Skolios

Den vanligaste typen av skolios innebär oftast att bröstryggraden är krökt i en liten båge åt höger sedd bakifrån. En sådan så kallad funktionell skolios innebär att kröken på ryggraden rätas ut när man ligger eller sitter. Den typen av skolios är för det mesta lindrig och kröken är oftast under 15 grader. Ungefär ett av tjugo skolbarn har en sådan skolios, som vanligtvis upptäcks i de tidiga tonåren. Den ger sällan några besvär.

En strukturell skolios ändras däremot inte när man sätter sig eller lägger sig ner. Majoriteten av personer med strukturell skolios har en krökning vars orsak inte går att förklara.

Risk för besvär om skolios inte behandlas

Kraftig skolios som inte behandlas kan ge olika typer av symtom, som till exempel ryggtrötthet och smärtor. Med tiden ökar risken för ryggbesvär på grund av så kallade förslitningsförändringar kring felställda kotor och diskar.

Ofta finns det mer än en krök i en skoliosrygg och då brukar en av krökarna vara betydligt större. Om det har uppstått en första krök försöker kroppen motverka den sneda hållningen genom att böja tillbaka ryggraden med en andra krök. Då uppstår en s-formad skolioskrök. Strukturell skolios medför att kotorna är ständigt vridna. Vid kraftig vridning kan bröstkorgen dras med och det kan bli en puckel på den ena sidan av bröstryggen till följd av att revbenen buktar ut.

När det rör sig om så kallad neuromuskulär skolios är ryggradskrökningen ofta långsträckt och c-formad.

Hos skolbarn brukar skolios upptäckas av elevhälsan som kan bedöma om det behövs ytterligare undersökningar eller behandling. Om skolios upptäcks hos ett barn i lågstadiet eller tidigare bör hen alltid undersökas av en ortoped.

Kontakta en vårdcentral om du är vuxen och har besvär av skolios. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är vanligt att skoliosen upptäcks hos barn i lågstadiet och mellanstadiet, trots att den sällan ger symtom då. För att upptäcka skolios tidigt undersöker skolsköterskan eller skolläkaren barnens ryggar noga redan i fjärde klass.

Barnet får böja sig framåt medan sköterskan eller läkaren ser på ryggen bakifrån. Då kan de framför allt upptäcka om bröstkorgen inte är symmetrisk, om skuldrorna har olika höjd eller om bäckenet är snett. Det går även att se om det finns andra skillnader mellan höger och vänster sida av kroppen.

Höjdskillnaden mellan skulderbladen anges i ett ungefärligt skoliosgradtal.

Ortoped undersöker ryggen

Skolläkaren brukar skriva remiss till en ortoped som får undersöka ryggen och röntga den om en skolios upptäcks innan puberteten. Ortopeden kan då avgöra skoliosens storlek och fastställa vad den beror på. Ibland kan en undersökning med magnetkamera vara nödvändig. Den ger information om mjukdelarna i och omkring kotpelaren.

Om skoliosen upptäcks i puberteten behöver den ofta inte utredas vidare, men däremot kontrolleras. När krökningen är lindrig räcker det med att en ortoped undersöker ryggen med sex till tolv månaders mellanrum under en tid. Därefter undersöks ryggen mer sällan ända tills kroppen har slutat växa.

Röntgenbilder tas för att bedöma skoliosens utveckling

När skolios ska röntgas tas röntgenbilderna när man står upp. Bilder tas framifrån och från sidan av bröst och ländrygg. Hur stor krokigheten är mätt i grader framgår av mätningar av den största kröken. Det går att följa utvecklingen av en skolios över tid genom upprepade mätningar.

Ibland krävs en särskild röntgenundersökning för att avgöra så kallad skelettålder. Det är en röntgen av bäckenet eller av handen som visar hur länge skelettet förväntas växa ytterligare. Undersökningen gör det lättare för läkaren att bedöma risker för fortsatt krökning.

Det behövs oftast ingen behandling om du är vuxen, eftersom de allra flesta skolioser är lätta. Barn i skolåldern med skolios som beror på olika långa ben kan ibland få pröva ett inlägg i skon eller att förhöja klacken. Det kan göra att ryggen rätas ut.

Skolios innebär att ryggkotorna växer ojämnt och att ryggraden blir krokig. Det är viktigt att upptäcka i tid så att barnet kan få behandling.

Korsett förhindrar att krökningen ökar

Det går att få behandling med korsett om man inte har vuxit färdigt och det finns en risk för att man kommer att utveckla en kraftigare skolios. Den får man då ha tills kroppen har slutat växa, för att förhindra att ryggen blir snedare.

Läkaren överväger korsettbehandling om krökningen av ryggraden ökar vid upprepade kontroller och är minst 25 grader hos en person som beräknas ha minst ett år kvar att växa.

Skoliosen förblir oförändrad om korsettbehandlingen blir lyckad, det vill säga lika stor efter behandlingen som vid dess start. Målet är inte att göra ryggen rak, men om behandlingen går bra kan ryggen ibland bli rakare efter behandlingen än vad den var när den började.

En korsett fixerar överkroppen och slutar under armarna. Barnet behöver inte ha korsetten under idrott och skolgymnastik. Det finns behandling där korsetten används nästan hela dygnet och behandling med en kraftigare korsett som endast används under natten. Effekten är starkast med den korsett som sitter på både dag och natt.

Det är viktigt att redan efter några veckor få besked om behandlingen är effektiv. För att läkaren ska kunna se hur behandlingen fungerar får barnet göra skoliosröntgen med korsetten på. 

Behandlingen pågår tills barnet har vuxit färdigt, ofta alltså i flera år. Att vänja sig vid att ha en korsett kan vara besvärligt och krävande. Det kan vara psykiskt påfrestande för barn att ha korsett.

Operation krävs vid kraftigare ryggkrök

Det räcker oftast inte med korsettbehandling om ryggraden har en kraftigare krök, större än 45 grader. En operation kan då vara den enda effektiva behandlingen.

Genom operation motverkas en fortsatt krökning av ryggraden. Valet av behandling beror på följande:

• ålder
• typ av skolios
• vilken nivå i ryggraden kröken eller krökarna ligger på.

Barn som fortfarande växer och har skolios som ökar till över 40 grader trots korsett rekommenderas operation. Är kröken mellan 25 och 40 grader när barnet börjar med korsett och hen har lång tid kvar att växa behövs oftast ingen operation.

Är kröken över 50 grader finns risk att skoliosen ökar även när barnet har vuxit färdigt. De kraftiga krökarna innebär att den felaktiga belastningen på ryggen ökar, vilket gör att kröken förvärras med tiden. Då kan en operation vara den bästa behandlingen på längre sikt.

För barn kan en operation innebära att tillväxten hämmas. Därför kan det ofta vara lämpligt med korsettbehandling först för att skjuta upp en operation tills barnet nästan har vuxit färdigt.

Alternativa operationsmetoder används ibland

Det kan hända att ett barn får skolios som kräver operation i mycket tidig ålder. Då kan alternativa operationsmetoder användas för att inte ryggradens tillväxt ska störas. En metod innefattar stag som tillåter att barnet växer trots att de håller skoliosen i schack. En annan metod innefattar stag som mycket långsamt kan förlängas med hjälp av en magnet som hålls mot ryggen, utanpå kroppen.

Skelettet kan påverkas ytterligare om man är äldre och har fått åldersförändringar i ryggraden. Opereras man då går det ofta inte att räta ut kröken särskilt mycket. Operationen görs i stället för att stabilisera ryggraden, det vill säga ta bort rörlighet som gör ont. Ibland behöver även trycket lättas för nerver som har kommit i kläm. Trycket kan göra ont och ge muskelförsvagning i benen.

Så går operationen till

En steloperation gör att ett antal angränsande kotor blir sinsemellan orörliga. Målet är att minska kröken, få ryggen i god balans och att förhindra att kröken ökar i framtiden. En strävan är att ge tillbaka en naturlig hållning i bröst och ländrygg. Går det att ha kvar rörlighet och hållning i nedre delen av ländryggen motverkas framtida problem i den återstående rörliga delen av kotpelaren. Det vanligaste är att steloperationen görs bakifrån genom att läkaren fixerar den krokiga delen av ryggen med skruvar och metallstag.

När kotpelaren korrigeras och fixeras bakifrån tas ibland bentransplantat från bäckenet och läggs mot kotpelaren. Då stimuleras kroppen att läka samman benmassan ungefär på samma sätt som vid ett benbrott.

Ibland sker steloperationen framifrån. Då tas diskarna bort och ersätts med finfördelat ben från ett revben.

Skolios utreds vid de flesta ortopedkliniker, men opereras endast vid några få universitetssjukhus i Sverige. Vid behov skickas en specialistvårdsremiss till ryggkirurgisk klinik med nödvändig kompetens.

Efter en operation

Efter operationen behövs sällan korsett. Man brukar få lämna sjukhuset inom en vecka och barn brukar kunna börja i skolan igen efter tre till fyra veckor. Det tar cirka sex månader innan steloperationen är fullt läkt. Först då går det bra att börja idrotta och belasta ryggen hårdare igen. 

Bra med fysioterapi

Barn med skolios behöver som alla barn röra på sig och vara fysiskt aktiva på olika sätt. Barn kan vara med på skolidrotten och man kan som förälder också uppmuntra till annan fysisk aktivitet. Risken för skador är inte högre.

Det går att få hjälp av en fysioterapeut med lämpliga övningar som stärker rygg och magmuskler, men någon fysioterapi som påverkar själva krökningen av ryggraden finns inte. Detsamma gäller skolios hos vuxna.

För barn och ungdomar som bortsett från skoliosen är helt friska är risken mycket liten för allvarliga komplikationer i samband med operationen. Under själva operationen övervakas ryggmärgens funktion med neurofysiologiska metoder som snabbt varnar kirurgen om ryggmärgen riskerar att ta skada.

Riskerna för komplikationer vid ryggoperationer ökar med stigande ålder.

Bröstryggen hos vuxna blir allt stelare med åldern, medan ländryggen behåller en hel del av sin rörlighet till hög ålder. Ländryggen utsätts också för större belastning. En steloperation som begränsas till bröstryggen ger mindre risk för besvär längre fram i livet jämfört med om steloperationen går ner till nedersta delen av ländryggen. Hur långt ner i ryggen operationen behöver göras beror på hur långt ner skoliosen sträcker sig.

Ryggen är uppbyggd av ryggraden och omgivande muskler. Ryggraden består i sin tur av 24 kotor. Mellan kotorna finns diskar, mellankotsskivor av brosk. För att ryggraden ska hänga ihop men också vara rörlig finns leder mellan kotorna. Lederna hålls samman av ledband och korta muskler. Diskens kärna består av en mjuk massa medan den yttre delen är en fastare kapsel. Diskarna är viktiga för ryggens rörlighet och fungerar samtidigt som stötdämpare.

Ryggradens översta del kallas halsryggen. Den följs av bröstryggen och längre ned ländryggen. Kotorna i bäckenet bildar korsbenet och svansbenet.

Skolios utvecklas när kroppen växer

En skolios utvecklas och ökar i gradtal nästan alltid under perioder av snabb tillväxt, särskilt i puberteten. För flickor växer skoliosen som snabbast under åren kring första mensen.

En mindre andel av de skolioser som upptäcks redan mellan tre och tio års ålder kan öka särskilt snabbt. Vilka skolioser som kommer att öka är svårt att förutse. Därför är det viktigt att unga personer med skolios blir regelbundet undersökta av läkare.

Förändringen av ryggraden pågår ända tills kotpelaren har slutat växa och ibland ytterligare en tid efter det. En skolios som är mindre än 35 grader när kroppen har slutat växa brukar sedan inte förvärras, och den ger vanligtvis inte heller några besvär. Det är vanligt att skoliosen fortsätter att öka även efter att kroppen har slutat växa om det hunnit uppstå en större krök, över 45-50 grader.

Besvär i vuxen ålder

Ibland kan man få besvär av skolios i vuxen ålder, vanligen efter 40 års ålder. Det kan bero på att en skolios som du har haft sedan ungdomen förvärras och du får ont från ländryggen nedanför skoliosen. Du kan också få skolios på grund av åldersförändringar och slitageförändringar. I hög ålder kan det då börja göra ont i ländryggen och ibland även stråla ner i benen.

Ju yngre du är när du får en krökning av ryggraden och ju större den krökningen är, desto större är risken att ryggraden blir mycket krokig om den inte behandlas.

Det finns en risk att skoliosen ökar efter att kroppen har växt färdigt om du har en krök över 45-50 grader. De kraftiga krökarna innebär att felbelastningen på ryggen ökar, vilket gör att kröken förvärras med tiden. Ökar kröken ytterligare ett tiotal grader i bröstryggen kan lungornas funktion försämras. Likaså ökar förändringarna som uppstår på grund av förslitning i ländryggen om krökningen blir större.

Vid en neuromuskulär skolios påverkas bröstkorgen och lungorna fungerar sämre. Magens utrymme kan minska och mag-tarmfunktionen försämras. Den sneda ryggen kan leda till att revben till slut kan trycka mot bäckenet. Det finns då risk för trycksår och det kan bli svårt att sköta hygienen om ryggen sjunker ihop. Det innebär stora problem att hålla balansen och att förhindra trycksår när du sitter.

Vanligt med skolios

Nästan var tionde person i landet har en skolios om även de minsta krökarna räknas. En liten skolios är lika vanlig hos pojkar som hos flickor. Större krökar är däremot fyra gånger vanligare bland flickor än bland pojkar.

Undersökningar har visat att av de barn som varje år föds i Sverige är det cirka tre av tusen som senare får en skolios som kräver behandling.

En orsak till en funktionell skolios kan vara att benen är olika långa, eller att bäckenet är aningen snedställt.

Allvarliga orsaker till skolios är ytterst ovanliga. Ibland kan skoliosen bero på en medfödd faktor som till exempel förändringar i kotpelaren, svårighet att växa eller sjukdom i muskler eller nervsystemet.

Den vanligaste typen av skolios kallas idiopatisk skolios och det är den typen som inte har någon förklarlig orsak. Skolios kan även bero på olika förändringar i ryggraden som påverkar ryggen när man växer. Det kan vara ett brott på en kota eller en godartad tumör som gör att kotorna växer ojämnt och gör kotpelaren krokig.

Det finns en stor risk att man får skolios redan som litet barn om man har en neurologisk skada, till exempel cerebral pares, CP. Även ryggmärgsskador och polio kan medföra risk för skolios. Den som skadas i ryggmärgen före tio års ålder har ökad risk att utveckla skolios senare i livet.

Sjukdomar i muskulaturen eller nervsystemet kan leda till krokig rygg, vilket brukar kallas neuromuskulär skolios.

Risken att få skolios är större om man har någon nära släkting med skolios.

Hos i övrigt friska personer beror skolios aldrig på att man har burit tungt eller sovit, stått eller suttit med dålig hållning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.