Laktosintolerans

Det finns tre former av laktosintolerans:

Primär laktosintolerans

Det här är den vanligaste formen av laktosintolerans. Du börjar då oftast få laktosintolerans i tonåren. Vid primär laktosintolerans har du som nyfödd förmågan att bryta ner och ta upp mjölksocker, men den avtar med tiden. Det beror på att enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksocker i tunntarmen minskar och till slut inte räcker till.

Det är vanligt vid primär laktosintolerans att få besvär av livsmedel som innehåller mycket mjölksocker, till exempel mjölk. Det är vanligt att inte få besvär av livsmedel som innehåller mindre mängder mjölksocker. Exempel på sådana livsmedel är lagrad hårdost, yoghurt, smör och smörgåsmargariner som innehåller smörfett.

Tillfällig laktosintolerans

Du kan få tillfällig laktosintolerans om slemhinnan i tunntarmen skadas av någon tarmsjukdom. Förmågan att bilda laktas kan försämras om slemhinnan skadas.

Tarmsjukdomar kan till exempel vara obehandlad glutenintolerans, inflammationer i tarmen eller parasitinfektioner. När sjukdomen behandlats och tarmskadan är läkt tål du oftast mjölksocker igen.

Medfödd laktosintolerans

Medfödd laktosintolerans är mycket ovanligt och innebär att kroppen inte kan bilda laktas. Till skillnad mot primär och tillfällig laktosintolerans är medfödd laktosintolerans en sjukdom. Den överförs genetiskt och märks redan efter födseln. Barnet får vattentunn diarré så snart hen har börjat äta bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Barnet slipper besvär om hen endast får laktosfri bröstmjölksersättning. Den som har medfödd laktosintolerans måste vanligtvis äta mat med så lite mjölksocker som möjligt hela livet.

Det här är några vanliga symtom vid laktosintolerans:

• gaser i magen
• diarré
• magknip
• uppsvälld mage.

Besvären kan komma direkt eller upp till några timmar efter att du har ätit eller druckit något som innehåller mjölksocker. Hur lång tid det tar innan besvären går över varierar från person till person. Det beror också på hur mycket du har ätit i förhållande till din förmåga att bryta ner mjölksocker och om du fortsätter att äta mat som innehåller det.

Symtomen vid laktosintolerans är vanliga och kan ha flera andra orsaker. Till exempel intolerans mot andra födoämnen som till exempel komjölksprotein eller gluten. Symtomen kan också bero på tarmbesvär på grund av IBS.  

Allergi mot komjölksprotein kan ge svårare besvär

Både barn och vuxna kan vara allergiska mot komjölksprotein, som finns i alla mjölkprodukter. Symtomen kan likna de vid laktosintolerans. Men ibland kan allergi mot komjölksprotein också ge svårare besvär, särskilt hos barn. Det kan till exempel vara kräkningar, eksem och andningsbesvär. Allergin är vanligast hos barn som är yngre än ett år. Oftast växer allergin bort innan barnet börjar skolan. 

Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om du eller ditt barn har besvär som du tror kan bero på laktosintolerans eller annan intolerans.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Var uppmärksam på vilka besvär du eller ditt barn får och vad du eller hen då har ätit. Det kan hjälpa läkaren att ställa diagnos. Du kan även fråga nära släktingar om de har liknande problem eller om de har någon tarmsjukdom.

Läkaren gör en utredning för att ta reda på vad du kan äta och vad du behöver undvika.

Uteslutning av alla mjölkprodukter

Vanligtvis får du börja med att helt utesluta mjölkprodukter under fyra veckor. Du kan behöva få råd av en dietist för att veta exakt vad du ska utesluta. Du har antingen laktosintolerans eller är allergisk mot komjölksprotein om besvären kommer tillbaka när du börjar äta mjölkprodukter igen.

Uteslutning av mjölkprodukter med mycket mjölksocker

Nästa test är att endast äta mjölkprodukter som innehåller en mindre mängd mjölksocker men vanliga mängder mjölkprotein. Sådana produkter är till exempel hårdost och yoghurt. Du har med stor sannolikhet laktosintolerans om du inte längre har några besvär efter en månad med den kosten.

Gentest

En gentest görs genom att du lämnar ett blodprov på vårdcentralen. Gentestet kan visa om du har det arvsanlag som innebär att du med tiden förlorar en del av din laktashalt och därmed får sämre förmåga att bryta ner mjölksocker.

Testet är inte ett test på laktosintolerans, men kan utesluta att du har eller kan komma att få primär laktosintolerans. Resultatet säger ingenting om kroppens förmåga att bryta ner mjölksocker nu eller i framtiden. Det kan däremot underlätta att du får rätt diagnos om resultatet vägs samman med resultaten av andra prover, symtom och kostförändringar.

Laktosbelastning

En så kallad laktosbelastning kan göras om uteslutning av mjölkprodukter inte har gett något säkert svar. Vid en laktosbelastning ska du varken äta eller dricka annat än vatten minst tio timmar före provtagningen.

Undersökningen görs på en vårdcentral eller på ett sjukhus och innebär att du dricker en lösning som innehåller mjölksocker. Besvär som magont och gaser i magen kommer vanligtvis direkt eller inom ett par timmar om du har laktosintolerans.

Laktosbelastning med blodprov

Du lämnar först ett blodprov på morgonen. Därefter får du dricka en lösning som innehåller mjölksocker. Sedan lämnar du blodprover med 15 minuters mellanrum under en och en halv till två timmar. Testerna visar hur väl enzymet laktas bryter ner mjölksocker i tunntarmen. De visar också hur väl blodet tar upp det glukos som bildas vid nedbrytningen av mjölksocker.

Laktosbelastning med utandningstest

En speciell apparat mäter hur mycket vätgas det finns i din utandningsluft. Sedan får du dricka en lösning som innehåller mjölksocker. Därefter mäts din utandningsluft igen. Mängden vätgas i utandningsluften ökar mer än vanligt efter att du har druckit lösningen om du inte kan bryta ner mjölksocker.

Gastroskopi

Du kan ibland bli undersökt med gastroskopi om det finns misstanke om att besvären kan bero på någon annan sjukdom. Undersökningen kan visa vilken sjukdom som är orsaken om du har tillfällig laktosintolerans. Sjukdomen kan till exempel vara glutenintolerans. Vid undersökningen tas små vävnadsprov från övre delen av tunntarmen. Vävnadsproven kan också användas för att mäta laktasets aktivitet.

Det kan ta tid att få rätt diagnos

Ibland kan det ta lång tid att få rätt diagnos på dina magbesvär. Därför är det viktigt att ha tålamod och låta utredningen ta tid. Symtomen vid laktosintolerans är vanliga och lätta att förväxla med symtom på andra besvär eller sjukdomar. Alla de test som används för att fastställa om du har laktosintolerans kan ibland var för sig ge osäkra resultat. Det kan därför vara svårt att tolka resultaten och då kan det behövas fortsatt utredning.

Den behandling som behövs beror på vilken typ av laktosintolerans det handlar om.

Primär laktosintolerans

Vid primär laktosintolerans tål du vanligtvis livsmedel som innehåller mindre mängder mjölksocker. Därför räcker det med att du undviker mat som innehåller mycket mjölksocker. Då brukar besvären försvinna.

ibland kan du behöva avstå helt från mat och dryck som innehåller mjölksocker för att symtomen ska försvinna, men det är ovanligt.

Tillfällig laktosintolerans

Du måste få behandling för den sjukdom som har skadat slemhinnan i tunntarmen. När sjukdomen är behandlad och tarmskadan har läkt tål du mjölksocker igen.

Medfödd laktosintolerans

Medfödd laktosintolerans upptäcks när barnet är nyfött och behandlas av barnläkare och barndietist. Barnet behöver först få en speciell modersmjölksersättning som är fri från mjölksocker. Därefter och under resten av livet måste hen vanligtvis endast äta mat som innehåller så lite mjölksocker som möjligt.

Laktosintolerans innebär att tunntarmen har en nedsatt förmåga att bryta ner mjölksocker, så kallat laktos. Det beror på att tarmslemhinnan har för lite av enzymet laktas, som krävs för att mjölksockret ska kunna sönderdelas till sina beståndsdelar glukos och galaktos och tas upp av tunntarmen.

Mjölksockret hamnar i tjocktarmen och ger besvär

När du har för lite laktas i tunntarmen hamnar mjölksockret i stället i tjocktarmen, där det så småningom delvis bryts ner av bakterier. Mjölksockret drar med sig vatten, vilket gör att du får diarré. När mjölksockret når tjocktarmen bildas gaser som kan bli besvärande och ibland göra ont eftersom tarmen spänns ut. Ju mer mjölksocker som bryts ner av tarmbakterier, desto mindre besvär får du. 

Mindre vanligt med laktosintolerans i Nordeuropa

Kroppens förmåga att bilda tillräcklig mängd laktas i vuxen ålder varierar mellan olika befolkningsgrupper i världen. Du som har ditt genetiska ursprung i Nordeuropa fortsätter vanligtvis att bilda laktas hela livet och tål därför mjölksocker. Det beror på att människans kropp har anpassat sig efter många generationer med mjölkprodukter som vardaglig kost.

Större delen av världens befolkning har laktosintolerans

I många delar av världen äter människor vanligtvis inte produkter med mjölksocker. Att kunna bryta ner mjölksocker efter att ha slutat äta bröstmjölk har därför inte varit viktigt för att överleva. Så om du har ditt genetiska ursprung utanför Nordeuropa är det större sannolikhet att kroppen med åren får sämre förmåga att bryta ner mjölksocker på grund av att mängden laktas minskar.

En dietist kan ge många bra kostråd, men hur mycket mjölksocker du tål utan att få besvär lär du dig genom att pröva dig fram. 

Det är vanligt att kunna äta en del vanliga mjölkprodukter som innehåller små mängder mjölksocker utan att få besvär av laktosintoleransen. Känsligheten kan också minska när du blir äldre. Det här kan du oftast äta:

• lagrad hårdost
• smör och bordsmargarin som innehåller smörfett
• yoghurt, creme fraiche och vispgrädde.

Allt vanligare med produkter utan mjölksocker

Det finns gott om laktosfria produkter. Laktosfri betyder att en del av mjölksockret har tagits bort genom filtrering av mjölken. Sedan tillsätts enzymet laktas som bryter ner det återstående mjölksockret. Det finns även alternativa produkter av havre och soja som är naturligt fria från mjölksocker. Produkterna finns att köpa i de flesta livsmedelsaffärer. 

Mjölksocker finns inte bara i mjölkprodukter

Du behöver läsa innehållsdeklarationen även på livsmedel som inte självklart innehåller mjölksocker om du har stora besvär av laktosintoleransen. På Livsmedelsverkets webbplats finns en tabell som visar ungefär hur mycket mjölksocker olika livsmedel innehåller.

Även läkemedel kan innehålla mjölksocker

Mjölksocker kan även finnas som utfyllnadsmedel i läkemedel. Men det rör sig om så små mängder att det sällan innebär något problem. Läs mer om tillsatser i läkemedel.

Enzymet laktas som droppar eller tabletter

Att gå på restaurang eller att resa utomlands innebär sällan några problem, men det finns tillfällen när det kan vara svårt att undvika mjölksocker. Då finns möjligheten att ta laktas som droppar eller tabletter för att minska besvären med laktosintolerans. Laktas finns att köpa receptfritt på apotek.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.