Din journal

Om du vill läsa din journal kan du vända dig till det ställe där du behandlats. Du kan antingen ringa eller skriva och begära att få läsa din journal av den som du har blivit behandlad av. Vården är skyldig att ge dig ett svar så fort som möjligt. Du kan vända dig till verksamhetschefen om du tycker att svaret drar ut på tiden.

Ibland finns det en särskild enhet eller instans som du ska vända dig till om du vill läsa din journal. 

I princip har du alltid rätt att läsa din egen journal efter att läkaren, eller den som har hand om journalen, gjort en prövning. Du har rätt att läsa journalen i lugn och ro och skriva av uppgifterna. Om du vill ha en kopia av journalen är det vanligt att en kopieringskostnad tas ut. 

I många landsting har du också möjlighet att läsa din journal via nätet.

Gemensamt vårdregister i en del landsting

I en del landsting finns ett så kallat gemensamt vårdregister med uppgifter om vilka besök du har gjort på vårdcentraler och sjukhus. Via det kan du få veta var det finns journaler som du kan begära att få se. Ett sådant registerutdrag har du rätt att få en gång om året, men du måste själv skriva till landstinget och begära att få ut det med stöd av 26 § i personuppgiftslagen. Då får du en kopia av registerutdraget hemsänt.

När journalen inte lämnas ut

Vården gör alltid en individuell bedömning av om en journal ska lämnas ut. Till exempel kan du bli nekad att läsa din journal om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till att du inte läser den. Det händer väldigt sällan och då oftast inom psykiatrisk vård.

Ofta sekretessbeläggs också de delar i journalen där det finns uppgifter som kommer från tredje person om det finns risk för att den personen kan råka illa ut eller få problem om dessa uppgifter lämnas ut.

Som vårdnadshavare har du i regel rätt att ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre, i tonåren, krävs oftast att barnet ger sitt samtycke till det.

Journalen lämnas inte ut till en vårdnadshavare om man inom sjukvården eller socialtjänsten misstänker att barnet far illa hos sin vårdnadshavare eller att den som har vårdnaden inte kan skydda barnet.

Om din journal finns inom landstinget, regionen eller kommunen och läkaren vägrar lämna ut hela eller delar av journalen ska du begära att få ett skriftligt beslut. Med det kan du gå till kammarrätten och överklaga vårdgivarens beslut.

Om det är en läkare inom privat hälso- och sjukvård som säger nej till att lämna ut din journal måste läkaren meddela sitt beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Då ska läkaren också skicka med en förklaring till sitt beslut så att IVO kan bedöma på vilka grunder det har fattats. Läkare som har avtal med landstinget måste också meddela IVO om de inte vill lämna ut din journal.

Efter prövning kan IVO komma fram till att journalen ska lämnas ut. Om IVO beslutar att journalen inte ska lämnas ut kan du överklaga till kammarrätten.

Hur journalanteckningarna ska se ut

Anteckningarna i patientjournalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt begripliga även för dig som inte är medicinskt kunnig. Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och fackuttryck som används. Om du inte förstår det som står i journalen kan du be din läkare eller annan vårdpersonal att förklara vad det betyder. Det kan vara bra att gå igenom journalen tillsammans med sin läkare.

Anteckningar om en patient får inte vara kränkande. Varje anteckning ska i stort sett alltid vara signerad, det vill säga underskriven av den som gjort anteckningen.

Om du som patient har en avvikande mening eller anser att en uppgift är fel ska det antecknas i journalen att du tycker det. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.

Om du vill spärra uppgifter

Som patient kan du begära att journaluppgifter spärras och inte visas för andra vårdgivare eller för andra kliniker hos en vårdgivare. För att spärra journaluppgifter tar du kontakt med det ställe där du har fått eller får din behandling.

Det står i journalen om det finns spärrade uppgifter.

Spärrade journaler kan nödöppnas i akuta situationer. Om du vårdas hos en vårdgivare där det finns spärrade uppgifter kan en nödöppning av dessa göras direkt av den berörda vårdpersonalen.

Du kan när som helst be att få en spärr hävd hos den läkare som gjort journalanteckningarna och du kan också be att få spärren hävd under en viss tid.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. I takt med stigande ålder och mognad kan dock barn under 18 år få rätt att själva spärra sina journaler.

Om du vill få din journal förstörd

Om du vill att patientjournalen helt eller delvis ska förstöras kan du begära det hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Då krävs att du har goda skäl för det och att det är uppenbart att journalen inte behövs för framtida vård. Om IVO avslår en ansökan om förstöring kan du överklaga hos förvaltningsrätten. Om journalen får förstöras innebär det att också alla kopior förstörs.

En nackdel med att en journal försvinner på detta sätt kan vara att det till exempel försvårar att begära ersättning om du har fått en vårdskada eftersom uppgifter om händelsen kan saknas.

Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess, det vill säga alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga får tillgång till dem och kan sprida dessa. Det är bara den hälso- och sjukvårdspersonal som du blir vårdad av, eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården, som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en bekant eller vän.

Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess, det vill säga alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga får tillgång till dem och kan sprida dessa. Det är bara den hälso- och sjukvårdspersonal som deltar i vården av dig eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården som har rätt att läsa journalen.

Vissa myndigheter har rätt att kontrollera att bestämmelser som styr hälso- och sjukvård följs. Till exempel ska Inspektionen för vård och omsorg, kunna läsa journalen utan att du har gett samtycke till det. Likaså kan Försäkringskassan och socialtjänsten ha rätt att få läsa journaluppgifter utan ditt samtycke.

Sparas i minst tio år

Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem. Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I landstingen sparas oftast journalerna mycket längre. Det gäller till exempel om journalen kan behövas för att avgöra försäkringsärenden eller ansvarsfrågor. Journalen kan också behövas för forskning och för utredning om släktrelaterade sjukdomar.

Journaler från en nerlagd läkarpraktik ska också sparas i åtminstone tio år och ska arkiveras i landstingets arkiv.

Åtkomsten dokumenteras

Varje gång vårdpersonal tittar i en journal dokumenteras det. Du har rätt att veta om och när någon har läst i din journal. För att få uppgift om vid vilket tillfälle som någon kan ha tittat i din journal ska du vända dig till det ställe där du behandlades och be om ett så kallat loggutdrag. Loggutdraget ska anpassas så att du lätt kan se vilken vårdenhet som tagit del av journalen och när detta skedde.

Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera vem som tagit del av uppgifter i journalerna, när detta skett och att den som har läst journalanteckningarna har haft rätt behörighet för att göra det.

Journalanteckningar som gjorts hos en vårdgivare syns inte automatiskt hos en annan. Men genom sammanhållen journalföring kan din vårdgivare under vissa förutsättningar göra journaluppgifter tillgängliga för andra vårdgivare.

Vårdpersonal kan på detta sätt få tillgång till journalinformation hos andra vårdgivare som är viktig för diagnos och vård, exempelvis tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Som patient behöver du då inte kunna återge hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

När vårdpersonal hos en ny vårdgivare som du möter vill läsa dina uppgifter i en sammanhållen journal krävs rätt behörighet hos vårdpersonalen. Du som patient ska samtycka till att din journal får läsas.

Sammanhållen journalföring finns för att göra vården säkrare och smidigare både för dig som patient och för vårdgivaren. Men du har alltid möjlighet att stå utanför sammanhållen journalföring genom att spärra dina journaler.

Vem får läsa i journalen?

Det är bara den vårdgivare som har en pågående patientrelation med dig som får ta del av uppgifter om dig i en sammanhållen journal. En patientrelation innebär att du får vård eller behandling och den kan uppstå genom att du bokar ett besök, har blivit remitterad eller är inlagd på en avdelning till exempel.

För att vårdgivaren ska få ta del av dina uppgifter i en sammanhållen journal ska informationen i journalen ha betydelse för din vårdsituation och du ska tillåta att vårdgivaren får läsa vad som står där. Det kan finnas undantag från kravet på samtycke om det är en akut situation för att du snabbt ska få vård.

Nödöppning kan användas

I akuta situationer kan journaler nödöppnas. Om det finns fara för liv och hälsa och du är medvetslös, eller alltför medtagen för att ge din tillåtelse till vårdpersonalen att ta del av uppgifter i en sammanhållen journal, finns det möjlighet för vårdpersonalen att göra det ändå. Då ser vårdpersonalen först vilka vårdgivare som har journalinformation om dig i den sammanhållna journalen. De journaluppgifter som bedöms kunna ha betydelse för den aktuella vårdsituationen kan personalen få tillgång till. Detta kallas för nödöppning.

Om det finns spärrade uppgifter hos en annan vårdgivare måste vårdpersonalen där du vårdas kontakta den andra vårdgivaren, som häver spärren och därmed gör det möjligt att läsa journaluppgifterna med en nödöppning.

Logg

När vårdpersonal läser en journal registreras det och kan kontrolleras i efterhand. Du har rätt att veta om och när någon har läst din journal.

Nödöppning

Vårdpersonalens möjlighet att ta del av journaluppgifter då du inte kan ge samtycke. Nödöppning följs regelbundet upp av vårdgivaren.

Sammanhållen journalföring 

Möjligheten för en vårdgivare att läsa journaluppgifter från en annan vårdgivare direkt på elektronisk väg.

Samtycke

När du uttrycker eller visar ditt medgivande till att vårdpersonal får ta del av den sammanhållna journalen.

Spärr

Möjligheten att spärra uppgifter som man inte vill ska finnas tillgängliga för andra vårdgivare.

Vårdenhet

En organisatorisk enhet som tar emot patienter och utövar hälso- och sjukvård, till exempel en klinik eller en avdelning på ett sjukhus.

Vårdgivare

Landsting, region och kommun samt annan juridisk person eller privat vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård.

Vårdpersonal

Person anställd av en vårdgivare för att utföra vård och behandling.

Här finns frågor och svar från Anonyma frågetjänstens svarsbank.

Hur gör man om man vill läsa en avliden anhörigs journal?