SMÄRTA OCH HUVUDVÄRK

Migrän

Migrän är attacker av intensiv huvudvärk som oftast pågår i ett halvt till ett dygn. Värken blir värre när du anstränger dig fysiskt och när du rör på huvudet. Det är vanligt att samtidigt må illa och att bli extra känslig för ljud och ljus. Migränattacker är nästan alltid ofarliga.

Den här texten handlar främst om migrän hos vuxna. Barn kan också få migrän, men det är ovanligare. Läs mer om migrän hos barn.

Symtom på migrän

Här är de vanligaste symtomen på migrän, hos både vuxna och barn. En del får alla dessa symtom, andra får något eller några av dessa symtom:

  • Du får huvudvärk som ofta är stark och intensiv, men som också kan vara måttlig.
  • Huvudvärken känns borrande, dunkande eller pulserande.
  • Huvudvärken kan sitta i ena sidan av huvudet eller vid ena ögat, men den kan också vara dubbelsidig.
  • Huvudvärken blir värre när du rör på huvudet eller anstränger dig fysiskt.
  • Du blir känsligare än vanligt för dofter, ljud och ljus.
  • Du mår illa och kräks.
  • Du blir trött och får svårt att koncentrera dig.

Efter 40-årsåldern brukar migränhuvudvärken minska.

Många personer med migrän får i snitt ett anfall per månad. Ibland kommer flera anfall varje månad, men det är ovanligt.

Till viss del är migrän ärftligt. De flesta som får migrän har en genetisk familjemedlem eller en nära genetisk släkting som också har sjukdomen.

Du kan få förkänningar före anfallet

Vid migrän kan huvudvärken komma plötsligt, utan förvarning. Men många som har migrän får olika symtom innan. Du som har sådana förkänningar brukar kunna känna att migränattacken är på gång några timmar upp till ett dygn innan huvudvärken börjar.

Förkänningarna kan visa sig på något eller några av följande sätt:

  • Du gäspar och blir tröttare än vanligt.
  • Du får spänningar och lätt värk i nacken.
  • Du får en olustkänsla i kroppen.
  • Du får humörsvängningar.
  • Du mår illa och får magbesvär, till exempel ont i magen och gaser.
  • Du får svullna händer och fötter.
  • Du blir sugen på sötsaker och aptiten påverkas.
  • Du känner dig alert, klartänkt och upprymd.

Efter 40-årsåldern är det vanligt att enbart ha förkänningar utan någon huvudvärk.

En del får så kallad aura

En del får så kallad aura i samband med huvudvärken. Den vanligaste typen av aura är att du upplever synfenomen. Det kan till exempel vara ett växande tomt hål i synfältet, suddiga dallrande synintryck, sicksackmönster, blixtar, flimmer eller dubbelseende.

Det kan vara skrämmande och obehagligt att få aura, men det är inte farligt.

Du kan också få stickningar och domningar kring munnen och i ena armen. Det kan börja i handen för att sedan sprida sig upp längs armen. Du kan få svårt att styra kroppen och att prata som vanligt. Det kan också hända att du får förvrängd kroppsuppfattning. Det betyder att kroppen känns annorlunda än vanligt.

Migrän utan aura är betydligt vanligare än migrän med aura.

Auran kommer oftast före värken

Det är vanligt att auran kommer före huvudvärken. Auran varar oftast i tjugo till trettio minuter, ibland upp till en timme. Efter det att auran börjat avta, brukar huvudvärken komma. Auran kan även komma medan huvudvärken pågår.

Aura utan efterföljande huvudvärk

En del har migrän med enbart aura, utan någon huvudvärk. Detta är vanligare hos äldre personer än hos yngre. Ibland kan det vara svårt att skilja migränaura utan huvudvärk från andra sjukdomar, till exempel stroke.

Aurafenomen som påverkar synen utan huvudvärk brukar kallas ögonmigrän.

Efter anfallet

Efter migränanfallet kan du bli trött, lättirriterad och apatisk. Du som har haft ett kraftigt anfall kan känna dig slutkörd och trött upp till ett par dygn efteråt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av följande gäller för dig:

  • Du tror att du har migrän.
  • Du har migrän och behöver ta läkemedel mot värken ofta.
  • Du tror att du har migrän och de läkemedel du tar hjälper inte.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har migränanfall som pågår i flera dygn.
  • Du får aurasymtom upp mot ett dygn.
  • Du får plötslig och intensiv huvudvärk som du inte känner igen.
  • Du får en plötslig och intensiv huvudvärk samt får feber och blir stel i nacken.
  • Du får plötslig och intensiv huvudvärk och får andra symtom som du inte brukar få.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv för att lindra ett migränanfall?

Det finns en del du kan göra själv för att lindra ett anfall. Ofta hjälper det att ligga och vila på en lugn och mörk plats. En del tycker att det lindrar att lägga en värmekudde under nacken när de vilar. Anfallet går ofta över snabbare om du somnar.

Receptfria läkemedel

Receptfria läkemedel mot smärta kan lindra när värken är i sin början eller om den är mild. Det är bra att ta läkemedlen tidigt, helst direkt när du känner att anfallet är på gång. Då lindras ofta anfallet mer effektivt.
Du kan behöva receptbelagda läkemedel om du har svårare migränanfall.

Läs mer om läkemedelsbehandling av migrän.

Viktigt att inte ta läkemedel för mycket eller för ofta

Tar du för mycket läkemedel kan huvudvärken bli värre. Därför är det mycket viktigt att du har kontroll över hur mycket läkemedel du tar, särskilt vid svåra och återkommande migränanfall.

Du kan ha stor nytta av att föra så kallad migrändagbok där du skriver upp vilka läkemedel du tar och när du tar dem.

Hur kan jag minska risken att få migrän?

De flesta kan minska sina migränbesvär genom att förändra sina levnadsvanor. Allra viktigast är det att undvika stress. För en del kan det hjälpa att undvika vissa livsmedel.

Ett regelbundet liv med regelbundna måltider, lagom av aktiviteter och frisk luft kan också hjälpa till att förebygga migrän. Det är också viktigt att du får tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist och trötthet kan utlösa migrän.  

Ibland kan det vara bra att vila från alltför mycket intryck. Du bör också se till att du dricker tillräckligt mycket vatten.

Minska stressen och öva avslappning

Migrän kan utlösas och orsakas av oro och stress. Därför är det bra om du försöker minska stressen i ditt liv. Många som har huvudvärk ofta har spända muskler. Det kan hända att du inte är medveten om att du spänner musklerna i till exempel käken, nacken och axlarna.

För att besvären ska bli bättre är det viktigt att du lär dig att slappna av. Avslappningsövningar och övningar i mindfulness kan vara till hjälp. Olika personer slappnar av med hjälp av olika metoder. En del personer blir avspända genom till exempel yoga eller massage. Andra blir hjälpta av långa promenader och att komma ut i friska luften.

Här kan du lyssna på avslappningsövningar.

Läs om övningar i mindfulness.

Fysisk aktivitet

Det är bra om du rör på dig regelbundet. Musklerna kan bli stela om du har varit spänd i kroppen en längre tid. Du kan minska risken för stela muskler och stärka nackmuskler och ryggmuskler genom fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan också göra att din kroppshållning förbättras så att nacken avlastas.

Se till att du har en bra arbetsställning

Du som har ett stillasittande arbete bör variera din arbetsställning och försöka lägga in små pauser. Tänk på att alltid ha bra belysning vid arbete och läsning. Gör en synundersökning och skaffa glasögon om du ser dåligt. Det kan det vara särskilt viktigt att ta pauser ofta om du arbetar eller sitter mycket framför en datorskärm.

Sömn

Försök att ha regelbundna sömnvanor och se till att få tillräckligt med sömn. 

Läs mer om hur du kan få hjälp med sömnsvårigheter.

Receptfria läkemedel

Du kan lindra huvudvärk vid infektioner, spänningshuvudvärk och migrän och med hjälp av receptfria och smärtlindrande läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.

Dessa läkemedel ger bara tillfällig hjälp. De ska därför inte användas under en längre tid eller för ofta. Använd dessa läkemedel högst 2-3 gånger i veckan, då de också kan förvärra huvudvärken.

P-piller kan ibland orsaka migrän

Du som får migrän på grund av p-piller bör sluta med dessa, eller byta preparat. Kombinerade p-piller ska inte användas vid migrän med aura. Du som har migrän med aura och även röker och använder p-piller, har en ökad risk för att få en stroke. Därför bör du sluta röka och byta preventivmedel.

Skriv ner när besvären kommer i en huvudvärksdagbok

Det är bra om du lär dig känna igen situationer som kan bidra till att du får migrän. Då kan du lära dig att förebygga attackerna. Ett sätt att lära dig förstå orsakerna till vad som utlöser din migrän kan vara att använda en så kallad migrändagbok eller huvudvärksdagbok. 

Här kan du ladda ner huvudvärksdagböcker gratis på huvudvarksförbundet.se.

Här är förslag på vad som kan vara bra att anteckna i migrändagboken:

  • Datum för när huvudvärken kom och hur den kändes.
  • Vilka läkemedel tog du mot värken, vilken dos och hur ofta? Hjälpte dessa läkemedel?
  • Hade du förkänningar före huvudvärken? Mådde du till exempel illa och kräktes?
  • Vad gjorde du före du fick huvudvärk? Vad åt du? Hur hade du sovit? Hade du haft det stressigt? osv.
  • Hur påverkar huvudvärken dig i din vardag?
  • Vad lindrar huvudvärken och vad gör att den blir värre?

Efter en tid har du förhoppningsvis fått en god uppfattning om vad som har samband med värken. Då kan du hjälpa till att förebygga den genom att du känner igen och undviker situationer som bidrar till eller utlöser migrän.

Undersökningar och utredningar

Migrän kan ibland förväxlas med spänningshuvudvärk, och det är inte ovanligt att få båda typerna av huvudvärk. Det är viktigt att skilja på huvudvärkstyperna eftersom de behandlas på olika sätt.

För att du ska få diagnosen migrän krävs det att du har haft fem migränanfall med symtom som är typiska för migrän. Detta gäller om det handlar om migrän utan aura.

Det räcker med två migränanfall om det gäller migrän med aura.

Vid ett läkarbesök är det bra om du kan berätta så mycket som möjligt om värken.  Du brukar få svara på följande frågor:

  • När hade du migrän de senaste gångerna? Ange tidpunkt på dygnet och veckodag, om du kan.
  • Kom värken plötsligt, som ett anfall, eller kom den sakta?
  • Hur länge varade värken och hur intensiv kändes den?
  • Var i huvudet kändes värken?
  • Har huvudvärken förändrats?
  • Har du haft feber eller andra symtom samtidigt med huvudvärken?
  • Använder du läkemedel mot huvudvärken? Hjälper det? Hur ofta brukar du använda läkemedlet?
  • Finns det annat som lindrar eller förvärrar värken, till exempel vissa aktiviteter, situationer eller viss mat, dryck, trötthet, stress eller oro?

Ta med din migrändagbok om du har en sådan. Efter samtalet mäts ditt blodtryck och läkaren gör en undersökning av kroppen. Det som undersöks är bland annat övre delen av ryggen, särskilt nacken, nackmusklerna, käkmusklerna, näsans bihålor, ögonen, hjärtat och lymfkörtlarna. Ibland kan du också få lämna prover.

Du kan också få genomgå kontraströntgen av hjärnan, så kallad datortomografi eller CT, eller en magnetkameraundersökning, men det är sällan nödvändigt vid vanlig migrän.

Behandling

Vårdpersonalen berättar vilka alternativ för behandling som finns, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Behandling med läkemedel

Det finns flera typer av läkemedel mot migrän. Dels läkemedel som hjälper när du har fått ett anfall och dels förebyggande läkemedel som minskar risken för att få anfall.
Läs mer om läkemedelsbehandling av migrän.

Andra typer av behandling

Följande metoder kan också användas för behandling av migrän:

Vad beror migrän på?

Migränattacken startar i centrala nervsystemet i hjärnan, men exakt vad som händer är inte klarlagt. Forskarna tror att det under migränattacken pågår ett komplicerat samspel mellan hjärnans nervceller, nerver och blodkärlssystemet.

Vad utlöser ett migränanfall?

Det som utlöser migrän varierar från person till person och kan också variera från gång till gång hos samma person. De vanligaste faktorerna som kan utlösa migrän beskrivs nedan. De kallas triggerfaktorer.
Men ett migränanfall kan även utlösas utan att det går att härleda till någon särskild triggerfaktor.

Stress

Stress är den vanligaste orsaken till ett migränanfall. Ofta kommer anfallet först när du slappnar av, exempelvis på helgen efter en stressig arbetsvecka eller på första semesterdagen. Även kronisk stress kan leda till en tydlig försämring av migränen.

Hormonförändringar

Det finns ett samband mellan migrän och hormonförändringar. Det är vanligt att sjukdomen visar sig redan under puberteten. Många får anfall av migrän i samband med mens. Besvären försvinner eller lindras vanligtvis under en graviditet om du har migrän utan aura. Migrän med aura brukar däremot oftast försämras under graviditet.

P-piller kan göra besvären värre, men hos enstaka personer kan p-piller lindra migränen. Under klimakteriet kan besvären öka. Efter klimakteriet blir besvären ofta lindrigare eller försvinner.

Mat och dryck

Viss mat och dryck kan utlösa migrän hos en del personer. Sådana livsmedel kan till exempel vara choklad, mögelost och andra starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och sojaolja.

Fysisk ansträngning, sömnbrist, temperatur

Långvarig fysisk ansträngning kan också orsaka migrän. Om du vistas på hög höjd kan besvären öka. Du kan också få migrän av för lite eller för mycket sömn, hetta eller starkt solljus, höga ljud, starkt luktande parfym, eller svängningar i temperaturen.

Kan ett migränanfall vara farligt?

Migränanfall är nästan alltid ofarliga. Det är mycket sällsynt att tillståndet blir allvarligt.

Det som har hänt när tillståndet har blivit allvarligt är att personen har fått så kallad migränutlöst hjärninfarkt. Då har blodtillförseln till hjärnan minskat så kraftigt under auran att en del av hjärnvävnaden har blivit skadad. Det är en variant av stroke och kännetecknas av att auran finns kvar under flera dagar. Risken för denna typ av migrän ökar om du samtidigt röker och använder p-piller.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Läs mer på 1177.se

Till toppen av sidan