1177 VÅRDGUIDEN PÅ TELEFON

Catharina ger sjukvårdsrådgivning på telefon

Innehållet gäller Västra Götaland

– Det är som min egna lilla akutmottagning och vårdcentral. Allt i ett. Här får man lära sig att använda alla sinnen och verkligen lyssna på patienten, säger Catharina Johansson som arbetar på 1177 Vårdguiden på telefon.

Catharina sitter vid skrivbordet på sin arbetsplats, 1177 Vårdguiden på telefon
– Jag trivs fantastiskt bra och har väldigt goa arbetskamrater som ställer upp för varandra, säger sjuksköterska Catharina Johansson.

51-åriga Catharina Johansson gick ut sjuksköterskeprogrammet 2003. Hon jobbade åtta år inom akutsjukvården innan hon år 2012 fick jobb på 1177 Vårdguiden på telefon, även kallad sjukvårdsrådgivningen.
Idag jobbar hon 75 procent och hjälper ibland även till inom hemsjukvården.

Viktigt med erfarenhet och att lyssna

Det tog några år för Catharina att komma in i jobbet, att känna att hon hade bra kontroll – idag låter hon exempelvis inte patienten rusa iväg med egna slutsatser eller självdiagnoser.
– Som nyutexaminerad sjuksköterska skulle det vara oerhört svårt att jobba här. Man måste ha erfarenhet från olika slags patienter, sjukdomar och sjukdomstillstånd. Man måste tycka om att prata med människor, vara lyhörd, ha tålamod, förmåga att höra och förstå nyanser, menar Catharina Johansson.

Samtalen spelas in

Eftersom telefonsjuksköterskan inte ser patienten, inte har provresultat eller mätvärden, får hen gå efter inringarens beskrivna symtom.
– Jag kan ju inte se om patienten till exempel är kallsvettig, säger Catharina.
För ökad medicinsk säkerhet spelas alla in- och utgående samtal in. I vissa fall ringer sköterskan tillbaka, inte minst när det gäller barn. Alla samtal utmynnar också i en journal.
Vissa samtal används i utbildningssyfte. Om ett samtal inte blivit bra får man analysera orsaken tillsammans med en handledare.

Datoriserat rådgivningsstöd

Varje landsting/region driver sin egen sjukvårdsrådgivning, men ingår i ett nationellt nätverk och följer nationella kvalitetsnormer. Alla nyanställda på 1177 Vårdguiden på telefon, får en grundlig utbildning i arbetssättet 1177. Därefter följer en introduktion och personlig handledning. Varje månad ges vidareutbildning.

Sjuksköterskorna använder ett datoriserat kvalitetssäkrat medicinskt rådgivningsstöd för att under samtalet utesluta eller identifiera allvarliga tillstånd som kräver akut vård.
– Man måste kunna samordna sina egna personliga erfarenheter med rådgivningsstödet. Om man är osäker kan man alltid fråga en kollega som har erfarenhet från ett visst specialistområde, förklarar Catharina Johansson.
Sjuksköterskorna kan också rådfråga jourläkare eller externa specialister.

Ringer tillbaka vid osäkerhet

Ibland kan Catharina Johansson känna sig osäker efter ett avslutat samtal. Då ringer hon upp igen. Det kan ju vara så att hon har missuppfattat patienten, inte ställt de rätta frågorna eller varit för snabb.
– Jag kan ibland känna oro att jag har missuppfattat ett symtom, inte förstått allvaret. Samtidigt har patienten ett egenansvar, blir man akut sämre måste man ta förnyad kontakt eller ringa 112.

Ger råd om vård

De som ringer 1177 har ibland orimliga önskemål: få recept, boka tider, skriva remisser, få godkännande att ändra sin medicinering och så vidare. Sjuksköterskorna ställer inte diagnoser. De ger råd om vård.
– Vi är sjuksköterskor som gör medicinska bedömningar och vi ska inte svara på frågor om exempelvis en mottagnings öppettider. Man ska ringa när man tror att man behöver medicinska råd. Vi ger också otroligt mycket egenvårdsråd, berättar Catharina Johansson.
Frågor om läkemedel hänvisar man till patientens behandlande läkare alternativt till Läkemedelsupplysningen som visserligen bara är öppen dagtid.

Onödiga samtal förlänger väntetider

En del ringer 1177 helt i onödan, kanske i samband med en fest och vadslagning. Eller då man själv inte orkar leta fram exempelvis en mottagnings telefonnummer. Andra, ofta äldre, ringer 1177 fast det är akut – man har en alltför stor respekt för larmnumret 112 och vill inte störa.

Telefonköns längd kan variera beroende hur många som ringer in och hur många sköterskor som kan svara. Vid stora sjukdomsutbrott ökar förstås trycket på de 200 sjuksköterskorna (motsvarande 160 heltidstjänster) som jobbar i Västra Götalandsregionen. Även hos sjukvårdsrådgivningen råder brist på personal.

Många mår psykiskt dåligt

Sjukvårdsrådgivningen tar också kontakt med olika enheter som får råd att rycka in: ambulans, polis, beredskapsjour, hemsjukvård, kommunsjuksköterska, präst med flera. Man förmedlar också kontaktuppgifter till olika hjälplinjer.
En tendens är att många samtal från ungdomar handlar om psykisk ohälsa. Ibland händer det att en människa till och med vill ta sitt liv. Sjuksköterskorna gör då allt för att fortsätta samtalet medan polis eller läkare kontaktas och som då får köra till den aktuella platsen.

Vanligaste kontaktorsakerna

År 2017 blev det sammanlagt 900 750 inkommande samtal till sjukvårdsrådgivningen i Västra Götaland. Ungefär 33 procent av samtalen handlade om barn och 10 procent om anhörig.
De vanligaste kontaktorsakerna var:

  • Feber barn
  • Buksmärta – vuxen
  • Administrativ åtgärd
  • Läkemedelsfråga (ska egentligen ställas till Läkemedelsupplysningen)
  • Allmän medicinsk information
  • Halsont
  • Utslag – barn
  • Ryggbesvär vuxen
  • Bröstsmärta
  • Urinvägsbesvär – kvinna
Till toppen av sidan