TÄNDER

Hål i mjölktänderna – karies hos barn

Karies är en sjukdom som orsakar hål i tänderna. Karies kan förhindras om du borstar barnets tänder regelbundet och inte ger söta mellanmål för ofta.

Mjölktänderna är extra känsliga för karies eftersom de är tunnare än de permanenta tänderna. Trots att barnet kommer att tappa sina mjölktänder är det viktigt att sköta om dem.

Symtom

När barnet är runt 6 år brukar det tappa sin första mjölkframtand. När mjölktanden lossnar och de permanenta tänderna bryter fram, resorberas mjölktandens rötter.

Symtomen på karies märks oftast inte förrän det gått så långt att barnet har en infektion i tanden och får värk. Då är det svårt att laga. Det är bra om barnet kommer till de kontroller som tandvården kallar till, för då kan karies upptäckas i tid.

Det första synliga tecknet på hål i tänderna är så kallad kritkaries eller emaljkaries. På barn finns kritkaries ofta på överkäkens framtänder som en vit och ibland skrovlig rand längs tandköttskanten.

Samma ytliga karies kan finnas mellan tänderna, men där kan man inte se förändringen utan att tänderna röntgas. Med hjälp av röntgenbilderna ser tandläkaren skador på tandytor som inte syns annars. Tandläkaren ser också hur långt in i tanden som ett hål har nått.

Den här ytliga kariesskadan ger inga besvär och kan läka av sig själv om man förbättrar barnets matvanor, borstar tänderna rena och ger barnet fluortillskott genom till exempel fluortandkräm och fluortabletter.

Djupare skador kan ge besvär

Ett kariesangrepp kan breda ut sig inne i tanden fast ingångsöppningen är liten på tandens tuggyta eller precis under kontaktytan mellan tänderna. När det har brett ut sig och barnet tuggar på något hårt så går "taket" på hålet sönder. Då kan det verka som att barnet helt plötsligt har fått ett stort hål, fast angreppet i själva verket pågått länge utan att det har märkts något.

När kariesangreppet har nått in i tandbenet har det i allmänhet gått så långt att tandläkaren måste laga tanden med fyllning eller slipa bort den skadade delen av tanden.

Om hålet inte blir lagat kan barnet få ont när det tuggar, framför allt när det äter något sött eller kallt. Till sist kan barnet få riktig tandvärk med svullnad och var kring tanden. Då har tandnerven blivit infekterad och dött. Infektionen har spridits till käkbenet och det finns en risk att även anlaget till den permanenta tanden får skador som syns när den kommer fram. En så skadad tand kan inte lagas utan måste dras ut.

En infekterad munhåla påverkar allmäntillståndet. Värken kan göra att barnet varken vill eller kan äta och därför kanske barnet inte går upp i vikt som det ska. Barnet kan också ha svårt att sova.

När ska vi söka vård?

Kontakta tandläkare om du märker att barnet verkar ha ont i en tand, är svullen och öm runt tanden, har svårt att tugga eller om du ser vita fläckar på tänderna. Ju tidigare barnets tänder undersöks, desto lättare är det att behandla tänderna.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Mot stark tandvårdsrädsla kan kognitiv beteendeterapi (KBT) fungera. Tala med din tandläkarmottagning som vid behov kan skriva en remiss till Institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet i Huddinge. 

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Hur minskar vi risken att få hål?

Regelbunden tandborstning med fluortandkräm och förbättrade matvanor gör att ytliga hål kan läka och barnet slipper få nya hål. Att själv förebygga karies är alltid den bästa behandlingen.

Den viktigaste egenbehandlingen mot karies är att:

  • Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm.
  • Låta tänderna vila mellan måltiderna och hela natten.
  • Dricka vatten mellan måltiderna.
  • Vara uppmärksam på nya tänder längst bak eftersom de är extra känsliga.

Börja borsta när den första tanden kommer

En ny tand är extra ömtålig och känslig för kariesangrepp. När de första tänderna börjar komma upp är det dags för barnet att bekanta sig med tandborsten på ett mjukt och lekfullt sätt. Så snart de första tänderna kommit bör någon vuxen borsta tänderna med fluortandkräm på barnet två gånger om dagen, morgon och kväll.

Borstningen bör göras så noggrant att tänderna blir rena och att tandköttet hålls friskt och inte blöder när man borstar. Tandborstningen på kvällen är viktigast. Tandborsten ska vara liten och ha mycket mjuka borst.

Överkäkens framtänder får lätt hål längs tandköttskanten. Därför är det viktigt att hålla undan läppen så att man ser bra och kommer åt att borsta speciellt där.

Rent i munnen under natten

Risken för karies ökar om barnet får något annat än rent vatten som nattmål eller i nappflaska när barnet ska somna. Maten ligger kvar hela natten eftersom salivens, läpparnas, kindernas och tungans självrengöring av tänderna stannar av i sömn. Skulle barnet somna direkt efter måltiden så är det bra att göra rent i munnen med en mjuk tandborste och fluortandkräm fast barnet sover.

Barn under tre år har sämre självrengöring i munnen. Det kan också barn med funktionsnedsättning ha. Då behöver barnet hjälp med att avsluta måltiden med att dricka vatten.

Uppmärksamma sexårständerna

När den första kindtanden kommer är det dags att börja borsta på ett mer systematiskt sätt. De nya kindtänderna är vanligtvis gropiga och sitter svårtillgängligt så att de är svåra att borsta riktigt rena.

Av alla permanenta tänder är det sexårstanden som oftast får djup karies och oftast behöver behandling. En god regel är därför att titta långt bak i munnen från fem års ålder, så att sexårständerna upptäcks och därmed borstas tidigt. Det går alltid att ta kontakt med tandläkaren om ett besök behöver läggas tidigare ifall du misstänker hål i en tand.

För att minska risken för karies kan tuggytornas gropar och fåror skyddas med ett tunt lager av plast. Detta kallas för att tanden fissurförseglas.

Det är lämpligt att fissurförsegla sexårständerna så snart de brutit fram. Motsvarande behandling gäller även när tolvårstanden bryter fram. Fissurförsegling är ett bra sätt att skydda kindtänderna mot karies i tuggytans gropar och fissurer.

Bakterier och socker bildar syra

En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet.

Nästan alla barn och vuxna har bakterier i munnen som kan ge hål i tänderna. Bakterierna blir fler i munnen om barnet inte borstar tänderna regelbundet och ofta äter söta mellanmål.

Barnets mjölktänder påverkas snabbare av bakterier, eftersom de tänderna är tunnare än de permanenta tänderna som kommer senare. Det betyder att avståndet till tandbenet och tandnerven är kortare. Risken att få en infektion är större och det gör mjölktanden svårare att laga.

För att man ska kunna få karies behövs en bakteriebeläggning på tandens yta och socker. Bakterierna bildar en syra ur lättlösliga kolhydrater som till exempel socker. Syran löser upp emaljen och om det får ske ostört bildas ett hål. Får tanden vila kan saliven neutralisera syran och reparera tandytan. Att borsta tanden ren från bakteriebeläggning stoppar också att det blir hål i tanden.

När man har fått ett hål i tanden kan andra bakterier växa till sig inne i hålet. På så sätt kan bakterier och syra arbeta sig in till tandnerven. Till slut får man tandvärk på grund av att nerver och kärl i pulpan blir irriterade.

Barn kan få kariesbakterier av sina föräldrar

Barn kan få kariesbakterier från vuxna i omgivningen som har mycket kariesbakterier. Barnet smittas och risken ökar för att få hål i tänderna i tidig ålder. Därför är det bra för barnens tänder att även närstående vuxna sköter sina tänder.

Undersökningar och utredningar

Från tre års ålder, men oftast redan från ett eller två års ålder, erbjuds alla barn besök hos Folktandvården och därefter kallas de till regelbundna tandvårdsbesök . Upp till och med 23 års ålder har barn rätt till gratis tandvård, även hos en privattandläkare. I en del landsting och regioner ges fri vård även till äldre ungdomar.

Hur går undersökningen till?

Kariesundersökning görs vanligtvis av en tandläkare eller tandhygienist. En tandsköterska kan göra en tandhälsoundersökning och om något inte stämmer kommer en tandläkare.

När tanden gjorts torr med tryckluft undersöks den med en spegel. Det görs för att granska förändringar i tandens färg eller genomskinlighet som kan avslöja att tanden inte är hel. Kariesangreppet kan ha en mycket liten ingång in i tanden och sedan sprida ut sig inne i tandkronan. Tandläkaren eller tandhygienisten använder ett tunt och spetsigt instrument som kallas sond. Med det går det att känna om tanden är frisk och groparna i tandens tuggyta är hårda.

Tänderna röntgas för att tidigt upptäcka karies mellan tänderna inne i tandkronan. De första röntgenbilderna brukar tas vid cirka fem års ålder eller när mjölktänderna växt så att de står i kontakt med varandra. Har barnet då inga tecken på karies går det oftast två eller tre år innan nästa röntgen tas.

Behandling

När det redan finns ett hål i tanden måste tandläkaren göra en lagning. Hur den görs beror på barnets ålder och förmåga att samarbeta. Tillsammans med barnet och den vuxna lägger tandvården upp en behandlingsplan. Om det gäller mycket små barn försöker man ofta göra en provisorisk lagning som förhindrar att hålet blir större.

De flesta barn över tre år klarar oftast att få sina tänder lagade. Det är bra om barnet får komma på inskolning och träna på olika moment inför den planerade behandlingen. Det finns hjälpmedel som lustgas, lugnande medicin eller i vissa fall narkos. Det kan användas om barnet är myckat ängsligt eller om behandlingen är så akut att det inte går att vänta på att barnet ska bli inskolat.

Inga plastfyllningar

Mjölktändernas framtänder brukar inte lagas med fyllning utan slipas så att tandborsten kommer åt att göra rent. Mjölktänderna längre bak lagas oftast med ett så kallat glasjonomercement.

Glasjonomercement kan vara förstärkta med lite plast. Glasjonomer binder fluor till sig och kan därmed stärka tandytorna runt kariesangreppet. Dessutom klarar glasjonomercementet på ett bra sätt de förändringar som sker i barnets mun när det växer. Materialet är lite mjukare och slits ner så att det passar i barnets bett.

Tandläkaren väljer fyllningsmaterial efter hur stort hålet är och var det sitter. Erfarenheterna av de fyllningsmaterial som används i dag är goda och med tanke på mjölktändernas relativt korta livslängd klarar de sig bra. 

Ibland är det bäst att dra ut tanden

En av mjölktändernas uppgifter är att hålla plats för den permanenta tand som kommer efter. Särskilt mjölkkindtänderna kan ha betydelse för bettet. Ibland kan det vara så att en mjölkkindtand inte längre har betydelse för bettet. Om den har ett stort hål kan tandläkaren välja att ta bort tanden i stället för att laga den.

Mjölktänder som har hål som gått in till tandnerven dras nästan alltid ut. Om det har bildats var kring roten dras tanden alltid ut för att infektionen inte ska sprida sig.

Till toppen av sidan