Utslag och hudförändringar hos barn – bildguide

Bältros börjar oftast med en pirrande och brännande smärta i ett område på huden. Efter ett par dagar blir det rosa eller lite rött på området där barnet har ont, och sedan bildas blåsor som brukar klia. Den rosa eller röda färgtonen syns tydligare i ljusare hud än i mörkare.

Blåsorna brukar ha formen av ett band eller bälte på ena sidan av kroppen. Ibland sätter sig blåsorna på och runt ögat. Ögat kan då bli rött, känsligt för ljus och kännas irriterat.

Det går bara att få bältros om man tidigare har haft vattkoppor.

Får barnet bältros i ansiktet ska du söka vård direkt på en akutmottagning.

Sitter bältros på andra delar av kroppen behöver du inte söka vård. Men du kan kontakta en vårdcentral om blåsorna inte försvinner inom två veckor, om de blir infekterade eller om barnet har väldigt ont.

Ett eldsmärke finns redan vid födseln. Det syns som en röd fläck i huden och storleken kan variera. Ett eldsmärke är en samling blodkärl i huden och kan sitta var som helst på kroppen. Ibland kan märket kännas om du styrker över det.

Det är inte känt varför ett eldsmärke uppstår.

Det är ofta lättare att se på ljusare hud än på mörkare.

Eldsmärke smittar inte och du behöver inte söka vård.

Femte sjukan brukar börja med att barnet får utslag på kinderna. Efter några dagar kan utslaget sprida sig till andra delar av kroppen, framför allt till utsidorna på armarna och benen. Utslagen kan forma ett snirklande mönster. Ibland kliar utslagen och de kan också kännas varma. De brukar försvinna efter ungefär en vecka.

De allra flesta som har femte sjukan behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

Födelsemärken är bruna fläckar i huden. De kallas ibland leverfläckar eller pigmentfläckar. De kan vara upphöjda eller i nivå med huden. Alla människor får enstaka eller flera födelsemärken från ett par års ålder och därefter under hela uppväxten. En del har födelsemärken när de föds.

Du bör söka vård på en vårdcentral om ett födelsemärke ändrar form, blir ett sår eller börjar blöda.

Hemangiom, även kallat smultronmärke, är en samling av blodkärl i eller under huden.

De är oftast klarröda men om de sitter under huden kan de bli blåaktiga eller nästan samma färg som huden. De kan vara släta eller upphöjda.

De finns vid födseln eller blir synliga inom några veckor efter barnet har fötts, och kan sedan fortsätta att växa under det första året. Hemangiom kan sitta var som helst på kroppen. De är ofarliga och försvinner efter några år. De smittar inte.

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, om barnet är äldre än sex veckor då hemangiom uppstår, eller om barnet har sex hemangiom eller fler.

Mollusker är ofarliga knottror på huden.

De har oftast samma färg som den egna huden eller är lite rosa. På mörk hud är utslagen ofta ljusare än den egna huden.

Mollusker är två till fem millimeter stora och har en liten grop i mitten. För det mesta ger de inga besvär. Barn brukar få mollusker på magen, armarna, i ansiktet eller nacken.

Det kan bildas allt ifrån en enstaka mollusk till väldigt många.

Det brukar ta några månader för en mollusk att försvinna, men ofta får barnet nya mollusker efterhand. En del barn har mollusker längre än ett år.

Barn som har mollusker kan gå i förskola, familjedaghem eller skola som vanligt och vara med på aktiviteter som gymnastik, idrott och bad.

En mongolfläck är ett blåfärgat hudområde.

Det är ett slags födelsemärke som barnet föds med.

En mongolfläck är slät och det känns inte när du stryker över den. Det är ganska vanligt hos barn med mörk hud, men förekommer även hos barn med ljus hud.

Mongolfläckar sitter oftast i korsryggen och på skinkorna och bleknar ju äldre barnet blir.

Du behöver inte söka vård om ditt barn har mongolfläckar.

Vid mässling börjar utslagen oftast i pannan och bakom öronen, och sprider sig sedan till resten av kroppen. Utslagen är först ljusröda och blir sedan mörkare och flyter ihop. De är ofta lättare att se på ljus hud än på mörk hud. Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som gör att barnet har feber och utslag. Ofta är barnet hängig, trött och orkar inte leka.

Mässling är mycket ovanlig i Sverige eftersom de flesta barn vaccineras. Mässling är betydligt vanligare utomlands.

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att ditt barn har mässling. Men ring först, eftersom det är så smittsamt. Du kan också ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Pityriasis rosea, medaljongsjuka börjar ofta med att barnet får ett enda utslag någonstans på magen, bröstkorgen, överarmarna eller låren. Utslaget är ovalt och några centimeter långt. Efter en till två veckor har barnet ofta fått många mindre likadana utslag på samma ställe. Utslagen är rosa och fjällar. Fjällningen känns när du stryker över utslagen. På mörkare hud blir utslagen ibland mer brunröda. Utslagen kan klia.

Utslagen finns kvar i flera veckor men sedan försvinner de av sig själva, och du behöver inte söka vård.

Pityriasis rosea kallas även för medaljongsjuka.

Vid ringorm får barnet runda eller ovala utslag. Det kan klia men ibland får barnet inga besvär. På ljusare hud är utslaget oftast rött, på mörkare hud kan det se brunaktigt ut.

Utslagen är ofta småknottriga och fjällar. Fjällningen känns när du stryker över utslagen. Storleken kan variera från någon millimeter till flera centimeter. När utslagen är större kan de börja läka i mitten och får då sin typiska ringform.

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att ditt barn har ringorm, eftersom det smittar.

Vid scharlakansfeber har barnet röda småprickiga utslag i huden. Utslagen börjar i armhålorna och ljumskarna, och sprider sig sedan till magen och ryggen. De kan sprida sig till armarna och benen och slutligen täcka större delen av kroppen. Utslagen är ofta lättare att se på ljusare hud än på mörkare.

Utslagen är knappnålsstora. De är knottriga, och när du stryker med handen över huden känns det strävt och småknottrigt. I början har barnet en beläggning på tungan. Efter någon dag blir tungan i stället glänsande röd med svullna små upphöjningar. Det brukar kallas för smultrontunga.

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att ditt barn har scharlakansfeber, eftersom barnet behöver behandlas med antibiotika. 

Så kallade storkbett är röda, platta märken som består av en samling små, ytliga blodkärl. De känns inte. Storkbett finns när barnets föds. De sitter i pannan, på ögonlocken och i nacken. De brukar försvinna under barnets första levnadsår, men i nacken kan de finnas kvar i flera år.

Du behöver inte söka vård om ditt barn har storkbett.

Vid svinkoppor är det första tecknet ofta en prick, en sårskorpa eller ett sår som det kommer vätska från. Utslagen blir ofta större eller sprider sig till huden runtomkring och ibland till andra ställen på kroppen. Det är vanligast att få svinkoppor i ansiktet, till exempel runt munnen, näsvingarna eller bakom ett öra. Men det kan också börja någon annanstans på kroppen, till exempel på fingrarna, armarna eller överkroppen.

Svinkoppor smittar lätt och barn som går i förskolan eller i familjedaghem bör vara hemma tills såren ser helt torra ut, och därmed är läkta. Barn som går i skolan bör inte vara med på aktiviteter som idrott, bad eller matlagning.

Oftast behöver du inte söka vård eftersom du själv kan behandla svinkoppor. Kontakta en vårdcentral om såren inte har läkt efter en vecka, om barnet har feber eller om utslagen fortsätter att sprida sig.

Svinkoppor kallas också för impetigo.

Läs mer om svinkoppor och vad du kan göra själv.

Barn kan få toxiskt utslag, även kallat hormonprickar eller hormonplitor. Det är vanligast hos nyfödda.

Huden är rödflammig och det röda kan komma och gå under dagen. Det kan synas i perioder och flytta sig. Barnet får också små röda prickar, som är lite gula i toppen. De ser ut som små finnar. När du stryker med handen känns det knottrigt. Det röda syns inte lika tydligt på mörkare hud.

Utslagen kommer oftast när barnet är en till fyra dagar gammal. Utslagen finns framför allt på magen och bröstkorgen. Ibland får barnet även utslag på armarna, låren och i ansiktet.

Trots namnet har de inget med något toxiskt eller med hormoner att göra. Utslagen är ofarliga och försvinner av sig själv inom några dagar till veckor.

På latin heter utslagen erythema toxicum neonatorum.

Virusprickar och virusutslag är olika namn på utslag som uppstår av virusinfektioner i kroppen. Virusprickar kan se ut på många olika sätt men sitter ofta symmetriskt spritt över kroppen.

Ett exempel på virusprickar är utslagen vid tredagarsfeber. Då kan barnet få utslag på magen som sedan sprider sig vidare på kroppen. Utslagen känns inte. De kommer ofta efter att barnet har haft hög feber i några dagar. Febern brukar försvinna ungefär samtidigt som utslagen kommer. Utslagen är ljusröda och kan vara svårare att se på mörkare hud än på ljusare. Utslagen kliar inte och försvinner på några dagar, ibland fortare.

Vid vattkoppor brukar barnet få röda utslag på överkroppen, som sedan sprider sig till framför allt ansiktet, armarna och benen. Efter någon dag utvecklas utslagen till vätskefyllda blåsor som ofta kliar. På mörk hud kan utslagen vara svåra att se innan blåsorna kommer.

Blåsorna finns ofta även i hårbotten och i underlivet. Det är vanligt att barnet även har feber och ont i huvudet.

Blåsorna spricker efter hand och lämnar kvar små skorpor som så småningom ramlar bort. Ofta har barnet flera vattkoppor som är i olika stadier.

Vattkoppor smittar. Men när ett fall av vattkoppor upptäcks har smittan ofta redan spridits, till exempel på en förskola. Därför är det svårt att stoppa smittan genom att hålla barnet hemma.

Vattkoppor brukar gå över av sig själv utan att barnet behöver träffa en läkare. Men ibland bör du kontakta en vårdcentral. Läs mer om när du bör söka vård.

Eftersom vattkoppor är smittsamt ska du ringa om barnet behöver vård. Du kan ringa en vårdcentral. Du kan också ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Vårtor är vanligast på händerna eller fötterna.

Fotvårtor är något upphöjda, har en hård kant och är lite mjukare i mitten. Ibland finns små svarta prickar i vårtan.

Handvårtor är något mer utstående än fotvårtor och kan se ut som pyttesmå blomkålshuvuden.

Handvårtor och fotvårtor behöver inte behandlas. De försvinner av sig själv. Vill barnet gärna bli av med sina vårtor kan ni behandla med receptfria medel från ett apotek. Det tar oftast lång tid att bli av med vårtorna även om ni behandlar.