Lagar som styr vården
Lagar som styr vården - svenska lättlästInnehållet gäller VästerbottenAll vårdpersonal måste följa det som står i de lagar som styr vården i Sverige. De viktigaste lagarna är hälso- och sjukvårds-lagen, patient-lagen och tandvårds-lagen. Det finns också lagar om sekretess och om patient-säkerhet.
I lagarna står bland annat att alla patienter
ska få vård av hög kvalitet.
Du ska känna dig trygg och säker när du får
vård och behandling.
Du ska ha möjlighet att påverka och välja
din vård och behandling.
Vårdpersonalen ska också behandla dig
med respekt och se till att du får information.
Tystnads-plikt och sekretess
När du kontaktar vården är det viktigt
att du kan lita på den personal du möter.
Förtroendet är viktigt för att du ska
känna dig trygg och våga prata öppet
om de besvär eller symtom du har.
Då får du också den vård du behöver.
För att du ska kunna känna dig trygg
finns sekretess-lagen.
I sekretess-lagen står det att all personal
i vården har tystnads-plikt.
Det betyder att personalen inte får berätta
för andra om dig, din sjukdom
och den behandling du får.
Personalen får inte ens berätta för personer i
din familj eller andra anhöriga.
Men de får berätta för annan personal
som också är med och vårdar dig.
Det är du som patient som bestämmer om
personalen får lämna uppgifter om dig,
till personer i din familj eller andra anhöriga.
Tystnads-plikten gäller också för
personalen som arbetar på apotek.
Lagen lex Maria
Det finns en lag som kallas lex Maria.
I lex Maria står det att vård-personalen måste
anmäla skador eller risk för skador i vården.
När en patient har drabbats av en
allvarlig sjukdom eller skada på grund av
vård eller behandling ska personalen göra
en anmälan till myndigheten Socialstyrelsen.
Vård-personal ska också anmäla
alla självmord som skett i samband med
undersökning, vård eller behandling.
Personalen ska göra anmälan senast
två månader efter att händelsen inträffade.
Som patient ska du få information om att
anmälan har gjorts och dessutom få
möjlighet att beskriva vad som hänt.
Lagen gäller för dem som arbetar i landsting,
regioner, kommuner, privat vård, tandvård och
på apotek.
Psykiatrisk tvångs-vård
Du kan bli vårdad fast du inte vill det.
Om du får vård för någon psykisk sjukdom
fast du inte vill,
kallas det för psykiatrisk tvångs-vård.
En person kan få psykiatrisk tvångs-vård om
han eller hon vill ta livet av sig eller
har en svår psykisk sjukdom.
En person som till exempel har mördat någon
kan bli dömd till vård i stället för fängelse.
Det kallas rätts-psykiatrisk vård.
Det finns 2 lagar som talar om
när du kan bli tvångs-vårdad för
psykisk sjukdom i Sverige,
det är lagen om psykiatrisk tvångs-vård och
lagen om rätts-psykiatrisk vård.
Du har rätt att få stöd när du tvångs-vårdas
Du har rätt att få hjälp och stöd av någon
när du tvångs-vårdas.
Personen som hjälper dig kallas stöd-person.
En stöd-person är en helt vanlig människa som
tycker om att hjälpa andra.
Han eller hon kan till exempel följa dig till
länsrätten, besöka dig på avdelningen,
följa med dig ut och fika eller hjälpa dig
när du behöver kontakta myndigheter.
Stöd-personen har tystnads-plikt.
Det betyder att han eller hon inte får
berätta för någon det som handlar om dig.
Om du vill ha en stöd-person kan du be
personalen på din avdelning att ordna det.
Du kan också själv kontakta patient-nämnden
som bestämmer vem som ska vara stöd-person.
Telefon: 090-785 70 00.
Smitt-skydds-lagen
Om du tror att du har fått en farlig och
smittsam sjukdom måste du berätta det.
Du måste träffa en läkare som får undersöka
dig och tala om vad du ska göra för att
inte smitta andra.
Allt detta står i smitt-skydds-lagen.
Farliga sjukdomar är till exempel:
- gulsot
- hiv
- klamydia
- gonorré
- tbc
- salmonella
LSS
Personer som har en funktionsnedsättning
som gör det svårt att leva ett vanligt liv
kan få extra hjälp och stöd.
Vilken hjälp de kan få står i LSS.
LSS är en förkortning av
Lagen om stöd och service för
vissa funktionshindrade.
Alla beslut som tas inom LSS
kan överklagas och prövas i domstol.
Region Västerbotten har ansvaret för hälsovård
och sjukvård, habilitering, rehabilitering och
hjälpmedel för personer som bor i Västerbotten.
Men du måste själv ansöka om att du vill ha
hjälp och stöd enligt LSS.
Vem ska du kontakta?
I de flesta kommuner och regioner finns
särskilda LSS-handläggare.
Kontakta en LSS-handläggare om du
behöver hjälp och stöd enligt LSS.
Har du frågor om dina rättigheter enligt LSS
kan du kontakta Region Västerbotten.
Telefon: 090-785 74 49
Du kan anmäla
Om du som patient är missnöjd med den
vård eller behandling du har fått kan du
själv göra en anmälan.
Du gör anmälan genom att kontakta
patient-nämnden i Västerbotten
eller myndigheten
Inspektionen för vård och omsorg.
Kontaktuppgifter:
Patientnämnden
Region Västerbotten
901 89 Umeå
Telefon: 090-785 70 00
Du kan också skriva till patientnämnden
via webben genom att logga in
Inspektionen för vård och omsorg
Avdelning Nord
Box 34
901 02 Umeå
Telefon: 010-788 50 00
Webbadress: www.ivo.se
Biobanks-lagen
Det finns flera tillfällen i sjukvården
då du behöver lämna prover,
till exempel blodprov eller vävnads-prov.
Ibland kan prover sparas i
en så kallad biobank.
En biobank är en samling prover
till exempel blodprov och cellprov,
som sparas i mer än 2 månader.
Prover sparas för att det ska gå att
undersöka ett prov igen.
Vårdpersonal kan också jämföra
gamla prover med nya prover,
för att kunna välja
rätt behandling till dig.
På så sätt kan du som patient
få en säkrare vård och behandling.
Forskning
I biobanks-lagen står det att forskare ska kunna
använda prover för att forska om sjukdomar,
hindra att sjukdomar sprids
och hitta nya behandlingar.
Varje forsknings-projekt måste godkännas
av en nämnd så att forskningen
tar hänsyn till patienternas rättigheter.
Du väljer själv
Det är du som bestämmer
om dina prover ska sparas.
När du tar ett prov ska du få en fråga
om du vill att dina prover ska sparas.
Den som tar provet ska berätta vad ditt
prov kan användas till.
Om du vill att dina prover ska sparas
bestämmer du vad de får användas till.
Det ska stå i din patient-journal
om du sagt ja och hur dina prover
får användas.
Den lättlästa informationen är framtagen i samarbete med Centrum för tillgänglig information i Västerbotten, Infomix.