BARNETS UTVECKLING

Barnets utveckling 3-4 år

I den här åldern är barn fulla av funderingar. De lär sig många fler ord, pratar mycket och hittar på egna berättelser. Nu rör sig barn lättare, de springer och hoppar.

En treåring som kastar sig i sängen. Fotografi.

Alla barn är unika och utvecklas olika. Men det finns vissa egenskaper som är vanliga och typiska för de flesta barn i en åldersgrupp. Här beskrivs dessa.

Det kan skilja sig mycket åt hur barn utvecklas. För att förstå och känna igen ditt barn kan du också behöva läsa om barnets utveckling 2-3 år eller om barnets utveckling 4-5 år.

Utvecklingen går olika fort i olika perioder

Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon.

Utveckling är både roligt och jobbigt för barnet. Det gör att hen ibland kan bli orolig, få förändrat humör och behöva mer närhet eller uppmärksamhet än tidigare.

Ett barns utveckling påverkas av många omständigheter. Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara att barnet är född för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.

Du behöver vara aktiv i barnets utveckling

Barnet är fortfarande beroende av vuxna, men tänker och agerar också mer självständigt. Du och andra som står barnet nära är mycket viktiga för hur barnet mår, utvecklas och knyter an till sin omgivning. Barnet påverkas av hur ni ger barnet närhet, uppmärksamhet och det hen visar att hen behöver. Då känner sig barnet trygg.

Jämfört med yngre barn känns en 3-åring ofta väldigt duktig. Hen kan samtala, förstå olika regler och fundera på egen hand. Men det är ändå en bit kvar till det mer vuxenlika tänkande och pratande som börjar hos 4-åringar.

Vad barnet tänker, förstår och känner

Treåring som lägger pussel.

3-åringen kan mycket, men ofta behöver sammanhanget vara det rätta för att hen ska visa vad hen kan. Det brukar vara lättare för barnet när det är enkla situationer som hen känner igen.

Enkla samband mellan orsak och verkan hanterar treåringen utan större problem. Hen löser problem med hjälp av logiskt tänkande, om problem är enkla och innehållet i problemet är välkänt.

Barnet kan skilja på levande och döda ting, till exempel förstå att en robot inte lever och därför inte behöver äta.

När det blir för svårt för barnet att förstå eller tänka

Det är vanligt att barnet tycker att det blir svårt när hen får för mycket information eller när kraven ökar. Då blir det svårt att tänka och göra.

När barnet är i 3-årsåldern har hen fortfarande mycket så kallat magiskt tänkande och ologiskt tänkande. Barnet kan till exempel tro att sagoväsen finns på riktigt och att enkelt trolleri är på riktigt.

Det är vanligast att barnet använder sig av magiskt tänkande eller av ologiskt tänkande när något nytt okänt problem uppstår eller när hen behöver hantera för mycket information. Ett sådant exempel är att lita på vad en vuxen säger, trots att barnet kan se eller egentligen vet att det inte stämmer.

Börjar förstå tid

I 3-årsåldern börjar barn förstå tid allt mer. Barnet kan till exempel förstå vad i dag och i morgon betyder. Hen förstår också vad då, nu, snart och sedan betyder. Barnet vet däremot inte hur lång exempelvis en timme är. Använd därför "före" och "efter" när du pratar med barnet. Du kan till exempel säga: "Vi ska gå och borsta tänderna efter du har ätit frukost.”

I 3-årsåldern kan barnet ställa frågor som "När fyller jag år? Är det före eller efter sommaren? När är det jul?" Barnet kan komma ihåg och berätta om särskilda högtider och händelser, till exempel förra julen, ett kalas eller en resa.

Viktigt att det är rättvist

Barnet börjar förstå nummer och antal bättre. Hen delar gärna ut saker för att se hur långt det räcker, exempelvis ett kex till varje barn. För många barn är det viktigt med millimeterrättvisa, till exempel att alla får lika mycket saft i glasen.

Humöret blir mer stabilt

Många 3-åringar är fortfarande i en period när de testar sin vilja. Det är vanligt att barn blir frustrerade när de inte kan vad de vill kunna, eller när de inte får göra vad de önskar. Humör och känslor kan skifta snabbt. Det är en del av utvecklingen. Barnet behöver att du som vuxen hjälper hen att förstå och hantera sina känslor, att du visar och har tålamod.

En del barn är uthålliga och lugna. Andra blir lättare frustrerade och kan behöva att du hjälper till att få igång leken och uppgifterna eller ser till att föra leken eller uppgifterna framåt. Skillnaderna märks till exempel när barn övar sig på att ta på sig kläder.

Närmare 4-årsåldern blir de flesta barn mer stabila och jämnare i humöret. Detta hänger bland annat ihop med att barnet börjar förstå att andra kan ha andra tankar och känslor än vad barnet själv har. Nu kan barnet bättre och bättre ta andras perspektiv.

Blir kraven för höga kan barnet reagera med att få utbrott. Läs mer om hur du kan göra då.

Visa barnet hur man kan göra i stället

I 3-årsåldern blir barn mer medvetna om sig själva som egna individer. De kan till exempel beskriva vad de tycker om och vad de brukar känna i olika situationer. Känslor som stolthet och skam börjar påverka hur barnet ser på sig själv.

Barnets självuppfattning och självkänsla påverkas av hur de blir bemötta av vuxna. När barnet gör sådant som vuxna inte tycker är lämpligt, är det bra att du visar barnet hur hen kan göra i stället. Var uppmuntrande när barnet försöker att göra saker annorlunda.

Alla barn behöver bli lyssnade på, få bekräftelse och känna att de duger.

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanlig att barn gör detta:

  • Ritar cirklar, fyrkanter och huvudfotingar.
  • Lägger pussel med cirka sex bitar.
  • Känner igen vardagsljud och härmar dem, till exempel dammsugaren och telefonen.
  • Känner igen och kan namnge de vanligaste färgerna.
  • Räknar två till tre föremål, och ofta många fler.

Hur barnet är med andra - social utveckling

Barn i 3-årsåldern tycker ofta om att leka med andra barn. Rollekar är vanliga. Barnen övar på att komma överens om vad leken handlar om och vilka olika roller de har. I lek och fantasi utforskar barnet olika känslor och egenskaper.

Barnen blir ofta oense och det kan bli bråk och konflikter. Nu börjar barnen försöka lösa dessa, till exempel genom att ge det andra barnet den eftertraktade leksaken.

Barnet leker också ensam eller intill andra barn.

Att leka ensam är bra som en paus från bland annat rollekar. Ensamleken blir också bra när ni byter aktiviteter. Det gör att barnet får samla ihop sig och göra sig redo att starta en ny lek i grupp.

Vanligt att leken är livlig

Det är vanligt att barn leker ganska vilt. De kan springa efter varandra, kittlas och även slåss på låtsas. Det brukar gå att se när slagsmål är på låtsas. Slagen är kontrollerade och inte så hårda, och mycket av det som sägs låter lite som skådespel. Men särskilt för barn som har svårt att hålla tillbaka impulser kan det ibland övergå till att bli på allvar, och då behöver du ingripa.

Hur barnet leker påverkas av barnets egenskaper, till exempel om hen är blyg eller utåtriktad. Hur barn leker påverkas också av hur mycket hen leker med andra barn, och hur mycket hen leker ensam.

Lek och sysslor tillsammans med dig

Hemma vill barn gärna hjälpa till med enkla hushållssysslor, som att sortera tvätt eller baka.

Hur du leker med ditt barn påverkar hur barnet leker med andra.

Ett barn i 3-årsåldern kan mycket tydligt visa och säga vilken av föräldrarna som hen föredrar i olika sammanhang. Detta är vanligt och en del i utvecklingen. Barnet förstår inte att föräldrar kan känna sig sårade av sådana val. Det betyder bara att barnet av någon anledning vill ha en förälder med i en viss aktivitet. Om bara en förälder finns tillgänglig går det oftast bra att göra aktiviteten med den personen, oavsett vem det än är.   

Testar olika könsroller

Barn förstår nu oftast om hen är en pojke eller flicka, och vilka i omgivningen som är pojkar eller flickor. Barnet kan leka med egenskaper de kopplar till kön. Det kan de göra genom att överdriva egenskaper, till exempel enbart vilja klä sig i rosa prinsessklänningar, eller genom att pröva att vara det motsatta könet.

Intresserad av kroppen, kiss och bajs

Många barn i 3-årsåldern tycker att det är roligt att prata om kiss och bajs och skrattar åt det med sina kompisar. Det beror bland annat på att det är spännande att se hur andra reagerar när man pratar om det, och på att många barn pottränar i den här åldern.

Barn är fascinerade av det som händer i kroppen. Om barnet verkar vilja veta, kan du berätta hur maten går genom kroppen och blir bajs.

Tips på roliga saker att göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Gör en utklädningslåda åt barnet. Gamla hattar, västar, byxor, kjolar, skor, smycken och väskor är bra för att leka fantasilekar.
  • Låt barnet måla med tuschpennor, kritor eller fingerfärg. Leklera kan också vara roligt.
  • Låt barnet lägga pussel.
  • Lek rollekar tillsammans. Ni kan till exempel leka att ni lagar mat, är hos doktorn eller tar hand om en docka.

Språk, tal och kommunikation

Det kan variera mycket hur barnet pratar och lär sig ord, men många barn i treårsåldern lär sig snabbt många fler ord. Nu brukar barn också snabbt lära sig prata bättre. Barnet talar ofta fort och intensivt och kan snubbla över orden.

Mellan 2 och 4 år kan talet ibland haka upp sig hos en del barn. Det låter då som att barnet stammar. Det är ganska vanligt och går i de allra flesta fall över av sig själv. Ge barnet tid att uttrycka sig. Låt bli att avbryta, fylla i ord eller skynda på barnet när orden stockar sig.

Barnet ställer många frågor och vill berätta

3-åringen funderar och undrar ofta över mycket. Frågan "Varför?" är vanlig. Det är också vanligt att barnet har frågor om vem, vad och var. Många barn tycker om att prata och diskutera. De kan själva berätta sagor som de har hört eller berätta om saker de har sett eller har varit med om.  De kan berätta om världen på ett personligt sätt.

När du lyssnar intresserat hjälper du barnet att skapa en berättelse om verkligheten. Det bidrar till att barnet känner att hen har en identitet, och att hen är en egen person som betyder något.

Barnet använder meningar med tre till sex ord

Nu kan de flesta barn göra sig förstådda även av människor som de inte känner. Barnet talar i hela meningar på tre till sex ord, till exempel: "Mamma och jag är på promenad. Titta där kommer morfars hund. Han heter Bamse."

Barnet lyssnar när de vuxna pratar och rättar ibland sitt eget språk. Hen lyssnar ofta uppmärksamt på korta sagor.

I den här åldern börjar en del barn kunna använda "om … så"-satser, till exempel: ”Om man släcker lampan så blir det mörkt”.

3-åringen kan också hitta på små berättelser. De handlar mest om hur människor, djur och saker ser ut och om vad man kan se på utsidan, som om någon är glad eller arg.

Lyssna, prata och berätta

Prata mycket med barnet. Använd korta meningar, ställ frågor och lyssna. Avbryt inte för att rätta när barnet säger fel. Säg i stället det riktiga uttalet eller det rätta ordet när barnet har pratat färdigt, så hör hen hur det ska låta. Om barnet säger ”bomma”, så kan du säga ”ja, det var en blomma”. Lägg gärna till nya ord på det tema som barnet pratar om. Till exempel: ”Blomman har en lång stjälk."

Skärmar och olika medier

Du sätter gränser kring och lär barnen att hantera olika media. Du tar ta de beslut för ditt barn som du tror blir bäst. Att aldrig låta ett barn komma i närheten av en skärm kan ge ett underläge gentemot andra barn. Att ge barn obegränsad tillgång till skärm är skadligt, eftersom det tar tid från fysisk aktivitet, lek, umgänge med andra och andra uppgifter. Det är också dåligt för barns kroppar att sitta passiva med en skärm för långa stunder.

Det är viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter tiden när ni är tillsammans, eller ersätter tiden då barnet får röra sig och leka utomhus. Barn behöver röra sig mycket och vara aktiva. Det största problemet med skärmar är att de tar för mycket tid från annat som är bättre för barnen.

Det finns olika uppfattningar om hur tv och dataspel påverkar barn. Vissa åldersanpassade tv-program, tv-spel och datorspel kan i den här åldern vara roliga och lärorika.

Tänk på att ha samma uppsyn över ditt barn när hen har skärmtid som vid alla andra typer av aktiviteter.

Ta hänsyn till barnets ålder och personlighet

Fundera över vad du tycker att ditt barn är mogen att klara av. Det kan skilja sig åt mellan barn i samma ålder. Anpassa det barnet får se och göra efter hens personlighet. Titta tillsammans med barnet, prata om det ni ser och upplever. Tänk på att barn kan bli rädda för sådant som du inte tror att de blir rädda för.

Tidsbegränsa barnets skärmtid. Ett tydligt sätt är att till exempel ställa en äggklocka på ringning. Hjälp barnet att avsluta genom att säga ”nu är det bara fem minuter kvar, och när klockan ringer ska vi stänga av”. Det ger också barnet lite tidsuppfattning.

Ju yngre barnet är, desto mindre tid med olika medier behöver hen. Rekommendationen från Världshälsoorganisationen, WHO, är att barn mellan 2 och 4 år ska använda skärmar max en timme om dagen, men helst kortare. De ska inte ha egen tillgång till social media. Du kan ibland visa dem bilder eller filmer från social media som du själv har valt ut eller godkänt. Låt inte barn se nyhetsprogram, vuxenfilmer eller spela spel med våld. Stäng av obehagligt bakgrundsljud.

Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör. De flesta sociala mediaprogram är utformade för att sluka så mycket som möjligt av din egen uppmärksamhet. När du själv sitter med en skärm blir du därför mindre uppmärksam på ditt barn.

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barn gör detta:

  • Talar så tydligt att även personer som de inte känner förstår.
  • Kan berätta korta sagor.

Tips på roliga saker ni kan göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Sätt på musik och dansa med barnet.
  • Be barnet berätta något för dig.
  • Läs böcker för barnet.
  • Lär barnet sitt förnamn och sitt efternamn. Det stärker känslan av att ha en egen identitet.
  • Prata gärna om färger, siffror och former i det ni gör till vardags. Till exempel: "Vi behöver två ägg.” ”Vår bil är blå.” ”Smöret finns i den fyrkantiga burken."
  • Titta på bilder tillsammans och prata om när barnet var liten.

Kroppen och hur barnet rör sig

Treåring leker i vattenpöl.

I 3-årsåldern försvinner mycket av det bebisrunda som funnits tidigare och barnet blir längre och slankare. Alla 20 mjölktänder brukar ha kommit och barnet kallas till sin första undersökning hos tandläkaren.

Rör sig lättare och mer

Det är vanligt att barn kan springa och hoppa, och att de vill röra sig över lite större ytor än tidigare. Många kan gå en bit på tå, stå en liten stund på ett ben, hoppa jämfota på stället och cykla på en trehjuling. Många barn tycker om att sparka boll men har svårt att fånga den med händerna.

Klä av och på sig själv

Det är bra att använda kläder som är enkla att ta av och på. Då kan de flesta barn klä sig själva. Att sätta på skorna går också bra, men barnet behöver hjälp att knyta dem eller fästa kardborrbanden.

Har lättare att använda händer och fingrar

Barnet kan nu använda händer och fingrar mer exakt. Det kallas för finmotorik. Barnet kan äta själv med gaffel och sked. En del använder också kniv.

En del barn kan nu hålla pennan eller kritan med tummen och pekfingret när de ritar. De kan också hålla fast pappret med den andra handen, vilket gör att deras streck blir mer precisa. Andra barn håller fortfarande pennan med hela handen.

En del barn lär sig nu att skriva vissa bokstäver i sitt namn. De kan också känna igen sitt namn när de ser det skrivet.

Många barn kan använda sax och kan mer eller mindre klippa efter linjer.

Barnet är nyfiken på sin kropp

Barn mellan 3 och 5 år är mycket intresserade av hur människor lever tillsammans och för kroppen. Genom att leka lär de sig att förstå hur det är att ha vuxenrelationer, till exempel att vara gifta. Det kan vara spännande att flickor har snippor och pojkar har snoppar. Barnet utforskar sin och andras kroppar genom att till exempel leka doktor, leka familj och leka jagas-och-pussas.

Barn kan också utforska sin kropp genom att ta på sina könsdelar. Det är vanligast hemma men händer också i förskolan. Att röra vid sina könsdelar för att det är skönt eller intressant kan barn göra från födseln. Det skiljer sig mycket hur intresserade barn är av sina könsdelar och av att tillfredsställa sig själv, att onanera. Att undersöka sig själv på det sättet är vanligt och en del i utvecklingen. Det har ingen koppling till senare problembeteenden. Vid omkring 3 års ålder upptäcker barnet att hen på egen hand kan ge sig själv njutning genom att ta på sina könsdelar. Forskning visar att onani är vanligast kring 4 års ålder, och därefter blir det mycket vanligt igen i puberteten. Men onani förekommer genom hela livet.

Barnet lär sig lite i taget genom vägledning från dig och från förskolepersonal vad de kan göra när och var. Hur barn utforskar sin egen och andras kroppar påverkas av vad som tillåts eller förbjuds av dig och av omgivningen. Förbjuder du prat, lek och utforskande om relationer och kroppen så är det vanligt att barnet i stället vänder sig till kompisar eller andra vuxna för att få veta. Då kan det bli svårt för barnet att förstå vad som är okej och inte.

Det kan vara bra att prata med en sjuksköterska på barnavårdscentralen, BVC, eller med en barnpsykolog om barnet återkommande visar ett sexuellt beteende som är vuxenlikt, eller om sexuella beteenden helt och hållet tar över när barnet leker. Samma sak gäller om barnet tvingar sig på andra barn med sexuella beteenden mot de barnens vilja. Du bör också prata med BVC eller en barnpsykolog om barnet inte respekterar vuxnas försök att sätta rimliga gränser för sexuellt beteende, eller när barnet struntar i att andra barn blir rädda, får ont eller tycker det är obehagligt. 

Vanligt att sluta med blöja

I treårsåldern slutar många med blöja. Treåringar som har slutat med blöja kan ofta själva gå på pottan eller toaletten, men behöver fortfarande hjälp med att torka sig och tvätta händerna efteråt.

En del barn kan börja kissa i pottan eller toaletten tidigt, men vill fortfarande bajsa i blöjan. Det kan kännas tryggare med blöjan som sitter tätt emot kroppen och tar emot bajset.

Här kan du läsa mer om att sluta med blöja.

Vanligt att barnet kan och gör

Det är vanligt att barn mellan 3 och 4 år gör detta:

  • Klär på och av sig själva.
  • Går upp och ner för en trappa utan att hålla i sig.
  • Går baklänges.
  • Hoppar jämfota på stället.
  • Sparkar och kastar boll.
  • Ritar en människa med huvud, armar och ben, en så kallad huvudfoting.
  • Skruvar av och på korkar på flaskor och lock på burkar.

Tips på roliga saker ni kan göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Lek härmlekar som ”Följa John”.
  • Låt barnet prova att cykla på en trehjuling eller en balanscykel.
  • Lek bollekar, där barnet får träna sig på att sparka, kasta och fånga en boll.
  • Lek i sandlådan. Där kan barnet bygga vägar till leksaksbilarna, gräva och göra sandkakor.
  • Sätt på musik och låt barnet röra sig och dansa. De flesta barn tycker om att röra sig till musik.
  • Låt barnet lägga pärlplattor eller trä halsband.
  • Låt barnet använda en trubbig sax, till exempel för att klippa ut bilder ur tidningar.
  • Låt barnet hälla vatten i och ur skålar och flaskor i olika storlekar, och kanske mäta upp det.

Om du behöver stöd

Sök hjälp om du behöver stöd, har frågar eller känner oro för ditt barns utveckling.

Förutom att prata med exempelvis vänner och närstående kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC. Personalen där har stor erfarenhet av frågor kring barn i den här åldern. Du kan också prata med förskolan eller familjedaghemmet.

Du kan också kontakta en vårdcentral eller kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Du kan hitta information på din kommuns webbplats.

Till toppen av sidan