LIVMODER OCH ÄGGSTOCKAR

Myom

Myom är en eller flera muskelknutor som kan sitta inuti eller utanpå livmodern. Det är vanligt att ha myom utan att ha några symtom. Du kan behöva behandling om det växer snabbt, blir stort eller sitter på ett ställe som ger dig mycket besvär. Då kan du få läkemedel. Ibland behövs en operation.

Myom är vanligt, nästan hälften av alla som har en livmoder får myom. Myom är vanliga ju närmare klimakteriet du kommer.

Symtom

Myom ger oftast inga symtom alls. Vilka symtom du kan få beror på hur stora myom du har och var de sitter.

Exempel på symtom som är vanligare om du har myom är:

  • Du blöder mycket, länge och har ont när du har mens.
  • Du har en tyngdkänsla i underlivet.

Exempel på symtom som är ovanligare om du har myom är:

  • Du har ont i magen.
  • Du har ont vid slidsamlag.
  • Du är kissnödig ofta.

Myom kan i sällsynta fall göra att det kan bli svårt att få till en graviditet. Det gäller framförallt om du har myom som sitter inne i livmodern.

Myom kan i mycket ovanliga fall leda till en hastigt försämrad blodförsörjning. Då får du plötsligt väldigt ont i nedre delen av magen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekolog om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har mycket ont eller blöder mycket när du har mens.
  • Du har tyngdkänsla eller tryckkänslor i underlivet.
  • Du får plötsligt ont djupt inne magen när du har slidsamlag.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla gynekologer.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Undersökningar och utredningar

Du får berätta hur du mår och vilka symtom du har. Sedan gör läkaren en gynekologisk undersökning och ett vaginalt ultraljud för att se om du har myom, hur stora de är och var de sitter.

Det vaginala ultraljudet gör läkaren med en ultraljudsstav som hen för in i slidan.

Inget av de moment som görs vid undersökningen ska behöva göra ont. Men om du känner dig spänd och orolig i situationen kan det kännas obehagligt. Det är bra att berätta för den som undersöker hur det känns och om det gör ont.

Du har alltid möjlighet att avbryta en pågående undersökning.

Behandling

Små myom som inte ger besvär brukar inte behöva behandlas, men ibland kan du behöva gå på kontroller för att se om myomen har blivit större.

Vilken behandling du får beror på hur stora myomen är, var de sitter och vilka symtom du har. De finns fyra typer av behandling:

  • Du kan få läkemedel för att minska mensblödningen och smärtan vid mens.
  • Du kan få läkemedel för att krympa myomet.
  • Du kan få göra en embolisering. Det innebär att blodtillförseln till myomet stängs av.
  • Du kan få göra en operation som tar bort myomet.

Läkemedelsbehandling för att minska mensen och smärta vid mens

Du som har riklig mens kan pröva läkemedel med tranexamsyra för att minska mensen. Det finns receptfritt på apoteket.

Du kan också använda hormonspiral eller p-piller om du både har riklig mens och mycket ont när du har mens. Hormonspiraler innehåller ett konstgjort gulkroppshormon som kallas gestagen. Hormonspiralen gör att du blöder mindre eller inte alls.

P-piller innehåller hormoner som gör att du inte får någon ägglossning. Hormonerna gör att du blöder mer sällan och mindre, du får också mindre ont när du blöder.

Läkemedelsbehandling för att krympa myom

Det finns två olika läkemedel som brukar användas för att krympa myom.

Behandling med ulipristal

Ett ämne som används för att behandla myom är uliprisal som finns i läkemedlet Esmya.

Just nu är Esmya under granskning hos läkemedelsverket på grund av att enstaka patienter fått allvarlig leverpåverkan. Därför får inga nya patienter Esmya nu.

Detta gäller om du tar Esmya mot myom sedan tidigare:

  • Ta inga fler Esmya-tabletter utan avbryt behandlingen.
  • Kontakta din gynekolog snarast då du behöver komma för blodprovstagning inom 2-4 veckor enligt läkemedelsverkets rekommendation. 

Behandling med GnRH-agonister

Det andra sättet att krympa myomet är antihormonell behandling med hjälp av så kallade GnRH-agonister. Då kommer du tillfälligt in i ett konstgjort klimakterium. Du kan få biverkningar som svettningar, vallningar och humörförändringar. Du får ofta denna behandling en kortare tid, till exempel inför en operation.

Embolisering – blodtillförseln till myomet stängs av

Myomet kan bli mindre eller försvinna helt genom en behandling som kallas embolisering. Embolisering innebär att blodtillförseln till myomet stängs av. Då får myomet inte något syre och krymper.

Läkaren för in en liten slang genom ett blodkärl i ljumsken Genom slangen sprutas små partiklar in. De gör så att blodet inte kan komma fram till myomet.

Du brukar få stanna på sjukhuset mellan en till tre dagar. Eftersom emboliseringen kan göra ont får du en ryggbedövning eller en morfinpump som du kan använda för att själv kontrollerar din smärta med. Den första tiden efter emboliseringen kan du ha väldigt ont. Du kan då få smärtstillande läkemedel med dig hem.

Embolisering görs bara i vissa sjukvårdsregioner. Den här metoden används framför allt om du inte vill eller kan bli opererad. Den kan också användas om behandlingen med läkemedel inte fungerar.

Operation

Du kan opereras om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har mycket stora myom som ger besvär.
  • Du försöker få till en graviditet och myomet gör att det inte går.
  • Du får nya myom och du vet att du inte kommer vilja ha barn i framtiden.

Du kan behöva ta läkemedel som gör myomet så litet som möjligt inför operationen. Ju mindre myomet är, desto lättare är det att ta bort.

Myom kan ofta opereras bort genom en titthålsoperation, en så kallad laparoskopi. Läkaren opererar då med hjälp av en kamera och små instrument som förs in genom små hål i magen. Hen tar sedan ut själva myomet genom ett snitt på magen eller genom slidan. Myom som sitter inne i livmodern kan brännas bort.

Du kan oftast lämna sjukhuset samma dag eller dagen efter operationen

Livmodern kan behöva tas bort

Det är ovanligt, men ibland kan du behöva ta bort hela livmodern. Det händer oftast om du har flera stora myom eller om behandlingen med läkemedel inte fungerar.

Att operera bort livmodern kallas också för hysterektomi. Vid hysterektomi på grund av myom har du kvar dina äggstockar och fortsätter att ha din ägglossning. Detta innebär att du har kvar din hormonproduktion men att du inte får mens.

Graviditet och myom

Att ha myom behöver inte påverka vare sig en graviditet eller en förlossning, men det kan göra det. Det beror på hur stort myomet är och var det sitter. Det kan vara bra att diskutera med en gynekolog om du har myom och vill få till en graviditet.

Myom kan göra det svårt att bli gravid, särskilt om myomet sitter inne i livmodern. Det kan också orsaka missfall. Då brukar det opereras bort.

Klimakteriet och myom

Hormonerna östrogen och gulkroppshormon styr när du får mens. När du kommer i klimakteriet minskar hormonnivåerna i kroppen. Då brukar också myomen bli mindre eller försvinna helt.

Vad beror myom på?

Flera olika faktorer som hormoner och ärftlighet kan bidra till att myom utvecklas. Myom beror på en förändring hos en gen i en muskelcell. Cellen börjar då dela sig och bildar en muskelknuta.

Myomen är oftast runda och storleken kan variera. Ibland kan myom bli upp till 30 centimeter, men det är mycket ovanligt.

Till toppen av sidan