Efter förlossningen

Bristningar vid förlossning

De flesta får sår i underlivet efter en förlossning. Såren kallas för bristningar. Det är olika hur stor bristning man får. Bristningen sys ihop direkt efter förlossningen. En tid efter förlossningen kan bristningen göra ont och underlivet kan kännas svullet. Sök vård om dina besvär inte går över.

Den här texten finns även på lätt svenska samt översatt till flera språk.

Underlivet efter förlossningen

Efter förlossningen brukar det göra ont i underlivet. Du kan känna dig öm och svullen.

Det kan göra ont i underlivet när du sitter.

När du kissar kan det svida och göra ont.

Det kan också kännas svårt att bajsa när underlivet är svullet och ömt. Första tiden efter förlossningen kan det vara svårt att hålla tillbaka pruttar. Det brukar bli bättre efter någon vecka.

Efter några månader bör du känna att de akuta besvären har gått över. Kroppen fortsätter läka i upp till ett år efter förlossningen.

Du kan ha stygn i underlivet som skaver.

Du kan känna en tyngdkänsla i underlivet.

Hur lång tid tar läkningen?

Bristningen börjar läka direkt efter förlossningen. Det brukar kännas bättre för varje dag. Ytliga bristningar brukar läka på ett par veckor. Men det kan ta flera månader innan bristningar i muskler och vävnader har läkt ordentligt. Kroppen kan fortsätta läka och återhämta sig i upp till ett år efter förlossningen.

När och var ska jag söka vård?

De flesta som får en bristning behöver inte söka extra vård. På efterkontrollen hos barnmorskan på barnmorskemottagningen erbjuds du bland annat undersökning av underlivet.

Kontakta en barnmorskemottagning i första hand om ett eller flera av symtomen nedan stämmer på dig:

  • Du blir inte bättre i underlivet, utan i stället sämre.
  • Såren i underlivet blir mer röda, svullna och börjar göra ont. Det kommer var eller vätska ur såren och de luktar illa.
  • Du får feber eller känner dig sjuk.
  • Det gör ont när du ska bajsa och det är svårt att tömma tarmen. Du har försökt lindra förstoppning och eventuella hemorrojder men det hjälper inte.
  • Du har stygn i underlivet som fortfarande besvärar dig mer än några veckor efter förlossningen.
  • Bristningen påverkar ditt liv, hur du mår och hur du orkar ta hand om barnet.
  • Du misstänker att stygnen har släppt innan bristningen har läkt.

En förlossningsavdelning, en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning kan också hjälpa dig.

En del kan behöva söka vård flera gånger. Sök vård trots att det har gått lång tid sedan förlossningen om du har besvär som du tror beror på en bristning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Utredning och operation av vissa skador efter förlossning

Enheter för nationell högspecialiserad vård vid Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus utreder och opererar ändtarmsmuskelskador och fistlar efter förlossning. För att komma dit behöver du remiss från kvinnoklinik eller kirurgisk klinik.

För utredning, fysioterapi och operation av andra förlossningsskador finns vård i varje region. Kontakta din kvinnoklinik.

Vad kan jag göra själv?

Be gärna närstående om hjälp med praktiska saker så du får möjlighet att ta det lugnt och vila.

Det är bra för underlivet att träna bäckenbotten. Börja med bäckenbottenträningen så snart det inte gör ont i underlivet efter förlossningen. Den första tiden efter förlossningen kan det vara svårt att knipa. 

Det här kan också underlätta läkningen:

  • Underlivet läker bättre om du rör på dig. Promenader kan vara en lagom aktivitet. Ta korta promenader i början och öka aktiviteten när det känns bra. Undvik intensiv fysisk aktivitet som att hoppa, springa eller lyfta tungt.
  • Lufta gärna underlivet.
  • Undvik att använda tampong eller menskopp tills bristningen har läkt.
  • Duscha med ljummet vatten. Använd inte tvål eller kräm mellan blygdläpparna.
  • Gnugga inte med handduken efter duschen, klappa försiktigt med handduken.

Det här kan underlätta om du har ont:

  • Du kan ta receptfria läkemedel mot smärta. Det går bra även om du ammar.
  • Det kan göra ont att sitta. Det går bra att vara uppe och röra på sig, men ligg ner och vila när det behövs.
  • Prova att ligga ner när du ammar eller matar barnet om du kan.
  • Undvik att använda en så kallad sittring. Den kan göra så att du blir mer svullen.

Det här kan hjälpa om du har svårt att kissa och bajsa:

  • Undvik att bli förstoppad. Drick ordentligt och använd receptfria läkemedel för att kunna bajsa. 
  • Du kan kissa i duschen om det svider. Duscha med ljummet vatten mot underlivet samtidigt som du kissar.

Sex och bristningar

Bristningen behöver tid att läka. Det kan ta veckor eller månader. Det är olika hur lång tid det tar innan man vill ha sex. Vänta med vaginalt samlag tills underlivet känns helt läkt.

Slemhinnan i slidan är extra känslig om du har fått en bristning. Den kan också bli torr och känslig av att hormonerna minskar när du ammar. Då hjälper behandling med östrogen som kräm eller slidpiller. Det finns receptfritt på apotek. Glidmedel kan hjälpa om du vill ha vaginalt samlag utan obehag. Om det gör ont vid sex kan du söka hjälp hos en barnmorska eller läkare.

En del kan få en bristning i ändtarmens muskler. Efter en ändtarmsmuskelbristning bör du inte ha analsex innan bristningen har läkt och ändtarmen fungerar som den ska. Annars kan du få problem med avföringsinkontinens

Här kan du läsa mer om sex efter att du har fått barn.

Efterkontroll

Efter förlossningen erbjuds du efterkontroll på barnmorskemottagningen.

Då kan du prata med barnmorskan om hur underlivet har läkt och hur det känns. Det är vanligt att prata om knipövningar och om du har problem med till exempel att kissa eller bajsa. Barnmorskan erbjuder en gynekologisk undersökning. Barnmorskan undersöker din bristning och din knipförmåga. Barnmorskan kan också remittera dig till en läkare eller en fysioterapeut om det behövs.

Efterkontrollen kostar ingenting för dig.

Fler undersökningar

Har du fortfarande besvär ett par månader efter förlossningen kan du få en remiss för att göra flera undersökningar. 

Västra Götaland

Olika grader av bristningar

Sjukvården brukar dela in bristningar beroende på hur omfattande de är:

Grad 1

Ytliga bristningar i slida och blygdläppar. De är vanliga och de flesta får sådana. De brukar läka fort utan att ge större besvär.

Grad 2

Här är det inte bara yttersta huden som har gått sönder, utan även muskelfästen eller muskler i slidan eller mellangården. Det är ganska vanligt med bristning av grad 2 när du föder barn för första gången.

Klipp

Ett klipp liknar en bristning grad 2. Klipp är när barnmorskan eller läkaren har behövt öppna för att ge plats åt barnet. Då har huden och de yttersta musklerna i slidans öppning delats.

Grad 3 och 4

Här har muskeln i ändtarmen blivit skadad. Väggen i ändtarmskanalen kan också ha blivit skadad. Sådana bristningar kallas också sfinkterskador.

Levatorskador

Musklerna i slidans väggar kallas levatormuskler. När barnet föds genom slidan tänjs musklerna ut och kan gå sönder. En sådan bristning i musklerna brukar läka under det första året efter förlossningen. Men det händer att besvären blir kvar länge. Om muskelns fäste lossnat från bäckenbenet kan den inte sättas tillbaka. Det kallas för levatorskada.

Fråga om dina bristningar

Du kan be barnmorskan visa och berätta vad du har fått för bristning. Du kan be att få en tecknad bild av underlivet utskriven, där barnmorskan kan rita in var bristningen finns.

Ökad risk för större bristning

Det kan öka risken för större bristning om ett eller flera påståenden stämmer:

  • Förlossningen avslutades med sugklocka eller tång.
  • Barnet var stort vid födseln.
  • Barnet föddes med ansiktet, pannan eller stjärten först.
  • Det var första gången du födde barn.
  • Du är könsstympad.
  • Det gick snabbt att krysta fram barnet.
  • Det tog över en timme att krysta fram barnet.

Behandling

Bristningar sys ihop direkt efter förlossningen. En mindre bristning syr barnmorskan eller läkaren på förlossningsavdelningen efter att du har fått bedövning. Har du en större bristning får du komma till en operationsavdelning där en läkare syr.

Tråden som barnmorskan eller läkaren syr med är självupplösande och försvinner eller faller bort av sig själv.

En del kan behöva opereras igen om bristningen inte läker som den ska.

Hur kan man minska risken för bristningar?

Barnmorskan kan komma med förslag på olika ställningar som är bäst för dig under olika delar av förlossningen.

När barnet ska krystas fram hjälper barnmorskan dig så att barnet inte föds fram för snabbt. Du kan behöva hålla igen när kroppen vill krysta. I så fall kan du försöka andas i stället för att trycka på.

Prata med barnmorskan innan eller under förlossningen om du är orolig för bristningar. Du kan också skriva ner dina funderingar inför förlossningen i ett förlossningsbrev

Besvär som finns kvar efter läkning

En del har problem långt efter förlossningen, även efter att såren har läkt.

Du kan få ett eller flera av följande besvär:

  • Det läcker kissbajs eller pruttar.
  • Du har svårt att bajsa. En del måste hålla med ett finger mot mellangården eller bakre slidväggen och trycka mot ändtarmen för att kunna få ut bajs.
  • Du kan få besvär med att livmodern eller slidväggarna buktar ut genom slidöppningen. Det kan kallas för framfall.
  • Du kan känna smärta och obehag vid samlag.
  • Slidan kan kännas stor och öppen.
  • Det gör ont i underlivet.
  • Tamponger eller menskopp kan passa sämre än innan eller glida ur.
  • Det kan komma in luft i slidan. När du rör på dig kan luften komma ut och det kan låta som om du pruttar.

Sök vård om du har något av problemen ovan. Det finns ofta hjälp att få, även om det har gått lång tid sedan du har fött barn.

Västra Götaland

Mottagningar i Västra Götaland

Hjälp vid bäckenbottenbesvär finns på olika mottagningar i Västra Götaland. Vilken mottagning du vänder dig till beror på hur lång tid det har gått sedan din förlossning.

0-3 månader efter din förlossning

Vänd dig till din barnmorskemottagning om du upplever besvär efter din förlossning.

3-9 månader efter din förlossning

Vänd dig till fysioterapeut med fördjupad kompetens inom bäckenbotten om du upplever besvär med svårigheter att knipa, urinläckage, gasläckage, avföringsläckage, bäckensmärta, tyngdkänsla, tryckkänsla eller annat obehag från bäckenbotten.

Vänd dig till gynekologisk mottagning om du upplever besvär med smärta vid sex, känsla av att något buktar ut ur slidan eller kvarstående smärta från din bristning.

Flera mottagningar tar emot egenremiss.

9 månader efter din förlossning

Vänd dig till vårdcentralen om du upplever besvär med urinläckage, gasläckage eller nytillkommet avföringsläckage.

Vänd dig till fysioterapeut med fördjupad kompetens inom bäckenbotten om du upplever besvär med svårigheter att knipa, bäckenbottensmärta, tyngdkänsla, tryckkänsla, vidhetskänsla eller annat obehag från bäckenbotten.

Vänd dig till gynekologisk mottagning om du upplever besvär med smärta vid sex, en känsla att något buktar ut ur slidan eller kvarstående smärta från bristning.

Flera mottagningar tar emot egenremiss.

Att leva med besvär efter bristning

Det är vanligt att må dåligt om man har besvär som fortsätter långt efter förlossningen. Ofta kan det vara känsligt att prata om besvären.

Det kan också vara svårt att få förståelse för sina besvär. Många får höra från olika håll att det är så här att föda barn, att underlivet förändras. Du kanske får höra att det är naturligt att kissa på sig. Eller att alla som har fött barn pruttar när de hostar. Men så behöver det inte vara.

För en del kan det vara en lättnad att äntligen få en diagnos och behandling. För andra kan det också väcka sorg, till exempel om du har gått länge med dina besvär och inte har fått hjälp tidigare.

De flesta blir bra eller bättre i sina symtom när de har berättat om sina besvär och fått bra vård och behandling.

Ny graviditet efter en bristning

Oftast går det bra att föda igen. De flesta som har fått en bristning kan föda nästa barn utan problem.

Planerat kejsarsnitt kan vara ett alternativ om du har kvar besvär från ändtarmen eller slidan efter din bristning. Prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen när du blir gravid igen.

Att vara närstående

Det kan vara svårt att förstå hur det känns att ha besvär efter bristningar. Det brukar vara bra att prata om besvären. Fråga hur det känns och fråga vad som funkar och inte funkar till exempel vid sex.

Du kan erbjuda dig att följa med på eftervårdbesöken för att få en större förståelse.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Läs mer på 1177.se

Patientlagen

Patientlagen är en lag som har tagits fram för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård.

Förbered ditt vårdbesök

Här får du tips och information om hur du kan förbereda dig inför ditt besök i vården.

Till toppen av sidan