Region Västmanland ställer in alla planerade operationer vid sjukhusen i Västerås och Köping. Personal på sjukhusen informerar berörda patienter om återbud via telefon.

Har du frågor kring din planerade operation? Kontakta då din mottagning eller klinik. Du hittar kontaktinformationen på din kallelse.  

Se frågor och svar om inställda operationer i Västmanland

BARNETS UTVECKLING

Barnets utveckling 8-9 år

Efter en period av lugnare psykisk utveckling omkring 8 år händer det mycket igen i 9-årsåldern. Men ofta är barn inte lika öppna med sina tankar och känslor som innan.

Den här texten riktar sig till dig som är vuxen.

Alla barn är unika och utvecklas olika. Men det finns vissa egenskaper som är vanliga och typiska för de flesta barn i en åldersgrupp. Här beskrivs dessa.

Ålderindelningarna är inte helt exakta. För att förstå och känna igen ditt barn kan du kanske också behöva läsa om barnets utveckling 6-7 år eller om barnets utveckling 10-12 år.

Utvecklingen går olika fort i perioder

Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon. Även om barn i samma ålder har nått olika långt, brukar det jämna ut sig efterhand.

I samband med en ny utvecklingsperiod kan barnet ibland bli orolig, få förändrat humör och behöva mer närhet eller uppmärksamhet än tidigare.

Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara om barnet är född för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.

Du är viktig för barnets utveckling

Barnet behöver dig för att utvecklas. Du behövs för mat och omvårdnad, men även för att barnet ska kunna bygga upp en god självkänsla och stimuleras i sin utveckling.

Du behöver finnas där och vara aktiv och delaktig.

Vad barnet känner

Efter att barn varit mer rastlösa och intensiva när de var omkring 6 år blir det ofta lite lugnare vid 8 års ålder. En del barn blir lite mer inåtvända och drömmande. De kan också ha mer behov av att få vara för sig själva ibland.

Vill ibland klara sig själv och ibland vara liten

Precis som tidigare kan barnet snabbt växla mellan att vilja klara sig själv till att vilja vara liten och behöva hjälp. Respektera barnets personliga gränser och rätt att få tänka och tycka på sitt eget sätt. Men barnet kan också ha behov av att få prata om sina funderingar med någon vuxen. Försök förstå när barnet vill vara ifred och när hen vill prata eller behöver ditt stöd på något sätt.

Barnet kan från och till känna sig liten och utan någon möjlighet att påverka. Det är vanligt att barn känner sig ensamma, särskilt i 9-årsåldern.

Kompisar viktigare men barnet behöver stunder med dig

Många barn ändrar fortfarande snabbt humör och hur de känner sig. Ena stunden kan barnet vilja vara nära och behövande för att i nästa stund vilja klara sig själv.

Nu blir kompisar, skolan och andra aktiviteter utanför familjen allt viktigare. Men även om barnet plötsligt får ett större behov av att vara mer med kompisar, har hen också behov av dig som föräldrar. Det är viktigt att du finns där när barnet behöver dig.

Många barn har fortfarande stort behov av att få närhet. Även om kontakten med dig som förälder inte är lika fysisk längre, har barnet behov av lugna stunder tillsammans med en förälder.

9-årsåldern är en ny fas av mognad

Nu kommer barnet in i en ny period av mognad. Men du kanske inte märker det på samma sätt som när barnet var i sexårsåldern. Barnet kanske går undan och inte visar eller berättar hur hen känner eller tänker.

Att vara rädd för olika saker

Det är också vanligt att barn blir mörkrädda och rädda för att vara ensamma. Ett barn som har sovit i sitt eget rum under flera år, kan plötsligt vilja sova i en förälders säng. Sådana rädslor är vanliga under barnets första skolår och det går nästan alltid över av sig själv.

Oftast behöver du inte söka hjälp, även om du blir orolig över barnets beteende. Rädslorna går ofta över och är en del av barnets utveckling. Men tänk på att barnet är rädd på riktigt, och att det inte är ett sätt att bråka eller att få uppmärksamhet på.

Om barnet är orolig inför att göra saker är det viktigt att hen får bekräftelse i att det är en jobbig känsla. Men barnet behöver också stöd i att våga göra saker som känns läskiga, annars kan hen bli rädd för ännu fler saker. Det är viktigt att du stöttar barnet.

Om barnet får utbrott

En del barn blir arga och får utbrott. Läs mer om utbrott och vad du kan göra.

Vad barnet tänker och förstår

Nu utvecklas det logiska tänkandet. Det innebär bland annat att barnet kan se mer realistiskt på verkligheten.

Förstår att du inte kan och vet allt

Barnet inser att föräldrar både har bra och dåliga sidor och att de inte kan veta och kunna allt. Det här kan leda till att barn ifrågasätter och diskuterar mer och kanske inte berättar lika mycket om vad som händer i skolan och på fritiden.

Barnet tänker ofta på faror

I och med att barnet mer och mer börjar upptäcka världen utanför familjen, blir hen också medveten om att det kan finnas faror som familjen inte kan skydda barnet från.

Ett sätt för barn att försöka kontrollera det okända är genom att upprepa ett beteende många gånger och på exakt samma sätt. Det kan till exempel vara att inte gå på skarvar i trottoarens stenläggning eller att inte vilja slänga saker, inte ens skräp. De flesta barn har den här typen av beteenden. Ofta påverkar det inte vardagslivet särskilt mycket, men kan leda till en del konflikter.

Det är en del i utvecklingen och går oftast över av sig själv efter några månader. Ge det inte uppmärksamhet, utan försök att ignorera.

Vanligt att tänka på döden och andra stora frågor

I 9-årsåldern funderar många återigen på de stora livsfrågorna och vill förstå. Det är vanligt att barnet tänker på sådant som liv och död, hälsa och sjukdom, kärlek och hat, historia och framtid. Många 9-åringar är grubblare och kan emellanåt bli oroliga och nedstämda.

Förstå det som är lika och det som skiljer sig åt

Nu blir det allt lättare att kategorisera saker och att sortera dem i storleksordning. Det kan handla om att förstå skillnaden mellan världsdel, land, stad och stadsdel. Eller att förstå att en tax är en slags hund, men att alla hundar inte är taxar.

I den här åldern kan barn börja förstå att summan är densamma oavsett hur stora de olika delarna är. Exempelvis kan barnet förstå att ett högt och smalt glas innehåller samma mängd vätska som ett lågt och brett glas, även om det inte ser ut så. Barnet kan också förstå att du en gång har varit barn fast du nu är vuxen. Barn brukar också kunna beskriva hur de har tänkt när de har kommit fram till en slutsats eller en lösning på ett problem.

Barn behöver få vara delaktig vid en stor förändring

Nu förstår barn mer komplicerade saker och sammanhang, och de behöver få vara allt mer delaktiga ju äldre och mognare de blir. Barn i den här åldern behöver få veta att förändringar ska ske, till exempel en flytt eller en separation. Förklara för barnet varför och berätta hur det kommer att bli.

Barn behöver få veta, ställa frågor och reagera. Vuxna ska ta hand om de känslor och frågor som uppstår.

Vanligt att barn kan och gör

Det är vanligt att barn i 8-9 års ålder gör detta:

  • Är känsliga för kritik.
  • Kan tänka ut hur de ska lära sig saker och planera sin inlärning.
  • Får större tålamod och kan vänta in bättre tillfällen. Barn kan till exempel vänta med att be dig om något om du är på dåligt humör, eller hejda sig från att slå om de blir arga.
  • Börjar förstå att de inte kan påverka allt med sina tankar.
  • Jämför sin livssituation med andra och vill inte ha det sämre än andra.
  • Intresserar sig för hur det är att vara vuxen, för hur och vad vuxna gör. Jämför hur vuxenlivet skiljer sig åt i olika familjer och i olika delar av världen.

Barn i den här åldern brukar också göra detta:

  • Är intresserade av att läsa, titta på tv-program och internet om allt möjligt.
  • Tycker att det är viktigt med regler och att de respekteras. Det kan till exempel vara att du knackar på barnets dörr innan du går in i rummet.
  • Klär gärna ut sig och leker fantasilekar.
  • Har ofta idoler och låtsaskompisar. En idol kan ha egenskaper som barnet själv vill ha. En låtsaskompis kan ha egenskaper barnet har men inte riktigt vill kännas vid.
  • Tycker hemligheter är viktiga. Det kan vara en del i att tillhöra en grupp. Barn använder sig gärna av hemliga språk eller tecken som inte alla kan läsa, eller bildar hemliga klubbar.

Klarar av mer ansvar och utmaningar

Barnet behöver få känna att hen klarar av mer.

Bra att få ansvar hemma

Det är bra för barn att hjälpa till och ta ett visst ansvar i familjens vardag,

Barn behöver få känna att de ingår i sammanhang där de behövs. Det är bra för barnet att ha en bestämd roll eller uppgift hemma, något som hen kan känna stolthet över att klara av.

Det kan vara jobbigt för barnet att komma ihåg utflyktsdagar, frukt, gympapåsar, passa tider, hålla reda på nycklar och hitta till rätt adress. Men att klara av sådana saker stärker självförtroendet och gör att barnet blir bättre på att hantera även allt annat i sin tillvaro. Det är bra att börja med ett ansvar och sedan utöka med fler när det fungerar, så att barnet får känna att hen lyckas.

Många barn kan nu börja röra sig mer fritt ute i samhället, och till exempel ta sig själv till och från kompisar.

Barn utvecklas av utmaningar

Det är utvecklande för barnet om hen får utmaningar som är lite svårare än vad hen klarar av just nu, men som ändå är möjliga att nå, kanske med lite hjälp.

Det är bra om barn på egen hand lär sig gränserna för vad de kan, så att deras självkänsla inte grundar sig på orealistiska förväntningar. Låt barnet försöka själv först innan du eventuellt hjälper till. Då lär sig barnet vad hen klarar av och inte, och får också möjlighet att känna sig nöjd och glad av att själv kunna lösa olika problem.

Hur barnet tycker och tänker om sig själv

Före 8 års ålder brukar barn ofta beskriva sig själva utifrån hur de ser ut och vad de kan. Till exempel "jag kan springa snabbt och har lockigt hår". I 8-årsåldern börjar barn också kunna beskriva sig själva utifrån hur de är: "jag är modig" eller "jag är blyg".

Ungefär i den här åldern kan barn också börja förstå att man kan vara på flera olika sätt samtidigt och ha flera motsägelsefulla känslor på samma gång. Man kan känna sig både modig och rädd, både ledsen och glad, och man kan vara arg på någon, men ändå tycka om den personen.

Blir mer kritisk till sig själv

Barn i den här åldern blir också mer medvetna om sidor hos sig själva som de tycker mindre bra om. Men i stället för att som tidigare skylla på otur om de inte klarar av något, lägger de skulden mer på sig själva. Får barnet ofta höra att hen är dålig på matte, att läsa, att spela fotboll och så vidare, är det lätt hänt att barnet efter att tag slutar att ens försöka klara av dessa utmaningar.

I 9-årsåldern börjar barn bli medvetna om hur de ser ut och vad andra tycker om dem. För många blir det viktigare med bland annat kläder och hur de ser ut.

Jämför sig med andra i skolan

I skolan får barn många tillfällen att jämföra sig med andra och förstår också att det finns skillnader i hur olika barn klarar av olika uppgifter. De flesta barn pendlar i självförtroende och självkänsla. Ibland känner de sig bra och omtyckta, ibland inte.  Barnets uppfattning om sig själv utvecklas och många barn blir mer kritiska mot sig själva, särskilt om barnet upplever att hen misslyckas eller är annorlunda på något sätt.

Hur barnet är med andra – social utveckling

Att leka med kompisar är viktigt för barns sociala utveckling. Genom att vara tillsammans med andra kan barn lära sig att visa hänsyn, lösa konflikter och att leka.

Låt barnet vara mer delaktig

Allt eftersom barnet mognar är det viktigt att du både pratar om och visar att alla tycker olika, både barn och vuxna. Det är så det ska vara.

Barnet behöver få vara allt mer delaktig. Fråga barnet om upplevelser, åsikter och förslag, och respektera och ta hänsyn till dessa. Då känner sig barnet mer delaktig.

I skolan lär sig barnet mycket hur man ska vara

I skolan har barnet en egen social tillvaro utanför familjen. Medan hemmet och familjen står för tryggheten är barnet upptagen med att utveckla sina relationer till jämnåriga.

Tiden i skolan tillsammans med kompisarna betyder mycket för att barn ska kunna lära sig vilka regler som gäller när man umgås med andra. De får lära sig att ta hänsyn till andra, att vänta på sin tur, att samarbeta med andra och att ta ansvar för sina handlingar. Det är också i den här åldern som barn börjar bilda sig en egen uppfattning om vad som är rätt och fel.

Leker tillsammans två eller flera

Barn runt 9 år leker ofta två eller tre tillsammans men också i större grupper. Vilka som är bästisar och vilka som är med i gänget kan växla fort. Barnen kan fort bli osams och sedan sams lika snabbt igen.

Överenskommelser och regler

Barn i den här åldern brukar tycka om överenskommelser och gärna skriftliga kontrakt, där deras signatur räknas som något värdefullt. Det är bra om ni kan sätta er ner tillsammans i familjen och prata igenom saker som rör alla. Det är lättare att hålla sig till något som är nedskrivet och som man kan hänvisa till, både som barn och förälder. För barn är det värdefullt att få vara med om att någon lyssnar till deras förslag och att de också får lära sig att ta hänsyn till vad andra önskar och vill.

Att tänka på vad gäller barn i den här åldern

Bra att veta om barn som är 8-9 år:

  • Musik blir ofta en allt viktigare del av livet, både att utföra själv och att lyssna på.
  • Rättvisa är viktig både mellan kompisar och i familjen.
  • Gosedjur är fortfarande viktiga, men många drömmer om ett eget husdjur.
  • Barnet vill känna sig duktigare än de vuxna, exempelvis genom att utsätta dig för "olösliga" gåtor.
  • Många barn är intresserade av saker och företeelser som kan vara ovanliga och lite märkliga. Det brukar till exempel vara spännande med rymden, dinosaurier, trolleri och fantasirika berättelser.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Uppmuntra barnet att ta kontakt och leka med kompisar. Var intresserad av vad de gör tillsammans.
  • Se till att det finns tid och plats för barnet att vara för sig själv, läsa, dagdrömma eller att göra läxor ifred. Låt barnet få tid att göra ingenting och för fri lek där hen kan få utlopp för all sin fantasi. Det är inte bra för barn att ha för mycket uppbokad tid. Det kan leda till för stor stress som kan vara dålig för barnets utveckling.
  • Låt barnet se på olika slags tv-program som ger kunskap om vuxenvärlden. Ni kan ha roliga och bra diskussioner utifrån dessa. Titta gärna tillsammans.
  • Låt barnet visa vad och att hen kan. Det kan till exempel vara att städa sitt rum, bädda sin säng eller hjälpa till att laga mat.
  • Låt barnet vara med i en förening där hen kan utvecklas och bli bättre på något. Det kan gälla fotboll, teater, schack, ridning eller vad som helst som barnet tycker är roligt.
  • Barn som har yngre syskon kan ibland få ta hand om dem utan att få hela ansvaret.

Språk och kommunikation

Även den språkliga utvecklingen är lite lugnare nu än under barnets första sju år. Barnet blir allt bättre på att argumentera ju mer hen lär sig att hantera språket. Barn som lär sig fler än ett språk har nytta av det genom att de inser att språk är uppbyggda på olika sätt och att de lär sig flera språkljud.

Att barnet bättre förstår hur språk fungerar kan också märkas på humorn. Den kan utvecklas från kiss- och bajshumor till att vara mer ordvitsar och humor som bygger på komiska situationer i vardagen.

Bra med all slags läsning

Läs för barnet, läs tillsammans och uppmuntra barnet att läsa själv. Det är bra för språkutvecklingen att barnet läser oavsett om det är böcker, serietidningar eller annat.

När barn har svårt att läsa och skriva

Ofta upptäcks läs- och skrivsvårigheter i den här åldern. Sådana svårigheter betyder sällan att barnet har problem med minnet och förståelse. Det är också ganska vanligt att de blir bra på något annat.

Olika medier

Det finns olika uppfattningar om hur olika skärmar såsom dator, tv, surfplatta och mobiltelefoner påverkar barn. Det är viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter tiden när ni är tillsammans, eller ersätter tiden då barnet får röra sig och leka utomhus. Många tv-program, tv-spel och datorspel som är anpassade till barnets ålder och förmåga kan vara roliga och bra som inlärning, men ska inte vara enda sättet barnet lär sig saker på.

Du som förälder sätter gränser kring och lär barnen att hantera olika media. Du tar ta de beslut för ditt barn som du tror blir bäst. Ett generellt råd är att undvika extremer. Att aldrig låta ett barn komma i närheten av en skärm kan ge ett underläge gentemot andra barn. Att ge barn obegränsad tillgång till skärm är skadligt och konkurrerar ut andra viktiga aktiviteter.

Fundera över vad du bedömer att ditt barn är mogen att klara av. Det kan skilja sig åt mellan barn i samma ålder. Anpassa det barnet får se efter hens personlighet. Titta gärna tillsammans med barnet, prata om det ni ser och upplever. Det är alltid bra för barnet att du är insatt i vad hen ser på eller spelar. Du eller ett äldre syskon kan behöva sätta er in i spelet och hjälpa barnet om det behövs.

Du kan behöva begränsa skärmtiden. För mycket skärmtid före läggdags ger ofta sämre sömn. Du kan begränsa tiden på ett tydligt sätt genom att till exempel ställa ett alarm på ringning, och att barnet då får avsluta spelet och det aktuella momentet. Hjälp barnet att avsluta genom att säga ”nu är det bara fem minuter kvar”. Det ger också barnet lite tidsuppfattning.

Låt inte barn se vuxenfilmer eller spela spel med våld. Även nyhetsprogram för vuxna kan innehålla våld. Sitt med när barnet ser på nyhetsprogram anpassade för barn, för att kunna bemöta hens frågor och funderingar. Stäng av obehagligt bakgrundsljud.

Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör.

Då kompisar är viktiga för barn i denna ålder börjar många chatta med varandra över mobiler eller datorer. Det är viktigt att prata om vad och hur man skriver till varandra, och vad man gör om någon man inte säkert vet vem det är skriver till en. Som förälder skyddar du ditt barn genom att ha koll på hens konversationer i den här åldern.

Här kan du läsa mer på webbplatsen "Surfa lugnt" om hur du kan prata med barn och unga om deras vardag på nätet och med spel. 

Vanligt att barn kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barnet gör detta:

  • Förstår mer hur symboler används, till exempel att den vita duvan inte bara är en fågel utan också en symbol för fred och för det goda.
  • Förstår kroppsspråk, tonfall och blickar bättre. Kan läsa av och använda sådant som uttrycks på andra sätt än med ord.
  • Förstår bättre överdrifter, underdrifter och ironi.
  • Samlar och skriver ner ord och fakta.
  • Skriver dikter och bloggar. Det kan vara om livet och om moral, exempelvis kring naturen och händelser i omvärlden.
  • Använder sig av ett hemligt språk när de pratar eller skriver till bästisen.

Tips på roliga saker att göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

  • Läs och hitta på sagor och historier tillsammans.
  • Titta på tv tillsammans. Det kan vara utvecklande att prata om det ni har sett. Låt barnet få ha sin egen upplevelse och göra sin egen tolkning.
  • Spela dataspel tillsammans med barnet och prata om vad som händer i spelet.
  • Berätta om hur det var när du själv eller äldre personer var barn. Många barn är intresserade av hur det var förr i tiden och hur barn levde då.

Kroppen och hur barnet rör sig

Kroppen växer i jämn takt utan att spurta eller avstanna och barnet får allt bättre kontroll över sina rörelser. Både de större och de mindre rörelserna blir bättre. Hjärtat och lungorna orkar mer. Barnet blir uthålligare och starkare.

I den här åldern är det vanligt att barn blir hungrigare och äter mer.

Längden kan variera med två decimeter mellan olika barn i samma ålder. Det kan vara jobbigt att vara mycket längre eller kortare än andra i samma ålder.

Nu är pojkar och flickor generellt sett lika starka, uthålliga och har lika bra rörelseförmåga. Pojkar mognar generellt lite senare än flickor, men skillnaderna mellan olika barn är större än skillnaderna mellan pojkar och flickor.

De allra flesta barn som utvecklas sent vad gäller hur de kan röra sig kommer ikapp så småningom. Det kan hjälpa att träna på olika rörelser som barnet har svårt att klara av. Det kan bland annat vara att knyta skorna, cykla eller knäppa knappar.

I den här åldern är barnet medveten om sin kropp och sin könstillhörighet.

Viktigt att barnet får röra sig

Barnet behöver få leka fritt. Det är viktigt både för att må bra kroppsligt och psykiskt. Barnet har ett stort behov av att röra sig, bland annat på grund av hur kroppen växer och förändras. Att sitta stilla i skolan och vid olika skärmar gör att barnet behöver få röra på sig.

Klarar ännu inte helt att vara i trafiken själv

För att vara i trafiken krävs mognad och erfarenhet som barn inte har riktigt ännu. Barn har inte heller lärt sig hur de använder till exempel synen och hörseln. Deras reaktionstid är också längre än vuxnas. Läs mer om barnsäkerhet.

Tidiga tecken på puberteten

Barn vars genetiska föräldrar hade en tidig pubertet kommer troligtvis i puberteten tidigt. En del barn kan börja få tecken på att vara i puberteten vid 8 till 9 år. Ett säkert tecken på att barnet är i pubertet är att hen börjar växa snabbt på längden.

Läs mer om att komma i puberteten.

Kroppen och utseendet förändras om barnet börjar komma i puberteten. Om ingen kompis har börjat uppleva samma förändringar kan barnet känna sig förvirrad, ensam och annorlunda. Barnet kan känna sig klumpig och osäker innan hen har hunnit vänja sig vid sin nya kropp.

Prata med barnet om vad som händer, att det är helt naturligt och att barnet kan fråga om hen undrar över något. Du kan också tipsa om att barnet kan prata med skolsköterskan på elevhälsan. Där kan hen få information och svar på frågor. Det finns även bra böcker som du kan ge till barnet eller låta ligga framme.

I den här åldern brukar barnet intressera sig mer för det motsatta könet. Ofta är det en nyfikenhet som barnet gärna döljer för de vuxna då det upplevs som pinsamt. Ibland kan det hända att barn till exempel leker doktor med varandra eller tittar på varandra utan kläder.

Barnet kan uppleva romantiska känslor och fantasier, för såväl idoler som andra barn i hens närhet.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips som passar för barn i den här åldern:

  • Lek och träna tillsammans. Allt som gör att barnet rör sig är bra.
  • Låt barnet pröva på olika sporter. Men ha inte för många aktiviteter.
  • Förklara vad som menas med rätten till sin egen kropp. Berätta att det är fel av en vuxen att röra vid barnet på ett sexuellt sätt eller av andra barn att röra hen på ett sätt som barnet inte vill. Lär barnet säga ifrån när någonting inte känns rätt. Du kan läsa på Rädda barnens webbplats om hur du kan prata med barnet om hens kropp och om gränser.

Om du behöver stöd

Sök hjälp om du behöver stöd eller har frågor om eller känner oro för ditt barns utveckling.

Här är några exempel på vad du kan göra:

  • Prata med ditt eget nätverk av exempelvis vänner, släkt och jobbarkompisar.
  • Prata med andra vuxna, till exempel klasskompisars eller andra kompisars föräldrar.
  • Gå med i föräldragrupper, till exempel i skolan.
  • Kontakta elevhälsan på skolan. Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan.
  • Kontakta en vårdcentral.
  • Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats.

Du kan också kontakta dessa anonymt:

Till toppen av sidan