armbågsbenet. Strålbenet går från armbågen ner till handleden på samma sida som tummen, medan armbågsbenet går ner till handleden på lillfingersidan. Vid skador mitt på underarmen skadas oftast bägge benen, men det är vanligare att bara strålbenet skadas när skadan är nere vid handleden.

Handledsbrott kan se olika ut och betyda olika saker. Det kan till exempel vara en spricka som läker ganska snabbt. Men det kan också vara en svårare skada som kan behöva opereras och tar lång tid att läka.

Läs mer om skelett och leder.

Äldre bryter oftare handleden

Handledsbrott förekommer i alla åldrar och vid många typer av fall och olyckor, men det är mest vanligt hos äldre personer som faller. Skadan är särskilt vanlig när det är halt, speciellt vid ishalka under vintern.

Det är vanligt att människor med sämre balans och skörare skelett bryter sin handled. Många äldre som har fått handledsbrott har fått det när de har tappat balansen och tagit emot sig med handen.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan bryta armar och ben vid olycksfall och få så kallade frakturer. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett bygger om sig när hen växer. Därför behöver felställningar efter armbrott och benbrott inte alltid opereras eller läggas till rätta. Hos barn kan felställningarna rättas till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftare måste behandlas.

Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför kan behandlingstiden vara kortare.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet i handleden eller underarmen sker genom att det bildas mjukt ben runt benbrottet som ger stabilitet. I början kan det kännas som en hård knöl, men det mjukare benet ombildas inom ett år till vanlig benvävnad.

Undersökningar

Läkaren undersöker dig genom att känna på handleden och underarmen för att se var det gör ont och om det är svullet. Du får röra på fingrarna och läkaren undersöker även känsel och blodcirkulation. Det kan göra ont när läkaren känner, böjer eller sträcker på handen eller fingrarna.

En röntgenundersökning görs om läkaren misstänker att skelettet är skadat. Då tas flera röntgenbilder som även visar om det finns någon felställning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder.

Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen. Du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandling av vuxna

Behandlingen av benbrott i underarmen eller handleden beror främst på om benet är felställt, alltså om benbitarna ligger fel eller inte. Barn och vuxna behandlas på lite olika sätt.

Vid lindrig skada

Det finns oftast ingen felställning om det handlar om en spricka i handleden, eller så är den liten. Då brukar det räcka med att du får en gipsskena för att ge benbrottet och leden en viss stabilitet. Det är ofta ett bättre sätt att lindra smärtan, eftersom gips fixerar skelettet mer effektivt än en elastisk binda. Sådana lindriga handledsbrott brukar vara gipsade i cirka fyra veckor.

Benbrottet kan läggas tillrätta

Benbrottet i handleden kan behöva läggas tillrätta om det finns en tydlig felställning i skelettet. Då bedövar läkaren hela armen eller sprutar in lokalbedövning kring handleden för att lindra smärtan.

Benbrottet läggs sedan tillrätta genom att armen dras ut och brottet trycks på plats. Det hålls sedan på plats med en gipsskena över underarmen och handen, men fingrarna är fria och ska kunna röras. Slutligen röntgas handleden igen med gipset på för att kontrollera att det brutna benet ligger i ett bra läge. Det räcker ofta med fyra veckors gips för att skadan ska stabiliseras.

Läget i brottet kontrolleras under tiden, eftersom det finns en risk att det försämras trots gipsbehandlingen. Den brutna handleden eller underarmen brukar röntgas igen ungefär tio dagar efter skadan.

Vissa skador kan behöva opereras

När du har en svårare skada räcker det ibland inte med bara gipsbehandling. Då kan du bli opererad för att läget på benbrottet ska kunna återställas så gott det går. Målet med operationen är att du ska återfå din vanliga rörelseförmåga.

Du blir bedövad i armen eller sövd med narkos inför operationen. Själva operationen kan sedan göras på olika sätt beroende på hur skadan ser ut. Du kan till exempel behöva få metallstift, skruvar eller en platta fastsatta i benet för att hålla det i rätt position. Ibland används en kombination av olika metoder.

När du har opererats med metallstift tas dessa bort tillsammans med gipset efter cirka fem veckor. Om du har opererats med en platta och skruvar får dessa sitta kvar, men gipset tas bort cirka två till fyra veckor efter operationen.

Efter operationen

När benbrottet läker bra och är stabilt tas gipset och eventuella metallstift bort. Handen är ofta mycket stel och det gör ont att röra handleden. Den är ofta fortfarande svullen.

Du ska hålla underarmen och handen högt under den första veckan och röra på fingrarna, armbågen och axeln för att minska risken för svullnad och stelhet. Om du har mycket ont kan det hjälpa att ta receptfria smärtstillande läkemedel.

Träning efteråt

Det är viktigt att du tränar den skadade handen som är stel och svullen efteråt. Träna alla rörelser som du vanligtvis kan göra. Svullnaden behöver gå ner och styrkan måste tränas upp.

Du bör träna regelbundet under ganska lång tid. Använd gärna armen och handen till lättare vardagliga sysslor, men undvik tyngre belastning som att bära matkassar under ett par veckor.

Du får träningstips och instruktioner på mottagningen där du opererades. Du kan också kontakta en arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjukgymnast för att få mer tips. Det kan vara en bra idé att prata med en arbetsterapeut om du känner att du behöver hjälp i vardagen.

Det tar i allmänhet flera månader innan handleden känns som vanligt igen. Det som stannar kvar längst är en känsla av svaghet i handen, men den blir bättre med tiden.

Behandling av barn

Barn måste sövas om en felställning ska läggas tillrätta. Då är det viktigt att magsäcken är så tom som möjligt så hen inte riskerar att kräkas under narkosen. Maginnehållet kan då hamna i lungorna och orsaka andningsbesvär. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan ni åker till sjukhuset.

När barn opereras

När barnet är sövd kan läkaren rätta till felställningen. Ibland kan benbrott hos barn läggas tillrätta efter att barnet har fått bedövning och eventuellt lustgas. Det görs till exempel om det kan ta tid att få komma till en operation.

När barn opereras används oftast metallstift som sätts in i benet. När skadan lagts tillrätta bedömer läkaren om läget på brottet känns stabilt eller om det behöver stabiliseras ytterligare. En liten del av metallstiften lämnas kvar utanför huden, så att de senare lätt kan dras ut.

Barnet körs sedan i sin säng till en uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan närstående kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

Barn får åka hem samma dag

Barn kan oftast åka hem från sjukhuset samma dag, några timmar efter operationen och gipsningen. Ibland kan barnet behöva stanna på sjukhuset en natt efter operationen.

Håll armen högt

Barnet ska hålla handen högt under de första dagarna, så att handen och armen inte svullnar. Var uppmärksam på om barnet får svullna eller blåa fingrar. Det är ett tecken på att armen har svullnat och att gipset sitter för hårt. Prova i första hand att hålla handen så högt det går, men hjälper inte det ska du ta kontakt med akutmottagningen eller vårdcentralen där ni behandlades tidigare.

Första dagarna efter operationen kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Det är också bra om hen försöker sova med armen på en kudde de första nätterna.

Barnet kan behöva vara hemma några dagar efter en operation.

Barn får ha gipsbandage i några veckor

Vid handledsbrott får barn ha gipsbandage dygnet runt i tre till fyra veckor. Ibland får man sedan ha en skena under dagtid i ytterligare någon vecka.

Om barnet har brutit underarmen kan gipsbandaget få sitta kvar i ungefär sex veckor. Men det går ofta att byta det långa gipset till ett underarmsgips efter tre veckor.

Allt beror på hur skadan läker. En röntgenkontroll görs oftast cirka en vecka efter att barnet har fått gips.

Metallstift får oftast sitta kvar i ungefär en månad. Det brukar inte göra ont att dra ut stiften och det görs utan narkos. Barnet får sedan tillbaka sin gipsskena under ytterligare någon vecka.

Om skadan inte är komplicerad kan föräldrarna själva ta bort gipsskenan. Då kan barnet få komma på återbesök bara om det uppstår några problem.

Barnet bör låta bli att idrotta under en tid

När barnet har fått gipset borttaget undersöker läkaren om benbrottet har läkt, om det behövs fler återbesök, och hur länge barnet måste låta bli att idrotta.

Barnet bör avstå från aktiviteter där hen riskerar att falla och ta emot sig med armen under ytterligare minst sex veckor. Annars finns det en risk att skadan går upp igen.

Barnet kan behöva träna efteråt

Barnet kan inte alltid använda armen på en gång när gipset tas av. Det tar tid att vänja sig att vara utan gips och att böja och sträcka på lederna igen. Efter en skada i underarmen kan armbågen vara stel. Då kan det vara bra att träna att röra armbågen. Barnet kan göra samma rörelser med armen som vid bröstsim. Träningen kan oftast göras utan hjälp av en fysioterapeut.

Det är väldigt sällan som en handledsskada hos barn behöver speciell träning när gipset har tagits bort. De dagliga rörelser som barnet gör när hen till exempel klär på sig, äter och leker brukar vara fullt tillräckliga för att få tillbaka styrkan och rörligheten.

Det brukar ta mellan åtta och tolv veckor från det att barnet har skadat handleden eller underarmen till dess att hen kan vara med på idrottslektioner eller annan fysisk aktivitet.

En del kan få bestående besvär

Vissa benbrott i handleden kan läka med kvarstående felställning. Då kan handleden se lite krokig ut även efter att den är läkt. Men det behöver i sig inte ge några större besvär.

En del får besvär efter ett handledsbrott. Det kan vara svårt att förutse om du kommer att få sådana besvär efter att ditt benbrott har läkt. Men det finns en större risk för besvär om du har fått en större felställning eller ett mer komplicerat benbrott.

Möjliga orsaker till att man kan få bestående besvär kan till exempel vara att benbrottet har påverkat en nerv, eller skador på senor och ledband. Ännu en orsak kan vara att du sedan tidigare har artros. Du kan behöva bli opererad igen för att bli bättre.

Kontakta en läkare om det gör ont, om du är stel i handleden eller om fingrarna inte fungerar bra även flera månader efter att benbrottet har läkt. Du kan bland annat få behandling i form av träning och stödjande bandage.

Hur kan jag minska risken för benbrott?

Det är svårt att förebygga benbrott i underamen och handleden, eftersom det oftast sker genom en olyckshändelse.

Du kan försöka minska risken för att halka omkull under vintern, till exempel genom att använda vinterskor eller broddar. En käpp med halkskydd kan öka säkerheten om du har dålig balans.

Det finns också särskilda handledsskydd som du kan köpa i sportaffärer. De anses ibland kunna minska risken för handledsbrott, till exempel om du åker skridskor eller inlines.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Du lägger en god grund för ett bra skelett om du rör på dig regelbundet.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. En hälsosam kost som innehåller grönsaker och mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus.

Du bygger upp ditt skelett genom att röra på dig och använda benen. Om du är äldre kan du stärka dina muskler och förbättra din balans genom att röra på dig en stund varje dag, till exempel med en promenad eller någon annan fysisk aktivitet.

Att undvika rökning och mycket alkohol bidrar också till ett starkare skelett. Du kan få hjälp att sluta röka och ändra alkoholvanor.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan