När du ringer 1177

Egenvårdsråd vanligast vid samtal om sjukt barn

Innehållet gäller Västra Götaland

De allra flesta som ringer till 1177 angående sjukt barn klarar sig med tips om vad de kan göra själva. – Småbarnsföräldrar är en stor grupp som är kul och tacksam att jobba med. Det är också där som vi på 1177 kanske gör som mest nytta. Vi kan ge väldigt goda råd om vad man kan göra själv, säger Carina Weckfors, sjuksköterska på 1177 i Uddevalla.

Carina Weckfors vänder sig leende mot kameran. I bakgrunden syns en dator.
– Småbarnsföräldrar är en stor grupp som är kul och tacksam att jobba med. Det är också där som vi på 1177 kanske gör som mest nytta. Vi kan ge väldigt goda råd om vad man kan göra själv, säger Carina Weckfors, sjuksköterska på 1177 i Uddevalla.

Om inringaren får råd om vad de kan göra själva kan det hända att sjuksköterskan gör ett uppföljningssamtal för att se hur det går med barnet. Samtalet bygger på den journalanteckning som 1177-sköterskan gjorde vid det första samtalet. Återkopplingen ger trygghet och är mycket uppskattad.
– Är vi själva lite tveksamma om barnet ska in till sjukhuset eller inte, så ger vi råd hur föräldrarna ska behandla barnet och så ringer vi tillbaka efter 1-2 timmar för att fråga om det fungerar till exempel med att ge vätskeersättning, om barnet har börjat  kissa, är piggare eller slöare, om temperaturen stiger eller sjunker och så vidare, berättar Carina Weckfors.

Om råd om vad man kan göra själv inte är tillräckliga hänvisas många småbarnsföräldrar vidare till vårdcentral eller jourcentral. Inte ens en procent av samtalen slutar med att ambulans tillkallas.

En femtedel hänvisas till akuten

Ungefär en femtedel av samtalen resulterar i att vårdnadshavarna uppmanas att ta med barnet till akuten. Det gäller framför allt kvällar och helger då vårdcentralerna är stängda. Många jourcentraler tar dessutom inte emot barn under sex månader.
– Om barnet har ett försämrat allmäntillstånd i kombination med exempelvis hög feber, ska vi hänvisa in till akuten. Små barn kan inte vänta som en vuxen kan göra i 4-5 dygn på att febern ska gå ned. Detsamma gäller vid uttorkning då ett barn har kräkts och har diarré och är allmänpåverkad, poängterar Carina Weckfors.

Digitalt rådgivningsstöd

Utifrån barnets ålder finns tydliga regler. Om exempelvis ett treårigt barn har haft över 39 graders feber i över fyra dygn behövs en läkarbedömning. Det gör man också för att kunna avgöra om symtomen beror på virus eller bakterier och om barnet i så fall behöver medicin.

Under samtalet har sjuksköterskan hjälp av ett digitalt rådgivningsstöd, RGS, som innehåller mängder med medicinska frågor och råd om vad man kan göra själv. RGS har fyra brådskandegrader:

  • Skyndsamt
  • Närmaste dygnet
  • Vardag närmaste tiden
  • Avvakta

RGS kompletteras också med andra medicinska webbplatser, exempelvis 1177.se.
–Vi använder dessutom ofta FASS. Nu är det inte vårt uppdrag att svara på läkemedelsfrågor men ofta när man ska göra en bedömning måste man veta vilken medicinering barnet står på eller om barnet har fått ett nytt läkemedel. Det kan ha dykt upp någon konstig biverkning, förklarar Carina Weckfors.

Vanligaste frågan handlar om feber

Det är lite olika från månad till månad vad man frågar 1177 om. Kräkning, illamående, buksmärta, slag mot huvudet, öronbesvär, utslag, hosta, andningsbesvär och diarré är vanliga ämnen. Den vanligaste frågan handlar om feber.
– Vi frågar om barnets ålder och vikt och tittar i rådgivningsstödet på vad får vi lov att rekommendera för slags febernedsättande medicin, hur många timmar det ska gå mellan exempelvis Alvedondoserna, vilken dos ska man ska ge och hur ska man ge medicinen. Vi ger råd om att hålla det svalt i barnets rum, och att stötta upp huvud och axlar om barnet är snorigt. Det finns mängder med tips på vad man kan göra själv som ligger i vårt rådgivningsstöd som man kan ta upp med barnets föräldrar, berättar Carina Weckfors.

Allmäntillståndet är viktigt

Sjuksköterskan på 1177 är alltid intresserad av hur barnet är nu i jämförelse med när hen är friskt.
– Allmäntillstånd är ett samlingsbegrepp där vi räknar in exempelvis in andning, feber, olika symtom, grad av symtom, antal symtom och kroppsspråk. Vi frågar om barnet kan vara uppe, dricka, äta och kissa. Orkar barnet leka eller hänger det bara på förälderns axel? Alla svar ger tillsammans en bild av allmäntillståndet, förklarar Carina Weckfors.

Inga skrik i telefonluren

Det finns en del att tänka på innan man ringer 1177 och frågar om sitt sjuka barn.
– Du ska ha barnet nära till hands för att vi ska kunna göra en medicinsk bedömning och vid behov är det bra att ha tagit tempen på barnet innan du ringer. Vi brukar även be inringande förälder att inte ha barnet skrikandes på axeln under samtalets gång. Skrik skapar kommunikationssvårigheter och starka ljud i örat hos sjuksköterskan, säger Carina Weckfors.

Till toppen av sidan