Operationer av brösten

Bröstrekonstruktion efter bröstcancer

Ibland innebär bröstcancer att ett bröst måste opereras bort. Du kan få ett nytt bröst, om du vill och om det är möjligt för dig. Att få ett nytt bröst kallas rekonstruktion och kan göras på olika sätt. Oftast innebär en rekonstruktion flera operationer för att resultatet ska bli bra.

En bröstrekonstruktion påverkar inte bröstcancern eller möjligheten att behandla sjukdomen.

För en del är det bättre att inte rekonstruera bröstet.

Vilken bröstrekonstruktion kan jag få?

Prata med din läkare om du vill ha en bröstrekonstruktion. Då kan ni diskutera vad som blir bäst för dig. Vilken sorts bröstrekonstruktion som kan göras beror på flera saker:

  • vilken cancerbehandling du har fått eller kommer att få
  • vilken typ av bröstcancer du har
  • hur du mår för övrigt
  • dina kroppsliga förutsättningar
  • vilka behandlingar som kan göras där du bor.

Kroppsliga förutsättningar kan till exempel handla om

  • hur mycket huden kan töjas där bröstet ska rekonstrueras
  • hur ärren ser ut efter en tidigare operation.

Olika vad man kan få beroende på region

Det är inte säkert att du kan få den typ av rekonstruktion som du önskar. Alla sjukhus erbjuder inte alla typer av bröstrekonstruktioner. Därför kan alternativen skilja sig mellan olika regioner.

I stället för bröstrekonstruktion

Du kan alltid välja att helt avstå från bröstrekonstruktion och bara låta det opererade området vara som det är.

Ett alternativ är att få en protes som du lägger i behån.

Du kan få en tillfällig protes som du kan börja använda direkt efter operationen.

Senare kan du få en särskilt utprovad protes. Protesen är av silikon. Operationssåret måste vara helt läkt innan du kan prova ut en protes. Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om du vill ha en protes.

Direkt bröstrekonstruktion – samtidigt som cancern opereras

En bröstrekonstruktion kan göras vid samma tillfälle som bröstcancern opereras bort. Det kallas direktrekonstruktion. Då brukar man få ett implantat, men det går att göra på andra sätt också.

Senare bröstrekonstruktion

En bröstrekonstruktion kan göras efter att bröstcancern har opererats, vid ett annat tillfälle. Det är vanligt om du behöver mer behandling efter operationen.

Det kan finnas flera orsaker till att du behöver vänta med rekonstruktionen. Ett exempel är om du har fått strålbehandling. Då kan huden och annan vävnad behöva tid att läka före bröstrekonstruktionen.

Fråga din läkare. Hen kan ge dig en remiss till en plastikkirurg som kan berätta mer om dina möjligheter.

Olika sätt att rekonstruera bröstet

Det går att rekonstruera ett bröst på olika sätt:

  • med implantat
  • med vävnad från en annan del av din kropp
  • med både implantat och vävnad från din egen kropp.

Det är olika för olika personer vad som blir bäst. Det finns både fördelar och nackdelar med de olika sätten.

Fördelar och nackdelar med olika bröstrekonstruktioner

Här är svar på några vanliga frågor. Svaren gör att du kan jämföra olika sätt att rekonstruera bröstet.

Får jag fler ärr av rekonstruktionen?

Ja, alla sätt att rekonstruera bröstet innebär fler ärr. Vid rekonstruktion med vävnad blir det även ärr på kroppen där kirurgen har tagit vävnaden.

Hur känns bröstet efter rekonstruktionen?

Implantat kan kännas fastare och mindre naturligt än ett vanligt bröst. Vävnad från den egna kroppen känns ofta mer som ett vanligt bröst.

Vilken rekonstruktion ger snabbast återhämtning?

Återhämtningen brukar gå fortare efter rekonstruktion med implantat än med vävnad från den egna kroppen.

Krävs det flera operationer innan rekonstruktionen är klar?

Ja, det gäller oavsett om rekonstruktionen görs med implantat eller med med vävnad från din egen kropp. Det kan handla om att korrigera ärren, eller att justera bröstens storlek och utseende. Du behöver också bli opererad igen om bröstvårtan har tagits bort och du vill få den rekonstruerad.

Det är oftast mindre operationer då du antingen får lokalbedövning eller är sövd bara en kort stund. De flesta kan lämna sjukhuset samma dag.

När allt är klart brukar rekonstruktioner med vävnad från den egna kroppen hålla livet ut. Implantat kan så småningom behöva korrigeras eller bytas.

Nytt bröst med implantat

Permanent implantat.
En expander är ett tillfälligt implantat. Den töjer ut bröstet till rätt storlek med hjälp av koksaltlösning. Koksaltlösningen fylls på flera gånger genom en ventil under huden.

Bröstet kan rekonstrueras med hjälp av ett implantat som läkaren sätter fast under huden. Bröstimplantat är oftast gjorda av silikon. Men det finns många olika typer och former av implantat. Läkaren bedömer vilket implantat som kan passa dig.

Tillfälligt implantat töjer vävnaden – expander

Huden och andra delar av din vävnad kan behöva töjas för att implantatet ska få plats. Då får du först ett annat, tillfälligt implantat som kallas expander.  

Expandern töjer vävnaden lite i taget med hjälp av koksaltlösning. Du besöker bröstmottagningen eller plastikmottagningen en eller flera gånger för att fylla på mer koksaltlösning.

Det är vanligt att det behövs en till fyra påfyllningar men det kan variera. 

Vårdpersonalen gör påfyllningen genom en ventil som du har under huden. Du kan lämna mottagningen direkt efter varje påfyllning.

Läkaren mäter bröstet när det har fått önskad storlek. Det är för att kunna beställa implantat som ska ersätta expandern. Bytet görs vid en operation. De flesta kan lämna sjukhuset samma dag som operationen.

Implantat som både är töjande och permanent

Det finns implantat som först fungerar som en expander och sedan som ett permanent implantat.

Nät eller hudersättning för att stödja implantatet

Ibland behöver kirurgen sy ihop bröstmuskeln med ett syntetiskt nät eller en hudersättning. Det är för att hålla implantatet på plats.

Hudersättningen är ofta gjord av vävnad från gris eller nötdjur. Den är bearbetad för att kunna användas i kroppen.

Nytt bröst med vävnad från din egen kropp

Bröstet kan rekonstrueras med vävnad från din egen kropp. Med vävnad menas hud, fett och ibland muskler. Vävnadsbiten som läkaren tar kallas lambå.

Vävnad från ryggen – LD-lambå

En ryggmuskel kan tillsammans med hud och fett användas för att skapa det nya bröstet. Oftast behövs också ett implantat för att bröstet ska få önskad storlek.

Vävnad från ryggen kallas ibland LD-lambå. LD är en förkortning av latissimus dorsi. Det är namnet på den breda ryggmuskel som ingår i lambån.

Vävnad från magen – DIEP-lambå

Hud och fett från magen kan användas för att skapa det nya bröstet.

Vävnad från magen kallas ibland DIEP-lambå. DIEP är en förkortning av deep inferior epigastric perforator. Det är namnet på blodkärlen i vävnaden från magen.

Plastikkirurgen använder mikroskop för att sy ihop blodkärlen i lambån med blodkärlen i bröstkorgen.

Vävnad från andra delar av kroppen

Vävnad från låret eller andra delar av kroppen kan också användas, även om det är ovanligare.

Transplantation av kroppsfett – fettsugning

Fett från till exempel magen eller höfterna kan också användas för att skapa det nya bröstet. Det kallas fettransplantation. Fettet sugs försiktigt ut genom tunna nålar. Sedan sprutas det in där det nya bröstet ska formas.

Det kan behövas flera fettsugningar innan rekonstruktionen är klar.

Bröstrekonstruktion med implantat, lambå och fett

Det går att rekonstruera bröstet med alla tre sätten tillsammans: implantat, lambå och fett.

Förberedelser inför operationen

Hur du behöver förbereda dig beror på vilken rekonstruktion du ska få. Förberedelserna kan också skilja sig mellan olika sjukhus.

Du får besöka sjukhuset i förväg

En tid före operationsdagen får du träffa en kirurg, en kontaktsjuksköterska och ibland en narkosläkare. Då får du veta mer om operationen och förberedelserna.

Låt gärna en närstående vara med vid besöket, om det är möjligt. Den närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Berätta för vårdpersonalen om du har några sjukdomar eller allergier. Berätta också om du använder några läkemedel. Du kan behöva göra ett tillfälligt uppehåll med vissa läkemedel.

Gör ett uppehåll med rökning, snus och alkohol

Du som röker, snusar eller dricker alkohol behöver göra ett uppehåll en tid före och efter operationen. Det hjälper kroppen att läka snabbare. Det minskar också risken för komplikationer.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Du kan behöva minska i vikt

Att ha ett BMI på 30 eller mer ökar risken för komplikationer vid en operation. Därför kan du behöva gå ned i vikt före bröstrekonstruktionen.

Vårdpersonalen kan berätta vilket stöd som finns om du behöver hjälp att minska i vikt.

En del behöver antibiotika

Läkaren bedömer om du behöver antibiotika för att minska risken för infektion. Då får du antibiotika innan operationen. En del behöver fortsätta med behandlingen även en tid efter operationen.

Du är sövd under operationen.

Så lång tid tar operationen

Operationen tar olika lång tid beroende på hur ditt bröst ska rekonstrueras. Så här lång tid brukar det ta:

  • En och en halv timme om du ska få implantat.
  • Två och en halv timmar till fyra timmar om bröstet rekonstrueras med vävnad från ryggen.
  • Fyra till sex timmar om bröstet rekonstrueras med vävnad från magen.

En fettransplantation tar en till två timmar.

Så länge behöver du stanna efteråt

Hur länge du behöver stanna på sjukhuset efter operationen beror på hur du mår och hur bröstet har rekonstruerats. Så här länge kan du behöva stanna:

  • En till tre dagar efter en rekonstruktion med implantat.
  • Två till fem dagar efter en rekonstruktion med vävnad från ryggen.
  • Tre till sju dagar efter en rekonstruktion med vävnad från magen.

Efter en fettransplantation brukar man kunna lämna sjukhuset samma dag.

Så kan du må efter operationen

Det brukar spänna och göra ont efter operationen, särskilt om du har fått ett implantat. Det är vanligt att behöva smärtstillande läkemedel i cirka en till två veckor efter operationen. Läkaren ser till att du får den behandling du behöver.

Såret kan behöva tömmas med dränage

Blod och annan vätska kan samlas i operationssåret. Då får du en tunn slang i såret. Slangen leder ut vätskan till en påse utanför kroppen. Det kallas dränage.

Det varierar hur länge du behöver ha dränaget. En till tre dagar är vanligt, men det beror på hur mycket vätska som rinner ut.

Vårdpersonalen tar bort dränaget. Om du har dränaget kvar när du åker hem, får du komma tillbaka. Du kan också få hjälp med dränaget på en vårdcentral.

Minska svullnaden efter en transplantation av fett

Efter en fettransplantation behöver du använda kompressionskläder i fyra till sex veckor för att motverka att det blir svullet där fettet har sugits ut. Det finns olika kompressionskläder, till exempel i form av trosor om fettet har sugits från magen eller höfterna.

Sjukskrivning

Du kan behöva vara sjukskriven i mellan en och sex veckor. Det beror på vilken typ av rekonstruktion du har fått, hur du mår och vilken typ av jobb du har. Oftast tar det längre tid att läka efter en rekonstruktion med vävnad från den egna kroppen.

Använd och öva axeln och armen på rätt sätt

Undvik tunga lyft i en till två månader efter operationen. Den första månaden kan du också behöva vara försiktig med hur du rör armarna och överkroppen.

Det är viktigt att du gör övningarna som du har fått. Övningarna hjälper dig att behålla rörligheten i axeln och armen.

Ny bröstvårta och vårtgård med tatuering eller hud

Bröstvårtan kan rekonstrueras på något av följande sätt:

  • med en bit hud som viks upp på det nya bröstet
  • med hud från ljumsken
  • med så kallad 3D-tatuering som ser ut som en bröstvårta.

Vårtgården är området runt bröstvårtan. Vårtgården kan tatueras. Den kan också rekonstrueras med hud från ljumsken eller från vårtgården på det andra bröstet.

Komplikationer efter operationen

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling.

Alla operationer innebär en risk för infektion och blödning. Här är exempel på andra komplikationer som ibland händer, beroende på vilken typ av rekonstruktion du har fått.

Implantat – komplikationer

Kroppen bildar en hinna av ärrvävnad runt implantatet. Hinnan kan dra ihop sig. Då kan bröstet bli hårt, ändra form eller göra ont. Det kallas kapselkontraktur.

Du kan behöva opereras igen om du får kapselkontraktur.

Risken för kapselkontraktur ökar om du har fått strålbehandling.

Det är mycket ovanligt, men en typ av lymfom kan uppstå runt ett bröstimplantat. Sjukdomen kallas BIA-ALCL. Sjukdomen går att behandla med operation om den upptäcks i tid.

Bröstrekonstruktion med vävnad – komplikationer

Det kan samlas vätska på kroppen där läkaren tog vävnad för att skapa det nya bröstet. Det kan ta tid innan det slutar samlas vätska. En del behöver få hjälp flera gånger med att tömma vätskan.

Blodcirkulationen kan påverkas i vävnaden som har flyttats. Då kan du behöva bli opererad igen, oftast medan du fortfarande är kvar på sjukhuset. Det kan ta längre tid innan du kan åka hem.

Fettransplantation – komplikationer

Efter en fettransplantation kan det bildas så kallade fettcystor. De är ofarliga men kan ge ojämnheter eller kännas obehagliga. Det går att operera, om det behövs.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta mottagningen som gjorde rekonstruktionen om bröstet till exempel

  • ändrar färg
  • blir varmare
  • gör ont
  • känns hårt
  • blir större
  • läcker vätska.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Mer på 1177.se

Att känna oro inför ett vårdbesök

Det är vanligt att känna oro eller rädsla inför vårdbesök. Oron kan handla om olika saker, som att vara rädd för smärta, att få dåliga nyheter, eller att känna sig osäker på vad som kommer att hända under besöket. Kanske har du negativa upplevelser från tidigare vårdbesök som gör dig orolig.

Ont efter operation

Det är vanligt att det gör ont efter en operation. Du får därför läkemedel som gör att smärtan minskar. Det är också viktigt att du rör på dig. Ju snabbare du kommer i rörelse igen desto snabbare läker kroppen.

Att logga in på 1177

För att logga in på 1177 behöver du ha ett svenskt personnummer och en e-legitimation. Du kan använda BankID eller Freja+.

Till toppen av sidan