Hjälp oss att bli bättre!

Delta gärna i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att göra och svaren är anonyma.

Du hittar undersökningen här.
Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid högt blodtryck

Högt blodtryck är ett tillstånd som också kallas för hypertoni. Högt blodtryck kan vara allvarligt om det inte kontrolleras och behandlas. Syftet med läkemedelsbehandling av högt blodtryck är i första hand att minska risken för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt på längre sikt.

Ibland hjälper det inte att bara ändra levnadsvanor för att sänka blodtrycket. Den här texten beskriver olika typer av läkemedel som används vid tablettbehandling av högt blodtryck. Texten tar inte upp läkemedel som används på sjukhus vid speciella akuta tillstånd med mycket högt blodtryck, till exempel havandeskapsförgiftning.

Här kan du läsa mer om högt blodtryck.

Blodtryckssänkande läkemedel

Det räcker ofta att ändra dina levnadsvanor om du bara har en lätt förhöjning av blodtrycket och inga tecken på organskador. Det kan vara skador på njurar, hjärta, eller ögon. Det finns mycket som du kan göra själv för att sänka blodtrycket, till exempel gå ner i vikt, dricka mindre alkohol och röra dig regelbundet. En del behöver också behandling med läkemedel för att sänka blodtrycket.

Eftersom det finns flera olika typer av läkemedel som sänker blodtrycket, går det för de flesta att hitta lämpliga läkemedel.

Prata alltid med din läkare om och när det är dags att börja medicinera. När du väl har börjat ta läkemedel måste du fortsätta under lång tid. Det är också viktigt att fortsätta med de förändringar av levnadsvanor som läkaren rekommenderar. Just kombinationen med ändrade levnadsvanor och läkemedel gör särskilt god nytta.

Vilka läkemedel används?

Här är några exempel på olika typer av läkemedel som används vid förhöjt blodtryck:

Du kan läsa mer om de olika läkemedlen längre ner.

Vilket läkemedel som läkaren väljer kan bero på vilka besvär du har och om du har andra sjukdomar.

Ibland kan läkemedel ge biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del personer får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Prata med din läkare om du har besvärliga biverkningar. Du kan behöva få en annan dos, prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

När får jag de olika läkemedlen?

Du får oftast börja behandlingen med en av läkemedelsgrupperna ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare, kalciumflödeshämmare eller vätskedrivande medel. Är blodtrycket från början lite högre och även andra riskfaktorer förhöjda brukar läkaren välja en kombination av två av ovanstående typer från början. Det finns tabletter som innehåller en kombination av två olika läkemedel.

Behandling om du har andra sjukdomar

Du kan behöva sänka blodtrycket mer än annars om du förutom högt blodtryck även har någon sjukdom, till exempel diabetes eller njursjukdom. Andra samtidiga sjukdomar som hjärtsvikt, kärlkramp, njursjukdom eller astma kan påverka valet av läkemedel.

Ofta livslång behandling

Läkemedlen påverkar bara blodtrycket så länge du tar dem. Det innebär att behandlingen oftast blir livslång. Efter en längre tid med ett lägre tryck ombildas ofta blodkärlen och då minskar motståndet mot blodflödet i de mindre kärlen. Det gör att du ofta kan minska medicineringen något efter ett eller ett par år. Ibland kan du till och med sluta helt med tabletterna, men då måste du ändå fortsätta att kontrollera blodtrycket regelbundet.

Diuretika – vätskedrivande medel

Det här är de tre huvudgrupperna av vätskedrivande läkemedel:

  • tiaziddiuretika
  • loopdiuretika
  • kaliumsparande diuretika. 

Så här fungerar tiaziddiuretika

Tiaziddiuretika är svagt saltdrivande och vattendrivande och minskar blodvolymen något. Då sänks blodtrycket. Samtidigt får du en viss vidgning av de mindre blodkärlen. Det hjälper också till att sänka blodtrycket. Vanligtvis räcker det med en låg daglig dos för att blodtrycket ska sjunka. En högre dos ger sällan bättre effekt på blodtrycket, men kan öka risken för biverkningar.

Det tar oftast en till ett par veckor innan blodtrycket sänks efter att du har börjat behandlingen.

En ACE-hämmare är ofta ett bra läkemedel att lägga till om blodtrycket inte sänks tillräckligt mycket av enbart tiaziddiuretika. Eftersom ACE-hämmaren i sig själv sparar kalium behöver du då oftast inte ta något kaliumsparande läkemedel också.

Så här fungerar loopdiuretika

Loopdiuretika är ett kraftigt saltdrivande och vätskedrivande medel som minskar kroppens överskott av vätska och sänker blodtrycket. Då avlastas hjärtat och symtom som till exempel svullna anklar eller ben lindras.

Loopdiuretika kan även användas vid mycket svårbehandlat högt blodtryck. Den här typen av kraftigare vätskedrivande medel kan ibland behövas för att få ner blodtrycket om du till exempel har högt blodtryck och samtidigt dåligt fungerande njurar eller diabetes.

Läkemedlen finns som vanliga tabletter och har kort och intensiv effekt upp till sex timmar. Det finns också långverkande kapslar där den vätskedrivande effekten varar under något längre tid. Detta kan ge en mildare påverkan på den vätskedrivande effekten.

Så här fungerar kaliumsparande diuretika

Kaliumsparande diuretika som innehåller amilorid är svagt vätskedrivande men framför allt minskar de utsöndringen av saltet kalium genom urinen.

Kan rubba saltbalansen

Loopdiuretika och tiaziddiuretika kan påverka kroppens saltbalans, framför allt genom att kaliumsaltet i kroppen minskar. Men med en låg dos blir oftast den blodtryckssänkande effekten god med liten påverkan på saltbalansen.

Genom att kombinera dessa med kaliumsparande diuretika kan risken för rubbning av saltbalansen i kroppen minskas.

Att tänka på

Undvik att kombinera olika kaliumsparande diuretika med varandra och inte heller med kaliumtabletter. Då kan du få för höga halter av kaliumsalt i kroppen och det kan vara skadligt för hjärtat. 

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare kan minska effekten av vätskedrivande läkemedel och leda till svår njursvikt. Exempel är ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. Prata alltid med en läkare om du behöver ta sådana läkemedel samtidigt som du tar vätskedrivande läkemedel.

Graviditet och amning

Du bör inte ta läkemedlen när du är gravid eller ammar. Prata med en läkare om du behöver ta läkemedlet.

Biverkningar 

En del personer som använder tiaziddiuretika och amilorid kan få ont i huvudet och känna sig trötta. Tiaziddiuretika kan också påverka blodsockervärdena, men låga doser tiazider kan användas även om du har diabetes. I sällsynta fall kan tiaziddiuretika öka halten av urinsyra i blodet och du kan få besvär av gikt. Därför bör personer som har gikt inte använda tiazider.

Män som har högt blodtryck har impotensproblem oftare än andra. Impotens är något vanligare hos män som använder tiazider, framför allt i högre doser.

Exempel på loopdiuretika som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller följande:

  • bumetanid
  • torasemid
  • furosemid.

Exempel på tiazider som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller följande:

  • hydroklortiazid
  • bendroflumetiazid
  • klortalidon, vilket har en tiazidliknande effekt.

Exempel på tiazider med kaliumsparande diuretika

Läkemedel som innehåller följande:

  • hydrokloritazid och amilorid.

Exempel på kaliumsparande diuretika

Läkemedel som innehåller följande:

  • spironolakton
  • eplerenon.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

ACE-hämmare

Angiotensin-2 är ett ämne i kroppen som gör att blodkärlen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Ämnet bildas i kroppen med hjälp av ett enzym som heter angiotensin converting enzyme, och förkortas ACE. Om du tar läkemedel som hämmar enzymet så minskar halten av angiotensin-2. Då vidgas blodkärlen i kroppens små pulsådror och blodtrycket minskar.

Att tänka på

Eftersom ACE-hämmare verkar kraftigt är det vanligt att börja ta dem i låg dos och sedan öka dosen gradvis. Du kan få blodtrycksfall som kan göra att du blir yr och kanske svimmar om du börjar med för höga doser.

Graviditet och amning

Du ska inte ta läkemedlen när du är gravid eller ammar. Prata med en läkare om du behöver använda läkemedlet vid amning.

Biverkningar

Du kan få en eller flera av följande biverkningar:

  • Du kan få besvär av torrhosta.
  • Du kan bli yr.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan få hudutslag.
  • Du kan bli illamående.
  • Du kan få magont, kräkningar eller diarré.

En ovanlig men ändå viktig biverkning som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Det innebär en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelutslag. Ofta kommer svullnaden i ansiktet, tungan eller svalget. Då ska du sluta ta läkemedlet och genast kontakta läkare. Om du får magsmärtor när du tar ACE-hämmare kan det bero på samma slags svullnad i tarmens slemhinnor.

Exempel på ACE-hämmare som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller följande:

  • kaptopril
  • enalapril
  • lisinopril
  • ramipril
  • perindopril.

ACE-hämmare finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär att en tablett innehåller förutom ACE-hämmare även en mindre dos av hydroklortiazid, ett vätskedrivande ämne.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Angiotensinreceptorblockerare, ARB

I kroppen bildas ett ämne som kallas angiotensin-2. Detta ämne gör i sin tur bland annat att blodkärlen i kroppen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Det kan i längden leda till att hjärtat försämras ytterligare.

ARB minskar den blodtryckshöjande effekten av angiotensin-2. När blodkärlen då vidgas i kroppens små pulsådror sänks blodtrycket och hjärtats arbetsförmåga förbättras delvis.

Angiotensinreceptorblockerare kallas även angiotensin-2-receptorblockerare.

Att tänka på

Eftersom ARB verkar kraftigt är det vanligt att börja ta dem i låg dos och sedan öka dosen gradvis. Börjar du med för höga doser kan du få blodtrycksfall, som kan ge yrsel.

Behandling vid graviditet och amning

Du ska inte använda ARB om du är gravid.
Det verksamma ämnet i läkemedlet påverkar fostret och kan orsaka skador.

Prata med en läkare om du behöver använda ARB när du ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i bröstmjölken.

Biverkningar 

Du kan få en eller flera av följande biverkningar:

Exempel på ARB som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller följande:

  • irbesartan
  • kandesartan
  • losartan
  • telmisartan
  • valsartan
  • eprosartan.

ARB finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär att en tablett innehåller förutom ARB även en mindre dos hydroklortiazid, som är vätskedrivande.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Kalciumflödeshämmare

Det måste finnas kalcium i blodet för att muskelcellerna i hjärta och kärl ska kunna fungera och dra ihop sig. Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalcium till muskelcellerna. Vissa av dessa läkemedel sänker pulsen och bromsar upp hjärtats arbete, medan andra kan öka pulsen.

Belastningen på hjärtat minskar även genom att återflödet av blod till hjärtat går långsammare. Därmed minskas risken för kärlkrampsanfall.

Kalciumflödeshämmare påverkar inte kroppens kalkbalans.

Skillnader mellan olika kalciumflödeshämmare

Det finns två typer av kalciumflödeshämmare.

Den ena påverkar främst hjärtats muskelceller. Exempel är läkemedel som innehåller de verksamma ämnena verapamil och diltiazem. Dessa läkemedel sänker pulsen, minskar hjärtats arbete, och sänker även blodtrycket. Om du har så kallad stabil kärlkramp kan de minska besvären lika mycket som betablockerare och de kan användas när betablockerare är olämpliga. Det kan vara exempelvis på grund av astma. De används även vid vissa former av för snabb hjärtverksamhet.

Den andra typen påverkar främst blodkärlen ute i kroppen och innehåller till exempel felodipin och amlodipin. Dessa läkemedel vidgar blodkärlen. De kan användas både av den som har kärlkramp och den som har högt blodtryck. De kan kombineras med betablockerare.

Att tänka på

Prata alltid med en läkare innan du avbryter en regelbunden behandling med kalciumflödeshämmare. Det är extra viktigt om du har kärlkramp. Om du avbryter behandlingen kan blodtrycket höjas och det kan leda till kärlkrampsanfall. En behandling bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Om du vistas i varmt klimat

Behandling med dessa läkemedel som vidgar blodkärlen kan göra så att du får problem med yrsel vid vistelse i varmt klimat. Värmen gör att blodkärlen vidgas. Om du till exempel reser på semester till varma länder kan det därför vara bra att minska dosen eller göra uppehåll med behandlingen.

Biverkningar 

Kalciumflödeshämmare kan ge en eller flera av följande biverkningar:

  • Du kan bli röd i ansiktet.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan bli trött.
  • Du kan bli illamående.
  • Du kan bli yr.
  • Du kan känna svullnad vid vristerna.

Biverkningarna beror på att kroppens blodkärl vidgas. Oftast går biverkningarna över efter några dagars behandling.

Du kan bli förstoppad av kalciumflödeshämmare, framför allt om du tar verapamil. Det kan motverkas genom att äta mat som innehåller mycket fibrer eller genom att använda receptfria läkemedel mot förstoppning som innehåller laktulos.

Exempel på kalciumflödeshämmare som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller följande:

  • amlodipin 
  • diltiazem
  • felodipin
  • verapamil
  • nifedipin
  • lerkanidip.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Betablockerare

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa så kallade stresshormoner ökar i blodet stiger både pulsen och blodtrycket. Det leder till att belastningen på hjärtat ökar. Då måste hjärtat arbeta hårdare och hjärtmuskeln behöver mer syre.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för stresshormonerna, så kallade betareceptorer. De hjälper till att reglera puls och blodtryck. Betablockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin effekt på dem. Då sjunker blodtrycket och pulsen och hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.

Vilka betablockerare används vid högt blodtryck?

Det finns två typer av betablockerare: icke-selektiva och selektiva. Selektiva betablockerare är speciellt anpassade för att främst påverka hjärtat och blodkärlen. Icke-selektiva betablockerare påverkar förutom hjärtat och blodkärlen även luftvägarna. Det kan leda till att luftrörens förmåga att vidga sig minskar.

Alla betablockerande läkemedel har liknande effekt på hjärtat. Trots det kan det hjälpa att byta till en annan typ av betablockerare om den du prövat har gett biverkningar.

Att tänka på

Det är viktigt att en läkare bestämmer din dosering. Betablockerare dämpar hjärtats aktivitet och det är viktigt att det blir rätt.

Om du har astmaKOL eller andra besvär med luftrören och lungorna ska du berätta det för läkaren innan du börjar använda betablockerare.

Prata alltid med en läkare innan du avslutar en behandling med betablockerande läkemedel.

Graviditet och amning

Prata med en läkare om du behöver ta betablockerare när du är gravid eller när du ammar.

Biverkningar 

Du kan få en eller flera av följande biverkningar:

  • Du kan bli yr.
  • Du kan bli trött och få sämre ork.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan få mardrömmar.
  • Du kan bli illamående.
  • Du kan få magont, kräkningar eller diarré.
  • Du kan få kalla händer och fötter.

En del som använder betablockerare kan uppleva att de inte har samma ork som tidigare. Vikten kan även öka en till tre kilo vid längre tids användning.

Exempel på selektiva betablockerare som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller följande:

  • atenolol
  • bisoprolol
  • metoprolol.

Betablockerande läkemedel finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Detta innebär att en tablett innehåller två verksamma ämnen. Förutom betablockerare innehåller den även en kalciumflödeshämmare.

Exempel på kombinationsläkemedel som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller metoprolol och felodipin.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Övriga läkemedel

Läkemedel som används mera sällan är alfareceptorblockerare och centralt verkande läkemedel. De används som tillägg, främst om du inte tål flera av de vanligaste läkemedlen eller om du har riktigt svårbehandlat blodtryck.

Alfareceptorblockerare blockerar vissa nervimpulser till blodkärlen så att dessa vidgas. Då sänks blodtrycket. Läkemedlen kan även hjälpa vid godartad prostataförstoring hos män som har problem med att kissa. Alfareceptorblockerare kan användas om du har sådana besvär samtidigt som du har högt blodtryck.

Läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet anses sänka blodtrycket genom att påverka hjärnans reglering av blodtrycket.

Biverkningar

Alfareceptorblockerare kan ge biverkningar som till exempel rodnad i ansiktet, nästäppa, huvudvärk eller blodtrycksfall av att ställa sig upp snabbt. De centralt verkande medlen kan orsaka trötthet, yrsel eller huvudvärk.

Exempel på alfareceptorblockerare 

Läkemedel som innehåller doxazosin.

Exempel på centralt verkande läkemedel 

Läkemedel som innehåller moxonidin.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer information

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan