Besök 1177.se, logga in för personliga e-tjänster eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Det finns olika hjälpmedel som kan underlätta för dig som har nedsatt hörsel. Det allra vanligaste hjälpmedlet är hörapparat. Men ibland är det inte tillräckligt och du kan behöva fler hjälpmedel.
Det finns olika hjälpmedel beroende på hur stor din hörselnedsättning är.
Längre ner i texten kan du läsa om hur det går till att få ett hörhjälpmedel.
Det finns flera hörapparater att välja mellan. Hörapparaterna ser nästan likadana ut, men kan fungera lite olika. De kan till exempel vara batteridrivna eller uppladdningsbara.
Hörapparaterna kan sitta bakom örat eller i örat.
Den vanligaste typen av hörapparat har du bakom örat. Den kallas bakom-örat-apparat. Ljudet leds in i örat genom en tunn sladd som är kopplad till antingen en liten högtalare eller en gjuten plastsnäcka.
De här typerna av hörapparater fungerar vid de flesta hörselnedsättningar. De går att använda tillsammans med glasögon och finns i flera olika modeller och färger.
Apparater som sitter i örat kallas för i-örat-apparater. All teknik är samlad i ett skal som har gjutits speciellt för att passa ditt öra. De allra minsta apparaterna sitter helt inne i hörselgången.
Den här typen av apparater finns i flera olika storlekar och fungerar på lite olika sätt. Vilken typ som passar dig beror på din hörselnedsättning och formen på din hörselgång.
Du kan behöva få ett så kallat implantat om en vanlig hörapparat inte fungerar. Det är en hörapparat som opereras in. Det finns olika typer av implantat.
Det finns olika så kallade benledarapparater. Den vanligaste apparaten sätts fast på huvudet.
Hörapparaten är kopplad till ett implantat som opereras in i skallbenet. Med hjälp av vibrationer från hörapparaten leds ljudet genom skallbenet direkt in till innerörat, förbi de delar i örat som inte fungerar.
Du kan få ett kokleaimplantat om du har en svår hörselnedsättning. Kokleaimplantat brukar också kallas CI. Det är en förkortning av namnet på engelska, cochlear implant.
Ett kokleaimplantat består av en yttre ljudprocessor och ett inopererat implantat. Den inre delen innehåller elektronik som tar emot signalerna från den yttre delen och stimulerar hörselnerven.
Ljudet kan skickas på olika sätt till din hörapparat.
Många hörapparater kan kopplas trådlöst till mobiler, datorer, tv eller annan utrustning. Då används så kallad bluetooth-teknik eller annan radioteknik för att överföra ljudet eller samtalet.
Ljudet kan skickas till din hörapparat med radiosignaler. Det kan antingen ske genom separata sändare direkt till din hörapparat eller via en mottagare.
Många större lokaler som biografer eller föreläsningssalar har en så kallad hörslinga. Talarens mikrofon eller filmens ljud är kopplade både till högtalarna och till en särskild apparat som gör att du kan höra ljudet i hörapparaten.
Det finns också varianter av hörslingor som du kan sätta på en stol eller runt din hals. Då kan du till exempel ansluta en TV eller musikspelare och höra ljudet i hörapparaten.
Det finns hjälpmedel som kan göra dig uppmärksam på olika signaler, till exempel telefoner, dörrklockor och brandlarm.
Det kan vara något av följande:
Du kan läsa mer olika hjälpmedel som du kan använda när du vill prata i telefon i texten om alternativ telefoni.
För att få ett hjälpmedel från regionen behöver du träffa en audionom, som är specialist på att utreda hörselnedsättningar. Audionomen är en så kallad förskrivare, vilket innebär att hen bedömer ditt behov och vad du kan behöva.
I flera regioner behöver du en remiss för att komma till en audionom. Kontakta en vårdcentral eller en öronmottagning för att få en remiss.
Det ska ta högst 90 dagar från att du har tagit kontakt med vården tills du får komma till en audionom för en bedömning. Läs mer om vårdgarantin.
Kontakta skolan om du eller ditt barn behöver särskilda hjälpmedel för att kunna följa med och delta i undervisningen.
Prata med din chef om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete, så kallade arbetshjälpmedel. Du kan också kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.
Audionomen kan berätta mer om hur det går till att ansöka om hjälpmedel.
Du kan ha rätt till hörhjälpmedel om hörselnedsättningen gör att du har problem i det dagliga livet.
Kontakta vårdcentralen för att få en första undersökning och bedömning. Om bedömningen är att du behöver hörhjälpmedel får du en remiss till audionommottagningen.
Kontakta hörselhabiliteringen om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna arbete, så kallade arbetshjälpmedel.
Vid ditt första besök hos audionomen får du beskriva hur du tycker att din hörsel fungerar och berätta om dina behov och önskemål. Audionomen gör också en hörselundersökning. Resultatet registreras i ett så kallat audiogram. Det visar vilka toner du kan uppfatta.
Det kan vara bra att förbereda sig inför mötet med audionomen. Fundera på följande:
Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara av din vardag.
Audionomen föreslår lämpliga hörhjälpmedel utifrån din situation och hur du själv beskriver dina förutsättningar, behov och önskemål.
De riktlinjer som finns i regionen påverkar vilka hjälpmedel audionomen föreslår. I alla regioner finns det vissa hjälpmedel som audionomen främst ska skriva ut, utifrån vad du behöver. Det kallas för att det finns ett upphandlat sortiment.
Reglerna för när du kan få ett hörhjälpmedel varierar mellan olika regioner.
I en del regioner används något som kallas behovstrappa för att göra en bedömning av vilka behov du har. Behovstrappan innebär att vissa behov ska tillgodoses före andra.
I några regioner finns det riktlinjer för hur stor din hörselnedsättning ska vara för att du ska kunna få ett hjälpmedel. Då används ett mått på din hörselnedsättning som kallas för tonmedelvärde. Ju högre värde, desto större är din hörselnedsättning. Du får inget hjälpmedel om värdet är för lågt, men du kan få annat stöd av audionomen.
Audionomen kan också hjälpa dig med praktiska råd för hur du kan göra saker i din vardag på ett annorlunda sätt. Du kan också få tips om vad andra kan göra för att du lättare ska uppfatta vad de säger.
Läs om att leva med nedsatt hörsel här.
Det är behovet som avgör om du får ett hörhjälpmedel förskrivet och vilket hjälpmedel det i så fall blir. Det är den som skriver ut hjälpmedlet, förskrivaren, som bedömer behovet. I Jönköpings län följer alla förskrivare samma regler. Du har rätt till ett hörhjälpmedel om hörselnedsättningen gör att du har problem i det dagliga livet.
Du behöver komma till audionomen flera gånger för att prova ut hjälpmedel.
Förutom att det finns olika typer av hörapparater finns det många varianter och olika varumärken. Det gäller också en del andra hörhjälpmedel. Be audionomen att visa olika sorter och berätta om dem.
Du får oftast ta hem de hjälpmedel som audionomen har föreslagit att du ska använda. Då får du prova dem i din vardagsmiljö och använda dem så mycket som möjligt. Sedan kommer du på återbesök och får berätta hur det har fungerat. Audionomen ställer in hörapparaten så att den passar så bra som möjligt.
Efter några besök brukar utprovandet vara färdigt. Audionomen gör en utvärdering för att följa upp att ditt hjälpmedel fungerar som det ska. Då görs olika mätningar eller så fyller du i ett frågeformulär.
Vid varje tillfälle som du ska besöka en audionommottagning måste du boka en tid. Det gäller även om det bara är mindre justeringar. Kontakta din audionommottagning för att boka en tid:
Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, så mycket som det är möjligt.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Det kan finnas olika typer av hörhjälpmedel. Det kan också finnas många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst för dig.
Finns det flera olika hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du själv få välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Du kan få låna, hyra eller köpa hjälpmedel. Den avgift som du får betala varierar mellan olika regioner. Ibland är det helt utan avgift men du kan behöva betala en del av avgiften.
Du kan även behöva betala en besöksavgift hos audionomen.
I vissa regioner kan du få betala mellanskillnaden om du vill ha ett dyrare hjälpmedel, medan andra regioner inte alls säljer hjälpmedel. Det kan vara bra att prova olika hörapparater och jämföra priserna innan du bestämmer dig.
Vid besök på vårdcentral och audionommottagning betalar du ordinarie patientavgift.
Som vuxen får du betala en egenavgift för hörhjälpmedel.
Högkostnadsskyddet för sjukvård innebär att du inte behöver betala mer än en viss summa i patientavgifter inom en period på tolv månader. När du uppnått beloppet får du ett frikort för sjukvård.
Om du tappar bort hörhjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom normal användning får du betala för det. Vårdnadshavare ansvarar för barns hjälpmedel. Du bör fråga ditt försäkringsbolag om hjälpmedlet omfattas av hemförsäkringen eller om det behövs ett extra försäkringsskydd.
Förbrukningsmaterial och batterier köper du själv.
Ibland rekommenderas du att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel vara om du inte har de behov som krävs för att få ett hörhjälpmedel från regionen eller om du vill ha ett extra hjälpmedel.
En del hjälpmedel räknas också som så kallade egenansvarsprodukter, och då måste du köpa dem själv. Egenansvarsprodukter är de hjälpmedel som vanligtvis finns i ett hem och inte ses som någon extra utrustning. Det kan till exempel vara en telefon.
Kontakta en audionommottagning för att få information om var du kan köpa hörapparater eller andra hörhjälpmedel privat.
Du får en bruksanvisning till din hörapparat där det står hur den fungerar och hur du ska sköta den.
Det kan vara ansträngande att börja använda hörapparat till en början och det är vanligt att bli trött. Det beror på att hjärnan har anpassat sig till den nedsatta hörseln under lång tid. Kontakta den mottagning där du har fått din hörapparat för att få stöd och hjälp.
Om du flyttar behöver du kontakta en audionommottagning för att ta reda på om du kan ta med dig hjälpmedlet.
Om ditt hjälpmedel har blivit skadat, borttappat eller stulet kan du som hyr eller lånar ett hjälpmedel från din region kontakta audionommottagningen där du fick ditt hjälpmedel. Du måste också göra en anmälan till polisen om ditt hjälpmedel har blivit stulet.
Du kan behöva betala en ersättning om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas. Därför kan det vara bra att se över dina försäkringar när du får ett hjälpmedel.
Ett hjälpmedel är alltid ett lån och som användare ansvarar du för att sköta om det väl under lånetiden. Om hjälpmedlet missköts får du betala för att laga eller ersätta det.
Batterier och andra förbrukningsartiklar till hörapparater ansvarar du själv för att köpa och byta.
Om hjälpmedlet gått sönder vänder du dig till audionommottagningen för service eller reparation.
Upplever du att hörhjälpmedlet inte längre hjälper eller inte fungerar som det ska kontaktar du audionommottagningen för en ny bedömning av ditt behov. För att få hjälp med ditt hörhjälpmedel måste du boka tid på audionommottagningen.
Kontaktuppgifter och boka tid:
Kontakta den mottagning som provade ut hjälpmedlet om det fungerar sämre efter ett tag. Hjälpmedlet kan behöva justeras.
Du kan få byta hjälpmedel om dina behov har förändrats. Audionomen gör en ny undersökning och bedömer om du ska byta hjälpmedel.
Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, ska du kontakta chefen för mottagningen och fråga om det finns möjlighet att få träffa någon annan.
Du kan kontakta patientnämnden i din region om du inte tycker att du har fått rätt behandling eller hjälpmedel.
Läs om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.
Det är alltid behovet som avgör vilket hjälpmedel du får förskrivet. Genom att vara aktiv och delaktig i rehabiliteringsprocessen och berätta om dina behov så försäkrar du dig om att du får det hörhjälpmedel som dig passar bäst.
Rehabiliteringsprocessen brukar ta sex till åtta månader.
Patientlagen är en lag som finns för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få. Informationen ska hjälpa dig att vara med och bestämma om din vård.