Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID, verkar genom att hämma ett ämne i kroppen som kallas cyklooxygenas eller cox. När cox hämmas minskar kroppens bildning av prostaglandiner, som är ämnen som bland annat framkallar smärta och inflammation. Det leder till minskad smärta och stelhet. Smärtan minskar nästan genast, men det kan dröja ungefär en till tre veckor innan läkemedlet ger full effekt på inflammationen.

NSAID används ofta vid kroniska, inflammatoriska sjukdomar och särskilt om du har inflammationer i leder, senor eller muskler. Läkemedlet minskar besvären, men har inte någon långsiktig effekt på sjukdomen. Därför brukar man kombinera NSAID med andra behandlingar som påverkar själva sjukdomen, och inte bara de symtom som sjukdomen ger.

Ledinflammation vid SLE brukar medföra att man är stel på morgonen. Det är därför ofta bra om du tar långverkande NSAID på kvällen som fortfarande verkar på morgonen när du ska gå upp.

Olika NSAID

Det finns många olika antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Alla fungerar på liknande sätt och har liknande biverkningar, men de verkar olika lång tid. Ett och samma läkemedel kan ha olika effekt hos olika personer. Därför kan det ibland löna sig att byta till ett annat läkemedel om du får biverkningar eller inte är nöjd med effekten.

NSAID som används vid SLE är läkemedel som innehåller till exempel ketoprofen, naproxen och ibuprofen.

Vanligen får man NSAID i tablettform men man kan också få läkemedlen som stolpiller eller direkt på huden som gel. NSAID finns även som sprutor men de används nästan bara i akutsjukvården.

Viktigt

Du ska aldrig kombinera NSAID med andra smärtlindrande läkemedel utan att först ha talat med läkare. Många läkemedel mot värk liknar varandra, och det gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos ökar risken för biverkningar och kan vara farlig.

Du kan få en kraftig reaktion med nässelutslag, rinnsnuva eller andningsbesvär om du är överkänslig mot läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller någon annan NSAID. Sådana reaktioner är vanligare bland astmatiker. Rådgör med din läkare innan du använder NSAID i andra former än som gel om du har astma. Du ska aldrig använda NSAID i någon form om du fått astma eller allergiska besvär av acetylsalicylsyra.

NSAID påverkar njurarna och kan leda till att njurarna fungerar sämre, att vätska samlas i kroppen och att blodtrycket stiger. Därför bör du bara ta NSAID i samråd med läkare om du har någon njursjukdom eller hjärtsjukdom. Detsamma gäller om du har någon leversjukdom.

Du ska vara mycket försiktig med att använda NSAID om du har eller har haft återkommande magsår. Du bör inte använda de receptfria medlen på egen hand utan vid behov diskutera lämplig behandling med läkare. Ibland kan du få läkemedel som skyddar magen samtidigt som du behandlas med NSAID.

NSAID minskar blodplättarnas förmåga att klibba fast vid varandra. Det ökar risken för blödningar, och läkemedlen bör oftast inte användas samtidigt som du tar blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar, till exempel Waran.

Graviditet och amning

Du bör inte använda NSAID när du är gravid, särskilt inte under de tre sista månaderna av graviditeten när prostaglandin är viktigt för utvecklingen av fostrets hjärta och blodkärl. Om du använder NSAID i början av graviditeten bör du alltid rådgöra med läkare och välja ett beprövat medel. NSAID kan också göra det svårare för kvinnor att bli gravida.

Du ska rådgöra med läkare om du behöver använda NSAID när du ammar. De flesta NSAID passerar över i modersmjölken, men om du följer doseringsanvisningarna är det liten risk att barnet påverkas.

Biverkningar

Biverkningar som kan förekomma är till exempel sura uppstötningar, halsbränna och illamående. NSAID kan även öka risken för magblödning och magsår. Det beror på att läkemedlen minskar mängden prostaglandiner, som skyddar magslemhinnan från magsäckens sura och frätande innehåll. Risken kan minskas om du samtidigt får läkemedel som skyddar mot magsår, till exempel omeprazol.

Du kan få ont i huvudet, känna dig dåsig eller yr, bli törstig, nedstämd och få utslag på huden.

Ibland kan NSAID påverka levern, särskilt om man har SLE. Det brukar upptäckas i blodprover, där läkaren ser att man har en ökad mängd leverenzymer i blodet.

Risken för biverkningar ökar med åldern.

Många användningsområden

NSAID har många användningsområden. De används till exempel vid andra reumatiska sjukdomar, framför allt ledsjukdomar som ledgångsreumatism och ankyloserande spondylit, Bechterews sjukdom. De används även vid artros. Läkemedelsgruppen används också vid många andra smärttillstånd, som till exempel njursten, menssmärta och smärta efter operation.

Exempel på NSAID som används vid SLE

Läkemedel som innehåller naproxen:

• Naprosyn Entero
• Naproxen
• Pronaxen.

Läkemedel som innehåller ketoprofen:

• Orudis och Orudis Retard

Läkemedel som innehåller ibuprofen:

• Ibuprofen
• Ibumetin
• Ipren
• Brufen och Brufen Retard.

Kortisol är ett hormon som finns i kroppen och som bildas av binjurarna. Kortisol är viktigt bland annat för kroppens försvar mot påfrestningar som till exempel skador, infektioner och allergier.

Kortisonläkemedel liknar kroppens eget kortisol och fungerar på samma sätt, men har framställts på konstgjord väg. Kortison minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer. Kortison dämpar på så sätt inflammationer och hämmar immunförsvaret.

I vissa situationer kan kortison vara direkt livräddande, till exempel vid svåra brännskador, svåra allergiska reaktioner eller mycket svåra skov av SLE.

Kortison finns i olika former

Du kan få kortison på olika sätt: som dropp direkt i blodet, som tabletter, som sprutor i leder och senor och som salvor eller krämer på huden.

Kortisondropp används när du måste behandlas med mycket höga doser kortison eller när snabb effekt behövs, som till exempel vid svåra skov.

Man får oftast kortison som tabletter. Du kan behandlas med höga doser som akutbehandling för att dämpa ett sjukdomsskov. Sedan trappas dosen gradvis ner till en låg underhållsdos, som du ibland kan behöva ta under långa perioder.

Du kan få en spruta direkt i leden när du till exempel har en ledinflammation. Effekten varar ofta i flera månader.

Du kan få kortison som kräm, salva eller lotion när hud och hårbotten behöver behandlas. Preparaten är olika starka beroende på vilket kortison som ingår. De starkare har större risk för biverkningar. De kan framförallt orsaka tunn och ömtålig hud. Du ska därför bara använda dem enligt läkarens anvisningar. Svagare preparat, som till exempel hydrokortisonkräm eller hydrokortisonsalva, kan köpas receptfritt.

Viktigt

Kroppens egen kortisolproduktion minskar om du använder kortison i lite högre doser under en längre tid. Du kan få kortisolbrist om du slutar tillföra kortison, något som kan vara mycket allvarligt. Du ska därför aldrig sluta tvärt med kortison om du behandlats under en längre tid. Behandlingen ska i stället trappas ner gradvis i samråd med läkare.

Du kan behöva ta extra kortison om kroppens egen tillverkning av kortisol är så dämpad att den inte klarar av att bilda det extra kortisol som behövs om du får feber, någon allvarligare infektion eller skada. Det kan ske om du behandlats med kortison under en längre tid.

Kroppens kortisolproduktion är högst på morgonen. Därför brukar man ta hela kortisondosen på morgonen. Då påverkas kroppens egen kortisolproduktion minst. Om du behöver höga doser kan du vara tvungen att dela dosen och ta en mindre del på kvällen.

Kortison kan dölja tecken på infektion. Du ska därför inte vänta för länge med att söka läkare om du får tecken på infektion, till exempel feber.

Kombinationen av kortison och NSAID ökar risken för blödningar i magen. Är det nödvändigt att använda denna kombination bör du samtidigt få ett läkemedel som skyddar magens slemhinna.

Graviditet och amning

Du kan använda kortison när du är gravid, men det bör alltid ske i samråd med läkare. Om det är möjligt ska du undvika höga doser eftersom risken kan öka för tidig födsel och minskad tillväxt hos barnet.

Du ska rådgöra med läkare om du behöver använda kortison när du ammar. Kortison passerar över i modersmjölken, men om du följer doseringsanvisningarna är det liten risk att barnet påverkas.

Biverkningar

Biverkningar av kortison kommer framför allt om du behandlas under lång tid. De är också beroende av hur hög dos du tar. Kortison kan orsaka en rad biverkningar, men är samtidigt ett läkemedel som har snabb och god verkan på många symtom. I många fall är kortison livräddande.

När du tar kortison till exempel som en spruta i en led eller som salva och kräm, är biverkningarna oftast lindriga.

Hos en del personer som använder kortison kan vätska samlas i kroppen. Då kan man få till exempel svullna händer eller fötter. Andra kan få högt blodtryck eller förhöjt blodsocker. Man kan få tunn och ömtålig hud, blåmärken eller så kan det ta längre tid än vanligt för sår att läka. Vissa personer kan också få ökad aptit och ändrad ämnesomsättning. Det kan leda till att man går upp i vikt. Kroppsfettet kan omfördelas så att ansiktet och magen blir rundare.

Du kan bli överaktiv och få svårt att sova om du tar höga doser av kortison. Då kan du behöva ta sömntabletter under en kortare period för att få sova och behålla en vanlig dygnsrytm.

En av de allvarligaste biverkningarna är benskörhet, som ökar risken för benbrott. Det kan du i viss mån förebygga genom att äta tillskott av kalcium och D-vitamin. Läkare kan ibland även skriva ut andra läkemedel för att minska risken för benskörhet.

Kortison minskar kroppens känslighet för insulin. Det kan ibland leda till utveckling av diabetes. Om du redan har diabetes krävs ofta extra intensiv behandling av diabetessjukdomen under hela kortisonbehandlingen.

Kortison har flera olika användningsområden

Kortison används på flera olika sätt, bland annat vid andra reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, allergier eller astma.

Exempel på kortisonläkemedel som används vid SLE 

• Depo-Medrol sprutor
• Prednisolon tabletter
• Solu-Medrol sprutor.

Läkemedel som från början togs fram för att användas mot malaria används i dag ofta för behandling av reumatiska sjukdomar. Man tar då högre doser än vad man gör vid malaria.

Malarialäkemedel kan både lindra och förhindra nya skov av SLE. Det är inte klarlagt exakt hur läkemedlet verkar, men det minskar den inflammatoriska aktiviteten i immunförsvarets celler.

De verksamma ämnena hydroxiklorokin och klorokinfosfat är malarialäkemedel som används vid SLE. I första hand används hydroxiklorokin. De används främst för att minska besvären från leder och hud. Det tar lång tid innan malariapreparaten ger någon effekt. Man måste därför ta läkemedlen i flera månader innan man känner att de börjar hjälpa. Det kan ta en till tre månader innan läkemedlet har fått full effekt.

Läkemedlet kan minska risken för skov som utlöses av solljus.

Studier visar att hydroxiklorokin kan förbättra prognosen vid njurinflammation och bidra till att minska de organskador SLE kan orsaka på lång sikt. Malarialäkemedlen sänker blodfetterna, vilket är positivt med tanke på att risken för hjärt-kärlssjukdomar ökar om man har SLE. Rökning minskar effekten av hydroxiklorokin när man har SLE.

Malarialäkemedel får man i tablettform.

Viktigt

Läkemedel mot malaria kan försämra tillstånd som psoriasis, epilepsi eller porfyri. Därför är det viktigt att du uppger för din läkare om du har någon av dessa sjukdomar, och diskuterar om du kan använda malarialäkemedel.

Du ska inte heller använda läkemedlet om du har vissa skador på syn eller hörsel.

Graviditet och amning

Du ska rådgöra med läkare om du behöver använda malarialäkemedel när du är gravid och när du ammar. Du får oftast hydroxiklorokin om du behöver behandlas med malarialäkemedel under graviditeten. Du bör inte sluta ta hydroxiklorokin under graviditeten eftersom det kan öka risken för skov av sjukdomen.

Biverkningar

Malarialäkemedel har oftast inga allvarliga biverkningar. Men vissa personer kan må illa, tappa aptiten och känna obehag från magen. Det brukar bli bättre när man har tagit läkemedlet en tid. Andra kan få suddig syn och svårigheter att ställa om ögat från fjärrseende till närseende och tvärtom. Dessa besvär från ögonen kommer ofta tidigt i behandlingen och är inte farliga, utan brukar gå över om man slutar med läkemedlet.

Hudutslag, klåda och pigmentförändringar i huden är andra biverkningar som kan förekomma.

Det finns en liten risk för skador på ögats näthinna eller hörseln om du behandlas med höga doser malarialäkemedel under lång tid. Risken att få dessa skador är betydligt mindre med hydroxiklorokin än med klorokinfosfat. När du behandlas mot SLE är hydroxyklorokin därför alltid förstahandsvalet. Klorokinfosfat ges endast i undantagsfall.

Ögonkontroller utförs regelbundet om du ätit läkemedlet en längre tid, i cirka fem år. Du kan kontakta en optiker och tala om att du tar malariamedicin om du upplever problem med synen. Du kan också diskutera med din läkare.

Du behöver inte lämna blodprover som du måste med de övriga antireumatiska läkemedlen.

Exempel på malarialäkemedel som används vid SLE

• Klorokinfosfat Recip, som innehåller klorokinfosfat
• Plaquenil, som innehåller hydroxyklorokin.

Cellhämmande läkemedel hämmar cellernas förmåga att dela sig och har därför störst verkan på celler som delar sig fort. Cellerna i immunförsvaret tillhör de celler i kroppen som delar sig och förnyas snabbast. Därför har cellhämmande läkemedel stor dämpande effekt på immunförsvaret, vilket i sin tur leder till att inflammation vid SLE dämpas.

Cellhämmande läkemedel används oftast tillsammans med kortison när viktiga inre organ i kroppen är påverkade av SLE. De kan också användas som tillägg till kortison när sjukdomen annars kräver höga doser kortison under lång tid.

Det tar tid innan cellhämmande läkemedel verkar fullt ut. Det kan ta från några veckor upp till tre månader innan du känner av någon effekt, beroende på vilket cellhämmande läkemedel du använder.

Du kan bli känslig för infektioner

Alla cellhämmande läkemedel påverkar benmärgen. Det kan leda till för lågt antal vita eller röda blodkroppar eller blodplättar. Det kan göra att du blir känsligare för infektioner eller att du lätt blöder.

Därför är det viktigt att du söker läkare om du har tecken på infektion i kroppen. Symtomen kan till exempel vara feber, hosta, halsont, diarréer, utslag på huden eller att du behöver kissa ofta. Detta är också anledningen till att du regelbundet måste kontrollera blodet med blodprover när du använder cellhämmande läkemedel.

Det går ofta att minska påverkan på benmärgen genom att minska dosen.

Du ska inte använda cellhämmande läkemedel om du har någon form av kronisk infektion, som till exempel tuberkulos eller hepatit, det vill säga gulsot.

Hantera försiktigt

Du måste vara mycket försiktig när du hanterar cellhämmande läkemedel, eftersom det är viktigt att andra personer inte får i sig något av läkemedlet. Du ska undvika att dela eller krossa tabletter och alltid lämna tillbaka överblivna läkemedel till ett apotek.

Flera olika läkemedel

Följande cellhämmande läkemedel används mest vid SLE:

• azatioprin

• cyklofosfamid

• mykofenolatmofetil.
  
  

I vissa fall kan också andra cellhämmande läkemedel prövas mot SLE. Två andra exempel är:

• metotrexat
• ciklosporin.

Azatioprin

Azatioprin har länge använts efter transplantationer för att minska risken för att kroppen stöter bort transplanterade organ. Om du har SLE kan du få azatioprin när inre organ, som till exempel njurarna, är påverkade av sjukdomen. Läkemedlet används också som tillägg till kortison så att kortisondosen kan sänkas.

Du får läkemedlet i tablettform.

Det kan dröja upp till ett par månader innan du får full effekt av läkemedlet.

Viktigt

Du ska undvika att ta azatioprin samtidigt som du använder allopurinol, som är ett medel mot gikt, om det inte särskilt har ordinerats av läkare och doserna av båda läkemedlen har anpassats till varandra. Eftersom allopurinol hämmar det enzym som bryter ner azatioprin ökar halten av azatioprin i blodet. Det kan skada kroppen.

Graviditet och amning

Du bör alltid rådgöra med din läkare inför en planerad graviditet om du behandlas med azatioprin. Du bör inte amma om du måste ta azatioprin.

Biverkningar av azatioprin

En del personer som tar azatioprin kan bli illamående och få magbesvär. Besvären kan minska efter en tids användning. Hos vissa kan levern påverkas, och det brukar upptäckas på blodprover. En del kan få feber, andra kan få hudutslag och klåda.

Läkemedel som innehåller azatioprin

• Azatioprin eller Azathioprin
• Imurel.

Cyklofosfamid

Du kan behandlas med cyklofosfamid som dropp om du har ett svårt skov av SLE, med exempelvis inflammation i njurar eller nervsystem. Det sker för det mesta en gång i månaden. Du kan också få tabletter som du tar varje dag.

Effekten kommer vanligen inom några veckor.

Viktigt

Grapefrukt kan minska läkemedlets verkan. Du bör därför inte äta grapefrukt eller dricka grapefruktjuice när du använder läkemedlet. Du bör inte heller dricka alkohol eftersom risken för illamående och kräkningar ökar.

Graviditet och amning

Du ska inte använda cyklofosfamid när du är gravid. Läkemedlet påverkar fostret och kan orsaka missbildningar. Du bör använda säkra preventivmedel under behandlingen och sluta ta läkemedlet minst tre månader före en planerad graviditet. Det gäller både män och kvinnor.

Du ska inte amma om du behandlas med cyklofosfamid. Ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet.

Biverkningar av cyklofosfamid

Risken för biverkningar av cyklofosfamid är mindre om du får det som dropp direkt i blodet, än om du tar läkemedlet som tabletter. Därför är det vanligt att du får läkemedlet som dropp om du till exempel har njurinflammation som beror på SLE.

Om du tar cyklofosfamid som dropp är påverkan på benmärgen störst cirka tio dagar efter behandlingen. Därför får du ofta lämna ett blodprov då. Du får också lämna ett blodprov inför varje droppbehandling.

En del mår illa när de får cyklofosfamid, särskilt om de behandlas med dropp. Illamåendet brukar vara värst ungefär tolv timmar efter behandlingen, sedan går det gradvis över. Illamåendet kan ofta minskas med läkemedel.

Urinblåsan kan bli irriterad och börja blöda när du behandlas med cyklofosfamid. Det beror på att giftiga nedbrytningsprodukter samlas i urinen. Om man behandlas med dropp går det att skydda urinblåsan med läkemedel som neutraliserar de giftiga ämnena.

Det är viktigt att du tar läkemedlet på morgonen, dricker mycket och kissar ofta. På så vis passerar ämnena ut ur urinvägarna så fort som möjligt. Du ska kontakta din läkare om du får besvär som liknar de som man får vid urinvägsinfektion, till exempel sveda och täta trängningar. Anledningen är att irritationen i urinblåsan kan ge bestående skador.

Du kan tappa hår, men det brukar växa ut igen när du avslutar behandlingen.

Behandling med cyklofosfamid under lång tid kan öka risken för ofrivillig barnlöshet. Det gäller både män och kvinnor. Risken är störst om du är över 30 år och den ökar ju mer cyklofosfamid du har fått.

Läkemedel som innehåller cyklofosfamid

• Sendoxan.

Mykofenolatmofetil

Mykofenolatmofetil används för att förhindra att kroppen stöter bort transplanterade organ. Men läkemedlet har också god effekt på SLE, särskilt vid njurinflammation som orsakats av SLE.

Läkemedlet finns i tablettform.

Graviditet och amning

Du ska inte använda mykofenolatmofetil när du är gravid. Det finns i dag inte tillräcklig kunskap om hur läkemedlet fungerar under graviditet. Om du behandlas med mykofenolatmofetil ska du använda säkra preventivmedel. Du ska inte heller använda läkemedlet när du ammar.

Biverkningar av mykofenolatmofetil

Det är inte klarlagt i vilken utsträckning personer som har SLE får biverkningar av mykofenolatmofetil. De flesta rapporter som finns om biverkningar av mykofenolatmofetil gäller personer som har genomgått transplantationer, och de behandlas ofta med flera olika immundämpande läkemedel samtidigt. Det verkar som om de flesta som har SLE tål mykofenolatmofetil ganska bra.

En del personer kan få besvär från mag-tarmkanalen som illamående, förstoppning, diarré eller kräkningar. Magsår förekommer. Andra får feber eller influensabesvär. Risken för infektioner ökar av mykofenolatmofetil. Därför är det viktigt att du söker en läkare om du har sådana symtom. Ibland kan levern påverkas, något som brukar upptäckas med blodprover.

Läkemedel som innehåller mykofenolatmofetil

• CellCept
• Myclausen
• Mykofenolatmofetil
• Mycophenolate mofetil
• Myfenax.

Metotrexat

Metotrexat används framför allt för att behandla inflammationer i leder eller i huden om man har SLE. Läkemedlet kan även användas vid vissa tumörsjukdomar, men då används högre doser än vid reumatiska sjukdomar.

Effekten kommer vanligen inom två till tre månader.

Metotrexat tas som tabletter eller sprutor i låg dos en gång per vecka.

Viktigt

Metotrexat måste användas med stor försiktighet om man har en leversjukdom eller nedsatt njurfunktion.

Du ska inte använda läkemedlet om du missbrukar alkohol.

Graviditet och amning

Metotrexat kan orsaka missbildningar hos foster. Du bör därför använda säkra preventivmedel under behandlingen och sluta ta läkemedlet minst tre månader före en planerad graviditet. Det gäller både män och kvinnor. Du ska inte amma om du behandlas med metotrexat.

Biverkningar av metotrexat

En biverkning av metotrexat är att du kan må illa dagen efter att du har tagit läkemedlet. Du kan ibland minska illamåendet genom att minska dosen eller ta tabletterna på kvällen. Du kan även ta tabletter med folsyra, som är ett B-vitamin, för att motverka och lindra illamåendet. Du ska inte ta folsyra samma dag som metotrexat, eftersom det kan minska dess effekt.

Vissa personer kan få inflammation i munhålans slemhinnor, huvudvärk, yrsel, håravfall och hudutslag. Man kan också tappa matlusten.

Påverkan på levern är en annan biverkan som ofta beror på hur hög dos man tar. Leverpåverkan brukar man inte märka själv utan det upptäcks på blodprover som man bör ta regelbundet när man behandlas med metotrexat.

En biverkning som är sällsynt men allvarlig är torrhosta och andningsbesvär som beror på inflammation i luftvägarna. Du ska omedelbart kontakta en läkare om du får sådana besvär.

Läkemedel som innehåller metotrexat

• Ebetrex sprutor
• Metoject sprutor
• Metotab tabletter
• Metotrexat.

Ciklosporin

Cyklosporin används framför allt som allmänt sjukdomsdämpande tillägg till kortison om man har SLE. Dessutom används det vid vissa symtom från njurar och blod som beror på SLE.

Ciklosporin har även andra användningsområden, som till exempel för att förhindra att transplanterade organ stöts bort av kroppen och vid psoriasis.

Viktigt

Grapefrukt och grapefruktjuice hämmar kroppens nedbrytning av ciklosporin och man kan då få för mycket ciklosporin i blodet. Därför ska du undvika grapefrukt när du behandlas med ciklosporin.

Graviditet och amning

Du bör undvika ciklosporin när du är gravid. Men du kan ändå få det i vissa fall, om det är viktigt att mamman får immundämpande behandling. Du bör alltid rådgöra med din läkare inför en planerad graviditet.

Du ska undvika läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Biverkningar av ciklosporin

En del personer som använder läkemedlet kan till exempel få magbesvär, hårväxt, trötthet, huvudvärk, muskelbesvär eller svullet tandkött. Man kan också få högt blodtryck, nedsatt njurfunktion eller påverkan på levern, blodfetterna eller saltbalansen. Du får därför gå på regelbundna kontroller under behandlingen.

Läkemedel som innehåller ciklosporin

• Ciklosporin IVAX
• Sandimmun Neoral.

Biologiska läkemedel används vid svåra sjukdomssymtom och kan hjälpa om du inte får tillräcklig effekt av kortison och cellhämmande läkemedel. Det biologiska läkemedel som använts mest mot SLE innehåller det verksamma ämnet rituximab. Det har använts vid svåra skov, särskilt med symtom från njurarna. Ett nyare läkemedel är belimumab, som framför allt används vid svårbehandlade symtom från hud och leder.

Några celler i immunförsvaret, B-lymfocyter, bildar speciella proteiner som kallas antikroppar. Antikroppar är viktiga i försvaret mot infektioner, men kan också orsaka sjukdom till exempel vid SLE. De ovan nämnda biologiska läkemedlen påverkar på olika sätt dessa antikroppsproducerande celler.

Biologiska läkemedel kan verka på många olika sätt. Gemensamt för gruppen är att läkemedlen påverkar specifika processer i immunsystemet.

Hur snabbt läkemedlen ger effekt varierar. Några biologiska läkemedel kan ha mycket snabb effekt medan det för andra kan dröja upp till sex månader innan de ger full effekt. Om du får bra effekt av ett biologiskt läkemedel kan du ofta fortsätta med det under lång tid. Hur ofta du får läkemedlet beror på vilken sort du använder.

De biologiska läkemedel som används i dag får man antingen med spruta eller som dropp.

Viktigt

Biologiska läkemedel påverkar immunförsvaret och man bör därför göra ett uppehåll om man får en infektion. Du bör vänta tills infektionen har läkt innan du återupptar behandlingen. Du kan också behöva göra uppehåll i behandlingen om du ska opereras.

Graviditet och amning

Biologiska läkemedel är nya och det finns inte tillräcklig erfarenhet av om de kan användas under graviditet och amning. Grundregeln är därför att de inte ska användas. Rekommendationen är att kvinnor bör göra uppehåll med rituximab ett år och belumimab fyra månader före planerad graviditet. Du ska rådgöra med din läkare i god tid innan du planerar en graviditet.

Biverkningar

De biologiska läkemedlen hämmar immunsystemet och du kan därför bli mer mottaglig för infektioner. Du kan också få allergiska reaktioner.

Läkemedlen är ännu så pass nya att ytterligare uppföljning behövs innan deras effekter på lång sikt är fullständigt kartlagda.

Exempel på biologiska läkemedel som används vid SLE

• Benlysta, som innehåller belimumab
• Mabthera, som innehåller rituximab.

Man kan ibland behöva ta andra läkemedel mot till exempel blodpropp, högt blodtryck, höga blodfetter och benskörhet.

Behandling mot blodpropp

SLE ökar risken för blodpropp. Därför kan man behöva blodförtunnande läkemedel, till exempel acetylsalicylsyra. Acetylsalicylsyra minskar blodplättarnas förmåga att fastna vid varandra och bilda blodproppar.

Om man får en akut blodpropp brukar man få blodförtunnande som spruta och i sällsynta fall dropp. Efter några dagar brukar man få gå över till tabletter med det verksamma ämnet warfarin, som man kan ta under längre tid. Det är viktigt att du följer läkarens råd och regelbundet kontrollerar blodet genom att lämna blodprover när du behandlas med warfarin. Annars riskerar du att få blödningar.

Det finns andra typer av blodförtunnande mediciner i tablettform som du ibland kan få mot blodpropp vid SLE, men inte om du har så kallade fosfolipidantikroppar. Det är viktigt att du berättar att du har SLE om du får akut blodpropp som kräver behandling med blodförtunnande medicin.

Behandling mot högt blodtryck

Högt blodtryck kan skada njurarna och ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom risken för den här typen av skador ökar ytterligare när du har SLE är det mycket viktigt att du får behandling om du har högt blodtryck.

Behandling mot höga blodfetter

SLE kan påverka blodfetterna så att du får högre halter av triglycerider och lägre halter av HDL-kolesterol, som kallas det nyttiga kolesterolet. Dessutom kan kortisonbehandling öka halterna av LDL-kolesterol, som kallas det skadliga kolesterolet.

Eftersom SLE ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar bör man behandla höga blodfetter på vanligt sätt med kost, motion och, när detta inte hjälper, med blodfettsänkande läkemedel. Malarialäkemedel som man kan få mot SLE hjälper till att sänka blodfetterna.

Behandling mot benskörhet

Risken för benskörhet ökar om du har SLE och har behandlats med kortison under en längre tid. Många som har SLE får kalk- och D-vitamintillskott för att förhindra att skelettet kalkas ur. Svår benskörhet kan behandlas med läkemedel, till exempel så kallade bisfosfonater. Du kan också behandlas med bisfosfonater i förebyggande syfte om du tar kortison i höga doser eller under långa perioder.

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.