Innan du träffar vårdpersonalen kan du tänka igenom vilka besvär du har. Tänk också på hur länge du har haft besvären och hur de påverkar din vardag. Berätta om du känner oro inför någon behandling. Prata med vårdpersonalen om vad som kan passa dig bäst.

Det finns läkemedel med och utan hormoner. En del verkar i hela kroppen. Andra verkar bara i slidan. Vilken behandling som passar dig beror bland annat på de här sakerna:

• hur gammal du är
• vilka besvär du har
• om du har fått din sista mens eller när mensen slutade
• om du har livmodern kvar
• om du har eller har haft andra sjukdomar

Det finns läkemedel med östrogen som verkar i hela kroppen och läkemedel som verkar direkt i slidan.

Om du får östrogen som verkar i hela kroppen och har livmodern kvar behöver du också få gulkroppshormon. Gulkroppshormonet skyddar slemhinnan i livmodern.

Vilka fördelar och risker finns med hormonbehandling?

Hormonbehandling hjälper mot klimakteriebesvär. Behandlingen kan också minska risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.

Östrogen i tablettform kan ge en något ökad risk för blodpropp. Om du använder östrogen och gulkroppshormon under flera år kan risken för bröstcancer öka något.

Det är viktigt att du fortsätter att låta dig bli undersökt med mammografi. Fortsätt också att komma när du blir kallad till gynekologisk cellprovtagning.

Berätta för läkaren om du har andra sjukdomar

Innan du börjar med behandling behöver läkaren veta om du har eller har haft vissa sjukdomar eller symtom. Säg till om något av detta stämmer in på dig:

• Du har haft blodpropp eller vet att du har en ökad risk för att få blodpropp.

• Du har eller har haft bröstcancer eller cancer i livmodern.

• Du har eller har haft kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.
• Du har eller har haft blödningar från underlivet efter sista mensen.
• Du har typ 2-diabetes.
• Du har eller har haft sjukdomar i gallan eller levern.

Berätta också om du använder växtbaserade läkemedel, naturläkemedel eller kosttillskott. De kan påverka behandlingen.

Du får läkemedel som verkar i hela kroppen om du har besvär som exempelvis värmevallningar, svettningar och humörsvängningar.

Vanligt att börja med låg dos östrogen

Det är vanligt att börja med en låg dos östrogen. Dosen kan sedan ökas om dina besvär inte har minskat efter två till tre månader.

Läkemedel med östrogen som påverkar hela kroppen

Östrogen som verkar i hela kroppen kallas även för systemisk hormonbehandling.

Det finns flera sätt att ta läkemedel med östrogen:

• tabletter
• plåster
• gel
• sprej för huden.

Hjälper oavsett hur läkemedlet tas

Det finns olika sätt att ta läkemedlet. Prata med vårdpersonalen om vilket sätt som skulle kunna passa dig. Om du har ökad risk för blodpropp kan plåster, gel eller sprej vara bättre än tabletter. Det kan gälla om något av detta stämmer in på dig:

• Du har övervikt.
• Du har haft blodpropp tidigare.
• Flera personer i din släkt har haft blodpropp.
• Du röker.

Läs mer i texterna Läkemedel som du tar genom munnen och 

Läkemedel som tas upp genom huden.

Läkemedel med både östrogen och gulkroppshormon

Om du har livmodern kvar behöver du få gulkroppshormon tillsammans med östrogen. Det motverkar risken för att slemhinnan i livmodern växer för mycket av östrogenet, vilket kan leda till besvärliga blödningar och cancer i livmodern.

Gulkroppshormon skyddar slemhinnan

Det finns två vanliga sorters gulkroppshormon:

• Syntetiskt gulkroppshormon kallas gestagen.

• Kroppseget gulkroppshormon kallas bioidentiskt progesteron.

Om du inte har livmodern kvar behöver du oftast inte gulkroppshormon. Ett undantag är om livmodern opererats bort på grund av endometrios. Då kan du ändå behöva gulkroppshormon för att motverka att sjukdomen kommer tillbaka.

Kommer jag att få blödningar under behandlingen?

Om du fortfarande har mens brukar du få östrogen tillsammans med gulkroppshormon under en del av månaden. Då får du oftast en blödning varje månad.

Om det har gått ett år eller mer sedan din sista mens brukar du i stället få östrogen och gulkroppshormon varje dag. Då brukar du inte få några blödningar.

Om du använder hormonspiral tillsammans med östrogen blir du oftast också blödningsfri. Behandlingen kan användas både före och efter menopausen, alltså den sista mensen.

Berätta att du använder östrogen om du ska opereras

Berätta för läkaren att du använder östrogen om du ska opereras. Du kan behöva pausa behandlingen. Det minskar risken för blodpropp efter operationen.

Testosteron vid sexuella besvär

Testosteron kan ibland hjälpa om du har mycket mindre sexlust och behandling med östrogen inte har hjälpt. Det är inte någon vanlig behandling mot klimakteriebesvär.

Innan du får testosteron behöver läkaren ta reda på om besvären kan bero på något annat, till exempel stress, depression eller en svår livssituation. Under behandlingen behöver du lämna blodprover för att kontrollera att dosen inte blir för hög, vilket kan ge biverkningar.

Läkemedel utan hormoner

Det finns också läkemedel mot klimakteriebesvär som inte innehåller hormoner.

Läkemedel mot värmevallningar och svettningar

Fezolinetant och elinzanetant är läkemedel utan hormoner. De tas som tabletter och kan minska värmevallningar och svettningar. De hjälper inte mot till exempel torra slemhinnor, ledvärk eller humörförändringar.

Om du använder fezolinetant behöver du lämna blodprover i början av behandlingen. Det beror på att läkemedlet kan påverka levern. Om du använder elinzanetant behöver du inte lämna sådana prover.

Vissa läkemedel mot depression kan hjälpa

Vissa läkemedel mot depression kan minska värmevallningar och svettningar. De kallas SSRI och SNRI.

Växtbaserade ämnen som liknar östrogen – fytoöstrogener

Fytoöstrogener är växtämnen som liknar kroppens eget östrogen. De finns bland annat i soja och rödklöver och säljs som kosttillskott.

Det är oklart om kosttillskott hjälper mot klimakteriebesvär. Kosttillskott kontrolleras inte på samma sätt som läkemedel. Därför kan innehåll, effekt och biverkningar skilja sig mellan olika produkter. Läs mer om växtbaserade läkemedel och naturläkemedel här.

Du kan använda läkemedel som verkar direkt i slidan om du har torra slemhinnor i underlivet. De kan också hjälpa om det gör ont när du har sex eller om du har urinvägsbesvär, till exempel att du ofta blir kissnödig eller läcker urin.

Läkemedlen innehåller en låg dos östrogen och stärker slemhinnan i slidan. Det kan minska torrhet, sveda och skav.

De kan också stärka slemhinnan i urinröret och urinblåsan. Det kan minska besvär när du kissar och risken för urinvägsinfektioner.

Prasteron är ett annat läkemedel som används i slidan. Det kan hjälpa om det gör ont att ha sex på grund av torra slemhinnor.

Färre biverkningar

Läkemedlen verkar direkt i slidan och påverkar inte resten av kroppen.

Så använder du läkemedel i slidan

Läkemedel som du kan använda i slidan finns i olika former:

• slidkräm och slidgel
• vagitorier och slidtabletter
• olika slidinlägg, exempelvis vaginalring.

Läs mer om läkemedel som du för in i slidan.

En del av läkemedlen finns att köpa utan recept på apotek.

Läkemedel utan hormoner som används i slidan

Det finns fuktgivande krämer och geler utan hormoner som du kan använda mot torrhet i slidan. Du kan köpa dem utan recept på apotek.

Det finns inga prover som visar hur länge du kommer att ha besvär. Du kan prova att göra ett uppehåll för att se om besvären kommer tillbaka. Prata med läkaren innan du slutar. Ofta är det bäst att minska dosen lite i taget.

Det finns ingen bestämd ålder då du måste sluta med hormonbehandling. Hur länge du behöver behandling beror på dina besvär, din hälsa och vilka risker som finns för dig. Ha regelbunden kontakt med vården så att ni kan följa upp hur behandlingen fungerar.

Kontakta vården om besvären kommer tillbaka, om behandlingen inte hjälper eller om du får biverkningar.

Ibland kan du behöva behandling med östrogen och gulkroppshormon även om du inte har några besvär. Det gäller om mensen slutar före 45 års ålder.

Det kan bero på att äggstockarna börjar tillverka mindre östrogen tidigare än vanligt, att äggstockarna har opererats bort eller på en behandling som gör att mensen slutar.

Om mensen slutar före 40 års ålder kan det bero på en sjukdom som heter POI eller prematur ovariell insufficiens, vilket innebär att äggstockarna slutar fungera tidigare än vanligt.

Om du kommer i klimakteriet tidigt kan du behöva hormonbehandling tills du är omkring 52 år. Det är ungefär den ålder då många får sin sista mens. Behandlingen ges då för att minska risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar och besvär. Där kan du bland annat läsa om undersökningar och behandlingar.   

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa nationella riktlinjer om klimakteriebesvär

Lämna läkemedel som du inte kommer att använda till ett apotek. Lämna också in använda plåster och vaginalring med hormon. Då minskar du risken för att hormoner sprids i naturen. Läs mer i texten Läkemedel och miljö.

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.