HJÄRTBESVÄR OCH HJÄRTFEL

Hjärtklaffsjukdomar

I hjärtat finns fyra klaffar som fungerar som ventiler och gör att blodet pumpas i rätt riktning. Klaffarna kan bli för trånga eller börja läcka. Det kan leda till att du får olika typer av hjärtklaffsjukdomar. Du kan bli opererad om sjukdomen ger mycket besvär och påverkar ditt hjärta. Då får du en ny hjärtklaff i stället för den som inte fungerar.

Olika typer av hjärtklaffsjukdomar

Hjärtklaffsjukdomar kan delas in i förträngningar och läckage. Förträngningar gör att det blir svårt för blodet att passera den trånga klaffen. Läckage gör att en del av blodet som ska pumpas framåt i stället rör sig bakåt. Hjärtklaffsjukdomar kan finnas redan vid födseln, men du kan också få dem senare i livet.

Symtom

Hjärt klaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början. Men med tiden kan du följande besvär:

  • Du får svårare att andas.
  • Du får sämre ork.
  • Du blir tröttare.
  • Du får yrsel och svimmar när du anstränger dig.
  • Du får ont i bröstet.
  • Du får hjärtklappning.

Du känner lättare av symtomen om du har ett större fel på klaffen än om felet är litet. Feber, frysningar och frossa kan vara symtom på klaffsjukdom som beror på bakterier. Du kan också plötsligt få symtomen om orsaken är exempelvis hjärtinfarkt eller infektion.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har lindriga besvär, till exempel att du blir mer andfådd än tidigare när du anstränger dig och har fått sämre ork. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Ring 112 om något av följande gäller:

  • Du får en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter.
  • Du får plötsligt mycket svårt att andas.
  • Någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Det finns inget särskilt som du kan göra själv om du har fått en hjärtklaffsjukdom. Men det verkar finnas ett samband mellan förträngd hjärtklaff och högt blodtryck, höga blodfetter och rökning.  Du kan minska risken för att få hjärt-kärlsjukdomar genom följa de här råden:

  • Sluta med rökning och snusning. Då minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och lungproblem. Risken för komplikationer minskar också om du ska opereras och det blir lättare att återhämta dig efteråt.
  • Ät hälsosamt. Det är bra om du äter mer av mat som innehåller mycket grönsaker, fisk, vegetabiliska fetter, nötter och frukt. Samtidigt är det bra om du äter mindre av mejeriprodukter och kött. Lamm och vilt är nyttigare än nöt och fläsk om du inte vill avstå helt från att äta kött.
  • Gå ner i vikt om du har kraftig övervikt. Det går ofta snabbare att återhämta dig efter en operation om du inte är överviktig. Det beror på att din lungkapacitet är bättre då.
  • Var fysiskt aktiv. Minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag har positiva effekter på hälsan. Det är viktigt att inte träna för hårt om du har ett klaffel och blir väldigt andfådd när du anstränger dig. Vid kraftiga klaffel bör du vara försiktig med vissa former av styrketräning. Fråga din läkare om vad som gäller för dig.
  • Mät ditt blodtryck. Det kan du göra hemma, på ett apotek eller på en vårdcentral. Blodtrycksmanschetter för hemmabruk finns att köpa. Prata om blodtrycksvärdena med din läkare.
  • Håll dina tänder rena. Noggrann tandvård minskar risken för infektioner i hjärtat. Risken för åderförfettning minskar också om tänderna sköts bra.

Undersökningar och utredningar

De flesta hjärtklaffsjukdomarna upptäcks vid vanliga undersökningar då läkaren lyssnar på hjärtat. Hör läkaren ett blåsljud är det ett tecken på att något inte är som det ska vara med hjärtat. Du får då vanligtvis en remiss till en hjärtspecialist för ny bedömning och utredning.

Blåsljud från hjärtat

Vanligtvis hörs bara de två hjärttonerna. Men läkaren kan ofta höra blåsljud från hjärtat med hjälp av ett stetoskop om du har en klaffsjukdom. Blåsljudet beror på att blodets jämna flöde blir mer virvlande på grund av en förträngd eller läckande klaff.

Du kan ha blåsljud från hjärtat utan att ha någon klaffsjukdom. Felet på klaffen kan också vara så litet att det inte har någon betydelse. Små läckage är vanliga.

EKG - elektrokardiografi

EKG-undersökningen visar hjärtats aktivitet. Med hjälp av EKG kan läkaren se din hjärtrytm. Det kan bero på extraslag eller förmaksflimmer om rytmen är oregelbunden. Vissa klaffsjukdomar gör att vänster kammares muskulatur blir tjockare och det syns ibland på EKG. Ärr efter större hjärtinfarkter kan också synas

Ultraljud

Med ultraljud kan läkaren bedöma hjärtats funktion. Det går att mäta de olika hjärtrummens storlek och väggarnas tjocklek. Läkaren kan även se hur klaffarna och blodflödet fungerar. På så sätt kan hen se om klaffarna läcker eller är förträngda.

Ultraljudsundersökning kan göras antingen mot bröstkorgen eller i matstrupen. Matstrupen ligger närmare hjärtat än bröstkorgsväggen och ger bättre bilder av hjärtklaffarna. Ultraljudssändaren förs ner i matstrupen efter att du har fått bedövning i svalget.

Arbetsprov

Ett arbetsprov i form av ett cykeltest kan ibland utföras för att värdera arbetsförmåga och symtom, upptäcka eventuell kärlkramp och rytmstörningar samt hur blodtrycket utvecklas under arbete. Det är särskilt användbart för dem som inte anser sig ha symtom men som i själva verket vant sig vid en lägre funktionsnivå och inte tänker på att arbetsförmågan är nedsatt.

Kranskärlsröntgen

Kranskärlsröntgen kan göras för att ta reda på om du behöver opereras. Läkaren bedövar ljumsken och för in tunna slangar som kallas katetrar genom ljumskartären och upp till hjärtat. Där sprutas kontrastvätska in i kranskärlen för att se hur hjärtats blodförsörjning fungerar.

Blodprover

För att ta reda på blodvärde, njurfunktion, salter och blodfetter tas blodprover inför operationen. Det ingår i utredningen.

Hjärtkateterisering

Ibland kan du behöva genomgå så kallad hjärtkateterisering. Den behövs för att se hur din klaffsjukdom påverkar hjärtats arbete. Hjärtkatetisering innebär att en tunn slang förs in i ett blodkärl via ljumsken eller halsen genom höger förmak och kammare till lungpulsådern. Med slangen mäts blodtrycket i lungorna och hur mycket blod som pumpas ut i varje hjärtslag.

Behandling

Vid större klaffel som ger besvär eller påverkar hjärtat blir du opererad. Den vanligaste operationsmetoden är att den hjärtklaff som inte fungerar opereras bort. Klaffen ersätts med en mekanisk eller biologisk klaffprotes. Det finns ingen risk för att klaffprotesen stöts bort eftersom den inte består av levande vävnad.

Klaffproteser

Det finns två olika typer av klaffproteser:

    • Mekanisk klaffprotes. Den består av metallskivor som öppnas och stängs av blodströmmen. Fördelen är att flödet blir så stort som möjligt och att protesen håller livet ut. Nackdelen är att du behöver få livslång behandling med läkemedel som förebygger blodproppar.
    • Biologisk klaffprotes. Den tillverkas av hjärtvävnad från gris eller kalv och syntetiskt material. Fördelen är att du inte behöver använda läkemedel för att förebygga blodproppar. Nackdelen är att den här typen av klaff inte ger lika bra blodflöde och inte håller lika länge som den mekaniska klaffprotesen.

Ballong kan utvidga förträngningar

Förträngningar i hjärtklaffar kan även vidgas med hjälp av en uppblåsbar ballong. Sedan sätts en ny klaff in via blodkärlen.

Operation eller inte?

Ett byte av hjärtklaff gör vanligtvis att du mår bättre. Men vid alla operationer finns risk för blödningar och infektioner. Det är även vanligt med rytmrubbningar. Därför görs en noggrann bedömning av hur mycket bättre din hälsa kan bli i förhållande till de risker som finns.

Beslutet om en operation ska göras eller inte tar du i samråd med läkaren. Det kan vara bra om även dina anhöriga är med och diskuterar beslutet.

När operationen är klar

Efter en hjärtoperation får du vanligtvis vård på en hjärtkirurgisk klinik i ungefär en vecka. Därefter brukar du vårdas i en vecka på ett rehabiliteringssjukhus. Det tar ungefär tre månader innan du är återställd. Du behöver få behandling med blodförtunnande läkemedel resten av livet om du har fått en mekanisk klaffprotes.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. 

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Vad händer i kroppen?

Aortaklaffen och klaffen till lungpulsådern är så kallade fickklaffar. Klaffarna mellan förmak och kammare kallas för segelklaffar.

Hjärtat är en muskel som pumpar runt blod i kroppen så att kroppens alla organ får syre. I hjärtat finns fyra klaffar, som ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtat. 

Fickklaffarna

Aortaklaffen och klaffen till lungpulsådern är så kallade fickklaffar. De består av tre fickor som brukar kallas cuspar. När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut.

Segelklaffarna

Klaffarna mellan förmak och kammare kallas för segelklaffar. De består av segelliknande flikar, som sitter fästade vid hålets kanter. När hjärtat drar ihop sig pressas segelklaffarna ihop och förhindrar att blodet strömmar tillbaka till förmaket.

Nationella riktlinjer för vård

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hur en rad kroniska sjukdomar bör utredas och behandlas. Riktlinjerna innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar som kan vara aktuella för att ta hand om dig som har hjärtklaffsjukdomar.

Inom området finns också undersökningar och behandlingar som görs mera rutinmässigt. De finns inte med i riktlinjerna.

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för hjärtklaffsjukdomar.

Till toppen av sidan