När du blir opererad blir det kvar ett sår som stängs med stygn, häftklamrar eller hudlim. Hur såret sluts kan variera beroende på typ av operation och var på kroppen snittet sitter

I huden finns naturliga linjer. Läkaren försöker lägga operationssnittet i samma riktning som linjerna, eftersom ärret då oftast blir mindre synligt.

Stygn

Läkaren börjar med att sy ihop vävnaderna under huden med en tråd som löses upp av sig själv efter en tid. Denna tråd syns inte utanpå huden.

När huden sys används antingen en tråd som också löser upp sig själv eller en tråd som senare behöver tas bort.

Hur läkaren lägger stygnen beror på hur djupt såret är och var det sitter. Stygnen kallas även suturer.

Häftklamrar

Ibland använder läkaren häftklamrar av rostfritt stål eller titan i stället för stygn. De kallas agraffer eller stapler.

Häftklamrarna behöver alltid tas bort när såret har läkt.

Hudlim

Ibland stängs såret med ett speciellt hudlim. Limmet håller ihop sårkanterna i ungefär en vecka, tills såret har läkt. Det behöver inte tas bort.

När såret är stängt läggs ett förband över. Ibland används också en särskild sårtejp. 

Dränering

Ibland lämnas en liten öppning i såret så att blod och vätska kan rinna ut. Det kallas dränering. Blodet och vätskan töms ut med hjälp av ett så kallat dränage. Det är en tunn slang som kopplas till operationssåret. Dränaget leder ut sårvätska utanför kroppen och hålls på plats med ett stygn.

Dränaget sitter vanligtvis kvar några dagar och tas sedan bort, ofta hos en distriktssköterska.

När sår lämnas öppna

Ibland går det inte att sy eller häfta ett sår eftersom det finns risk för infektioner. Då täcks de enbart av ett förband och får läka av sig själv.

Det tar längre tid för ett sår att läka om det inte är sytt eller häftat. Det kan också bli ett tydligare ärr efteråt.

Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur såret ska skötas och hur mycket du kan röra på dig.  Du får också veta var och när stygnen ska tas bort.

Förbandet som sätts på direkt efter operationen ska sitta kvar i minst 48 timmar, så länge såret inte ser infekterat ut eller läcker mycket sårvätska.

Att byta förband i onödan ökar risken för att bakterier kommer in i såret och kan öka risken för infektioner.

Håll förbandet rent och torrt

Om du behöver duscha där förbandet sitter kan du täcka det med plast. Det finns särskilda plastskydd att köpa på apotek, men du kan också använda en vanlig plastpåse och tejp. Blir förbandet blött ska det bytas.

Vissa förband tål dusch utan att täckas. Du får information om detta innan du lämnar vården.

Du kan behöva lägga om förbandet

Du får veta om du behöver byta ditt förband. Du kan få hjälp av en sjuksköterska att byta förband. Du får information om var du kan vända dig för att få hjälp.

Ofta får du ta bort det yttre förbandet efter en tid och bara behålla sårtejpen tills stygnen ska tas bort.

Du kan behöva undvika viss fysisk aktivitet

Hur mycket du kan röra dig beror på vilken operation du gjort och var såret sitter. Ofta ska du undvika rörelser som gör att det stramar mycket i såret medan stygnen finns kvar. Du får information från vården om vad som gäller just för dig.

Stygn som inte löser upp sig själva tas bort när såret har läkt. Tidpunkten kan variera:

• Barn: oftast efter 5 till 10 dagar
• Vuxna: oftast efter 10 till 14 dagar
• Ansikte: barn 4 till 5 dagar, vuxna cirka 1 vecka

Att ta bort stygnen gör inte ont, men kan kännas obehagligt för vissa.

Skydda ärret med tejp

Efter att stygnen tagits bort är det bra att täcka såret med sårtejp. Tejpen hjälper ärret att läka och kan vara bra att användas upp till 6 månader.Sårtejp finns att köpa på ett apotek och vården informerar om hur länge du ska använda den.

Blåmärken runt såret

Blåmärken är vanliga efter en operation och beror på att små blodkärl brustit. De kan sitta runt såret eller sprida sig nedåt. Blåmärkena försvinner oftast av sig själva efter några veckor, från mörklila till gult innan de bleknar.

Kontakta vården om du får många eller stora blåmärken samtidigt som du tar blodförtunnande medicin.

Till en början är ärren röda och syns ganska tydligt, men med tiden bleknar de och försvinner mer och mer. Hur mycket ärren syns är väldigt olika. Det beror bland annat på var på kroppen ärret sitter.

Skydda ärret från solen

Skydda ärret från solen det första året efter operationen. Använd kläder, sårtejp eller solkräm med minst solskyddsfaktor 50. 

Ärr som påverkar rörligheten

Ett ärr som sitter nära eller över en led kan göra det svårare att röra sig. Det beror på att ärret ibland fastnar i vävnaden under huden.

Du kan göra vävnaden mjukare genom att massera ärret försiktigt och djupt, med rörelser tvärs över ärret. Du kan börja smörja in ärret när stygnen är borttagna och såret är torrt och rent.

Påverkad känsel vid ärret

Ibland kan du få påverkad känsel vid ärret. Det beror på att små ytliga nervtrådar skurits av vid operationen. Känseln brukar komma tillbaka som vanligt inom ett år när nervtrådarna läker ihop igen.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller en annan behandling.  

Infektion eller blödning

Efter alla typer av operationer kan man få en infektion i såret eller en blödning. Risken är olika stor beroende på vad man har opererats för.

Kvarlämnad bit av tråden kan göra ont

Du kan få en liten ömmande knuta där ett stygn har suttit. Knutan kallas suturgranulom. Den märks ofta några veckor eller månader efter operationen. Den uppstår när kroppen reagerar på en liten bit av tråden som blivit kvar. När knutan tas bort försvinner besvären efter en tid. 

Kontakta mottagningen där du opererades eller en vårdcentral om du får en ömmande knuta efter ett stygn. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. 
 
Kontakta mottagningen där du opererades, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om en eller flera av följande saker stämmer:

• Såret börjar blöda mer.
• Såret blir rött, svullet och varmt. 
• Såret luktar illa och det kommer vätska.
• Du får mer och mer ont. 
• Du får feber. 

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar. 
 
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom, hjälp med var du kan söka vård eller råd om vad du kan göra själv. 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.